Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Vad får man som anställd skriva på sociala medier?

Vad får man som anställd skriva på sociala medier?

Kan man bli uppsagd om man skriver något stötande på sociala medier? Gäller inte yttrandefriheten för alla? Förbundsjuristerna Agneta Bern och Magnus Bäckström förklarar vad lagstiftningen tillåter. Och varför det är skillnad om du jobbar i privat eller offentlig sektor.

Gränsen mellan arbete och privatliv är ofta otydlig i sociala medier. Därför händer det att medarbetare blir uppsagda på grund av publicerade inlägg eller kommentarer.

Se webbinariet

Sveriges Ingenjörer Play kan du (som loggar in) se webbinariet ”Vad får jag lägga ut i sociala medier?” med Agneta Bern och Magnus Bäckström.

Agneta Bern, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, säger att det finns tre kategorier av inlägg som arbetsgivare brukar reagera över.

1. Inlägg där anställda kritiserar arbetsgivaren, chefer eller kollegor.

– Det kan också handla om att en anställd lägger ut bilder från en personalfest där personer är rejält berusade eller bilder från en olycka på arbetsplatsen.

2. Anställda lägger upp inlägg eller skriver kommentarer i sina egna sociala medier som är rasistiska eller sexistiska och därför strider mot arbetsgivarens värdegrund.

3. Anställda lägger ut något som visar att han eller hon inte sköter sitt jobb.

– Ett exempel kan vara att någon som sjukskrivit sig på grund av maginfluensa lägger upp en bild som visar att han eller hon fikar med en kompis. Det kan också vara inlägg som innehåller sekretessbelagda uppgifter, säger Agneta Bern.

Ingen samlad lag

Ett problem med sociala medier är att inlägg ofta uppfattas på ett annat sätt av de som läser än den som skriver hade tänkt. Det är svårt att vara nyanserad i några korta meningar och att uppfatta skämt och ironi.

Magnus Bäckström, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, tar upp ett annat viktigt problem.

– Den som lägger ut något tappar kontrollen över spridningen samma sekund som det publiceras. Man vet inte vem det når även om det publiceras i en sluten grupp. Där kan det kopieras, delas och få stor spridning.

Det finns inte någon särskild lag som direkt reglerar vad anställda kan skriva och vad som kan betraktas som kritik eller brist på lojalitet mot arbetsgivaren.

Agneta Bern, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

–  Istället får man titta på flera olika lagar och så kallade allmänna rättsprinciper för att redan ut vad en anställd får säga på sociala medier. De kan finnas dolda i både kollektivavtal och anställningsavtal, säger Agneta Bern.

Lagen om företagshemligheter kan döma anställda till skadestånd eller till och med fängelse. Riktigt grova uttalanden kan också vara både förtal och hets mot folkgrupp som regleras i brottsbalken.

Skillnad mellan offentlig och privat

Vad man kan skriva och hur mycket man kan kritisera sin arbetsgivare på sociala medier skiljer sig stort mellan privat och offentlig sektor.

– Det finns yttrandefrihet i våra grundlagar men för anställda gäller skyddet bara för de som är anställda i offentlig sektor gentemot deras arbetsgivare – alltså stat, kommun eller regioner. Därför har offentliganställda mycket större möjligheter än privatanställda att kritisera sin arbetsgivare i sociala medier, säger Agneta Bern.

Många som har förlorat jobbet på grund av inlägg i sociala medier har brutit mot den så kallade lojalitetsplikten. Den finns reglerad i kollektivavtal och i anställningsavtal och är en skyldighet att sätta arbetsgivarens intresse framför ditt eget och inte på något sätt skada arbetsgivaren.

Lojalitetsplikten kan vara inskriven i anställningsavtalet men även om den inte finns inskriven så gäller den. Privatanställda kan också ha sekretessförpliktelser i anställningsavtalet.

– Vilken yrkesroll och ställning man har i företaget påverkar ofta var gränserna för var  lojalitetsplikten går. Kraven är betydligt högre på chefer, säger Magnus Bäckström.

Men det är inte bara inlägg om arbetsplatsen som arbetsgivare blir upprörda över. Rasistiska och sexistiska inlägg och kommentarer som anställda gör på sina egna sociala medier kan leda till att arbetsgivare vill säga upp anställda.

– Men här har anställda ett starkare skydd. Om någon på fritiden skriver ett rasistiskt inlägg på sociala medier anses han eller hon i allmänhet inte ha brutit mot lojalitetsplikten, säger Agnets Bern.

Få fall har avgjorts i domstol

Att lägga ut något på sociala medier i strid mot lagar och regler betraktas som misskötsamhet men det krävs oftast flera åtgärder innan arbetsgivaren kan säga upp. Arbetsgivaren kan först behöva ge en varning och en omplacering kan också bli aktuell.

Hittills har bara ett fåtal uppsägningar med koppling till sociala medier hamnat i Arbetsdomstolen. Därför finns det inte heller mycket rättspraxis att luta sig emot.

Agneta Bern betonar att det är väldigt viktigt att se skillnaden mellan vad arbetsgivaren gör och faktiskt har rätt att göra.

–  De allra flesta fall går till förlikning. Då kommer fack och arbetsgivare överens om en ekonomisk kompensation som innebär att båda parter är mer eller mindre nöjda. Men medarbetaren kommer inte tillbaka till jobbet.

Karin Virgin

Två uppmärksammade fall i domstol

Bloggande polisen. FN-polis i Sudan startade en blogg på sin fritid. I den skapade han den fiktiva karaktären radiopolisen Farbror Blå. Han skrev skrönor och berättelser om polisens verksamhet med exempel på hur polisen begick brott och tjänsteförseelser. FN-polisen blev avskedad men fallet hamnade i Arbetsdomstolen. Där dömde AD till polisens fördel. Han fick inte avskedas eftersom han hade en grundlagsskyddad rätt att blogga på sin fritid.

Rektorn på Facebook. En rektor för en gymnasiefriskola var aktiv med inlägg och bilder i flera Facebook-grupper med sexuellt innehåll. Det framgick av hans profil på Facebook att han var rektor på skolan. Rektorn blev uppsagd för brott mot lojalitetsplikten eftersom skolledningen ansåg att hans agerande skadade skolan. Arbetsdomstolen dömde till rektorns fördel och ansåg att han hade rätt att offentligt uttrycka sina åsikter, tankar och känslor på fritiden. AD skrev i domen att rektorn hade rätt att vara ”fri i sin livsföring”. Däremot hade arbetsgivaren rätt att kräva att han tog bort uppgiften om att han var anställd på skolan.

 

 

 

 

 

 

 

 

3 KOMMENTARER

  1. Vad betyder denna punkt i praktiken? -”Anställda lägger upp inlägg eller skriver kommentarer i sina egna sociala medier som är rasistiska”. Notera gärna att vad som kan klassas som rasism inte är tydligt definierat och vissa har t.o.m. hävdat att dricka vit mjölk är en rasistisk handling eftersom det tydligen påvisat ”vit makt” och därför kan upplevas kränkande. Och när ett ord är så vagt definierat, hur ska någon veta vad som kan uppfattas som ”rasistiskt”? Är det då verkligen rimligt att detta kan vara grund för uppsägning?

    • Rasism är ett begrepp som betyder olika saker för olika människor. Att det handlar om intolerans mot en grupp människor är dock gemensamt för de flesta vetenskapliga perspektiv och uppfattningar om rasism. (Källa: Forum för levande historia). Arbetstagare som gör rasistiska uttalanden på sociala medier, och som arbetar på ett företag eller en organisation som i sin värdegrund tydligt tar avstånd mot rasism, riskerar uppsägning. /Agneta Bern, Sveriges Ingenjörer.

      • Eller så riskerar de inte uppsägning, eller tja, de riskerar inte direkt avsked givet de två fall som listas i artikeln.

        Uppsägningen som brukar vara resultatet av en förlikning är ”arbetsbrist”, ger betalt under uppsägningstiden (eller en längre period än så) med arbetsbefrielse och att man avsäger sig rätten till återanställning.

        Det var några fall där Sverigedemokrater (ett parti med uttalad antifacklig hållning, inte bara rasism) avsattes från förtroendeposter i olika fackföreningar, men de kunde inte uteslutas.

        Det som står ovan här tyder på att så länge arbetsgivarens namn inte kan förknippas direkt med ett uttalande som bryter mot värdegrunden finns inte skäl för avsked enligt lojalitetsplikten, utan man får ”lösa ut” personen istället.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA