Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ingenjörerna på ABB begär central förhandling – ”Vi har fått nog”

Ingenjörerna på ABB begär central förhandling – ”Vi har fått nog”

Lönerevisionen på ABB har slutat i oenighet. Akademikerna menar att företaget inte vill förhandla och därmed bryter mot avtalet.  ”Låga löner gör att fler ingenjörer lämnar ABB och vi är oroade” säger Mikael Blomqvist, ordförande för akademikerföreningen.   

Löneförhandlingarna för akademikerna på ABB har kört i diket. Det lokala facket har valt att avsluta förhandlingarna i oenighet och nu har Sveriges Ingenjörer begärt en central förhandling.

Inom teknikavtalet finns två löneavtal, ett har slutits med Sveriges Ingenjörer (för akademikerna) och ett med Unionen. Dessutom har Ledarna ett så kallat samarbetsavtal. Sveriges Ingenjörer upplever att företaget inte bryr sig om att det finns olika avtal. Lönerevisionerna slutar på samma nivå för de tre facken trots att vart och ett företräder anställda med olika utbildningar och kompetensnivåer.

– Varför har parterna tecknat olika avtal om alla får samma nivå? Vad är ens vitsen med att ha olika avtal, säger Johanna Holmlund, vice ordförande för akademikerföreningen på ABB.

Sveriges Ingenjörers löneavtal är ett så kallat är processavtal som är sifferlöst och nivån ska fack och arbetsgivare enas om vid lokala förhandlingar. Kommer man inte överens finns en stupstock i avtalet på 2,2 procent.

– Vi upplever att vi aldrig får till stånd en reell förhandling. Arbetsgivaren gör inte ens ett seriöst försök. Man hänvisar bara till märket och säger att de inte kan avvika från det, säger Mikael Blomqvist, akademikerföreningens ordförande.

Företaget vill inte förhandla

Det sifferlösa avtal som Sveriges Ingenjörer har ger en större frihet men också ett större ansvar för lokala parter att komma överens om företagets lönestruktur och hur stora löneökningar som är rimliga.

Akademikerföreningen på ABB anser att företaget och facket i grunden har helt olika syn på hur avtalet ska fungera i praktiken. Bland annat står det tydligt i avtalet att företagets ekonomiska framgångar ska påverka lönerna, och tvärtom.  Stora vinster ska helt enkelt ge utrymme för större löneökningar.

– ABB har haft tillväxt i Sverige i åtta år och ger generösa aktieutdelningar till ägarna, men lönerevisionerna landar på, eller mycket nära stupstocken, den lägsta nivå som avtalet tillåter, säger Johanna Holmlund.

Akademikerna har länge försökt få företaget intresserat av att förhandla och enas om en lönestruktur som belönar erfarenhet och kompetens.

– Så är det inte i dag och det gör att lönekurvorna planar ut och ingenjörslönerna på ABB har halkat efter, säger Mikael Blomqvist.

Byter jobb för högre lön

Från de kontakter som han och Johanna Holmlund har med ingenjörer som slutar på företaget kommer oroande signaler.

– Många säger inte till sin chef varför de slutar men när vi frågar får vi ofta höra att det är lönen som är orsaken. Möjligheten till distansarbete har ökat konkurrensen om ingenjörer, säger Mikael Blomqvist.

Akademikerföreningen får också samtal från ingenjörer som söker jobb på ABB och vill veta vad de ska ställa för löneanspråk.

– Vi ger inte längre råd utifrån företagets ingenjörslöner. I stället säger vi att de ska använda Sveriges Ingenjörers lönestatistik och undersöka vad marknadslönen är.

Har begärt central förhandling

Anders Boström, avtalsansvarig på Sveriges Ingenjörer, säger att ABB, genom att inte vilja förhandla löneavtalet med det lokala facket, bryter mot avtalet.

– Vi har flera tillfällen under senare år påkallat så kallade lönekonsultationer mellan de centrala parterna men det är tydligt att det inte har lett till någon förändring. Därför begär förbundet nu en central förhandling.

Det här är en ovanlig åtgärd och Sveriges Ingenjörer har aldrig tidigare begärt en central förhandling med anledning av att arbetsgivaren vägrat en lokal förhandling.

– Att arbetsgivaren inte vill ha en dialog med facket och att det inte sker en reell förhandling är ett avtalsbrott, säger Anders Boström.

Den centrala förhandlingen kommer att genomföras veckan efter påsk.

Karin Virgin

14 KOMMENTARER

  1. Får väl stryck nu…

    Men vi kanske pratar för mkt om work life balance och för lite jobba hårt och skapa resultat. Det i längden innebär fel fokus och det vill man inte betala för.

  2. Jag har varit medlem i Sveriges Ingenjörer i över 40 år och har aldrig någonsin upplevt att Sveriges Ingenjörer förhandlingar har bidragit till att jag gått en löneförhöjning. Jag har enbart fått en löneförhöjning genom att byta tjänst och/eller arbetsgivare! Varje gång jag har frågat fackets ombud vad deras förädlingsvärde är så har svaret varit att komma överens om en övergripande nivå på löneförhöjning och att det är upp till individen att förhandla med arbetsgivare om ens enskilda löneförhöjning. Så vad är det då för nytta man har med att vara med i facket? Enkla svaret är: Inget värde.

  3. Jag arbetade på Corporate Research för ganska många år sedan. Då sa man att vi skulle vara världsledande. Men några världsledande löner var det verkligen inte tal om. Jag sökte mig vidare och fick ett lönelyft på 50%.

  4. Jag var fackligt aktiv 1990 – 2006. Jag vill hävda att någon reell förhandlingssituation aldrig förelåg vid lokala förhandlingar. Vilket möjlighet har en HR avdelning vid en enhet i en koncern att självständigt driva lönesättning?

    • Ingen självständig möjlighet skulle jag säga. Det är ramstyrt, av finansdirektören d.v.s. bestämt i förväg. En ”ram” är en budet som är i praktiken huggen i sten. Den går att ändra, men det är så jobbigt och svårt och krångligt att ingen vill göra det.

  5. I artikeln låter det som att det är första gången en löneförhandling med ABB slutar i oenighet.
    Under många år har det inte varit någon reell lokal förhandling på ABB (nu Hitachi) i Ludvika. Enbart centralpott utlagd och aldrig lokal pott.
    Det är en stor skam att SI inte har tagit detta steg minst 10 år tidigare. På en direkt fråga till företagets löneförhandlare om vilket mandat de hade att förhandla lön (lokal pott) svarade de att de inte hade mandat, alls!
    SI är ett alldeles för mjäkigt fackförbund och beslutet/acceptansen att samordna förhandling med SIF/Unionen har drabbat alla SI-medlemmars löneutveckling negativt sedan dess.

  6. Det är sannolikt likadant på alla större företag. För att löneökningen för akademiker skall bli mer än stupstock krävs att man istället för att fokusera på sitt jobb & gör det bra i tron att det uppmärksammas, istället lägger den fliten på att aktivt söka & byta tjänst eller arbetsgivare.
    Där jag är ser man att framförallt yngre ingenjörer till större del än förr slutar & går externt. I regel sker alltid en länehöjning i den flytten. Men det är än så länge för få för att arbetsgivaren skall se det som ett problem som behöver lösas med högre löneökning än stupstock+0,x %.

    • Ja det är samma. Det finns en topplista på de största ingenjörsarbetsgivarna i Sverige: ABB är på den, Volvo och Ericsson likaså. Det är likadant hos alla dem, och det är väl helt naturligt. Kostnadsmassan på dessa företag domineras mycket av löner, och det finns väldigt mycket overhead i form av byråkrater, administration och ”compliance” och denna del av de riktigt stora företagen växer. De ska också ha lön allihop, och de är inte spec låga. Det är samma kaka som ska betala allt det. Min upplevelse av var det s.a.s. lönar sig att lägga fliten är likadan. Motiveringen till att jobba hårt, mycket och fokuserat på ett jättestort företag (koncern) är inte samma som på ett mindre. Man hittar motiven nån annanstans än i lönekuvertet, iaf har det varit så för mig i många år. Därmed inte sagt att man inte kan få en hyfsat hög lön även på de största ingenjörsabretsgivarna, även om man aldrig varit chef där. Om motivationen tryter, kan man också satsa på att höja sin timlön s.a.s. Och det kan inte sällan gå — rejält.

  7. Det är inte bara ABB utan även avknoppningar som Westinghouse (fd ASEA Atom), Quintus, Bombardier, Alstom, Structon etc.

    Samtliga HR-avdelningar diskuterar löner och försvårar för ingenjörer som vill byta jobb. Kollektivt kallas denna grupp ”ABB-kartellen”. Man får hoppas att uppstickare som Northvolt och SGS DNA (Qiagen) kan bryta upp detta för precis som de fackliga representanterna skriver så slår man ihop tekniker och ingenjörer i en och samma pott trots ingenjörens bredare kompetens.

      • Min upplevelse av abb är att hr ger närmast skambud i lön, blev erbjuden en bra bit under min nuvarande lön som ligger kring 40 sträcket för en tjänst hos abb. Givetvis inte aktuellt att tacka ja till något sådant, givet vad som skrivs ovan med förbundet är det ju knappast förvånande att man beter sig på sådant sätt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA