Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören ”Tid för curling var ett krav när jag sökte jobb”

”Tid för curling var ett krav när jag sökte jobb”

Almida de Val tog en bronsmedalj vid OS i Peking. Att ta sig till världstoppen har krävt många träningspass och hundratals resdagar om året. Parallellt hon har också pluggat för att bli civilingenjör. Nu kombinerar hon två karriärer.

Den här onsdagsmorgonen är det tomt i Sundbybergs curlinghall. Almida De Val är ensam på isen och tränar. Säsongen som närmar sig slutet har varit omtumlande.

Almida de Val

Född: 1997
Uppväxt: Göteborg
Tävlar med: Damlaget lag Wranå, mixed-dubbel med Oskar Eriksson.
Meriter med lag Wranå: JVM-guld 2017, JMV-silver 2018, Universiaden-brons 2017, Universiaden-guld 2019, 2 SM-guld, 3 Elitserie-guld, 12:a på världsrankningen.
Meriter i mixed-dubbel:
OS-brons 2022, VM-brons 2021, SM-guld 2021.
Utbildning: civilingenjör i design och produktframtagning med en master i mekatronik, KTH 2021.

I juni 2021 blev det klart att hon och Oskar Eriksson skulle få representera Sverige i grenen mixed-dubbel på OS i Peking. På det sista Covid19-testet dagen före avresan i februari testades förbundskapten Alison Kreviazuk positivt.

– På landslagssamlingen strax innan hade jag bott hos Alison och flera av oss hade åkt bil tillsammans med henne varje dag. Det var svårt att föreställa sig att inte någon av oss hade blivit smittad, säger Almida de Val.

Hela truppen placerades i karantän och resan sköts fram fyra dagar.

– Det var ett mirakel att ingen faktiskt blev smittad. Vi kom i väg i sista sekunden och landade i Peking dagen innan vår första match.

Trots sämsta tänkbara uppladdning lyckades Almida de Val och Oskar Eriksson vinna över segertippade Storbritannien i matchen om bronset.

– Det här var mitt första OS och när vi klev av planet var jag bara glad att äntligen vara där. Att vi sedan klarade att spela så bra är jag stolt över.

”Att bli ingenjör kändes självklart”

I Sverige blev intresset för curling stort 2006 när lag Anette Norberg tog guld på OS i Turin. Almida de Val som bodde i Göteborg var åtta år och följde curlingmatcherna på tv.

– Det såg kul ut och när det visade sig att det fanns en curlinghall i närheten där vi bodde ville jag och min kompis gå dit och prova. Det var lika roligt som det såg ut och vi började träna.

Se filmen där Almida de Val berättar om curlingstenen, curlingsopen och vad de olika färgerna i boet står för.

För sex år sedan fick Almida de Val erbjudandet att spela med ett framgångsrikt juniorlag – lag Wranå i Stockholm. Hon tog chansen och flyttade. Samtidigt började hon på KTH, civilingenjörsprogrammet i design och produktframtagning.

– Båda mina föräldrar är civilingenjörer, jag gillar matte och naturvetenskap så en ingenjörsutbildning kändes självklar. Jag hade planerat att gå på Chalmers men när jag hamnade i Stockholm blev det KTH.

Att plugga till civilingenjör och samtidigt satsa på en elitidrottskarriär kräver noggrann planering och disciplin. I tvåan hade Almida de Val 120 resdagar under läsåret och missade både föreläsningar och många tentor som hon fick skriva vid omtentatillfällena i stället.

Under flygresorna, ofta till Kanada, fanns kurslitteraturen alltid med i handbagaget.

– Jag tog tillvara alla lediga stunder men det hade ändå inte gått utan mina snälla klasskompisar som tog anteckningar på föreläsningarna och skickade till mig.

Men Almida var noga med att alltid kompensera kompisarna när hon var hemma. Då erbjöd hon sig att göra lite mer i till exempel grupparbeten, som ett sätt att ge något tillbaka.

”Plötsligt mer tid för studier”

KTH är ett så kallat RIU, Riksidrottsuniversitet, som erbjuder olika anpassningar som underlättar att studera parallellt med en idrottskarriär. Det går till exempel att välja en lägre studietakt och få dispens för att göra obligatoriska labbar med en annan kurs.

Almida de Val pluggade inte helfart under de första fyra åren och planen var inte att klara utbildningen på fem år. Men när pandemin bröt ut våren 2020 ändrades allt.

– Tävlingarna ställdes in och hela curlingsäsongen mer eller mindre försvann. Vi tränade hemma i Sundbyberg men vi kunde inte resa och tävla.

Plötsligt fanns det mer tid för studier och tack vare distansundervisningen kunde Almida öka takten. Hon började räkna högskolepoäng och insåg att hon skulle kunna ta examen våren 2021 om hon pluggade 150 procent.

– Det fanns ju inte så mycket annat att göra när jag ändå satt isolerad hemma. På så vis fick jag ut något positivt av pandemin.

”Deltidsjobb var ett krav”

I år har curlingkarriären fortsatt uppåt. Hennes lag Wranå klättrar på världsrankingen och har slagit konkurrenterna, lag Hasselborg, i flera tävlingar. OS-medaljen i mixed-dubbel i Peking var förstås höjdpunkten. Men Almida har också börjat en ny karriär – den som civilingenjör.

Efter sin examen förra våren började Almida jobba som automations- och mjukvaruingenjör på Akzo Nobel. Där programmerar hon maskiner som används inom träindustrin för att limma till exempel parkettgolv och limträbalkar. Men hon jobbar inte heltid.

– Det är en halvtidstjänst på årsbasis och jag kan anpassa min arbetstid efter curlingsäsongen. Det var ett viktigt krav för mig när jag sökte jobb och Akzo Nobel var väldigt positiva till lösningen. Det avgjorde att jag tog jobbet.

Under våren och sommaren jobbar Almida de Val ungefär 80 procent och under hösten och vintern när det är mycket resor och tävlingar på curlingtouren jobbar hon mindre.

De närmste åren kommer Almida kunna satsa hårt på curlingen. Målet är att lag Wranå tar sig förbi lag Hasselborg och får representera Sverige på OS 2026.

– När min idrottskarriär är över kan min ingenjörskarrär ta ny fart. Akzo Nobel månar om möjligheten till work life balance och det är viktigt för alla. Jag vill kunna fortsätta min idrottskarriär parallellt med min ingenjörskarriär. Det är work life balance för mig.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA