Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Hon för Sveriges talan i FN:s klimatpanel

Hon för Sveriges talan i FN:s klimatpanel

Vi står inför ett vägskäl. Det vi gör nu avgör framtiden. Det var budskapet i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Men även om frågorna är globala så finns det mycket vi kan påverka som individer. ”Det egna valet har mycket större betydelse än man kan tro” säger civilingenjören Camilla Andersson, en av Sveriges två representanter i klimatpanelen.

Camilla Andersson är civilingenjör i grunden och har ägnat en stor del av sin karriär åt forskning inom framför allt luftmiljö. Miljö och klimatfrågorna har alltid intresserat henne, så när hon i höstas fick möjligheten att bli en av Sveriges två representanter i FN:s klimatpanel såg hon det som en spännande utmaning.

IPCC

IPCC, Intergovernmental Panel of Climate Change, är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar.

Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över.

SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt (Focal Point) för IPCC, och representerar Sverige vid IPCC:s beslutsmöten.

I uppdraget ingår även att nominera svenska experter till IPCC-arbetet samt att föra ut kunskaperna och budskapen från IPCC:s rapporter till breda målgrupper.

– Jag lockades av möjligheten att komma närmare beslutsfattarna, att kunna vara med och påverka arbetet med miljö och klimat på ett mer konkret sätt, som man kanske inte gör när man arbetar som forskare, berättar hon.

Sveriges länk till IPCC

SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC. Det innebär att de fungerar som länken mellan FN:s klimatarbete och forskare, den svenska regeringen samt myndigheter och annan expertis i Sverige.

Som representant i IPCC deltar Camilla Andersson i beslutsmöten, men har även i uppdrag att kommunicera och sprida kunskap om de rapporter som IPCC sammanställer där de sammanfattar kunskapsläget från tusentals forskare och experter världen över.

Den senaste rapporten, som är den tredje inom den pågående kunskapsutvärderingen från IPCC, blev klar i april.

För Camilla var det andra gången hon var med på ett beslutsmöte, som den här gången var digitalt. Konkret innebar det två veckors intensiva möten, i vissa fall upp till 18 timmar per dag.

Bidra till ett starkt budskap

Sammanfattningen som klimatpanelen enas om är ett dokument på ett 40-tal sidor. Den här gången var det kunskap om hur man kan begränsa klimatförändringen som stod i fokus.

– Det är både spännande och roligt att vara med och föra Sveriges talan i de här sammanhangen. Vårt uppdrag är framför allt att bidra till att det blir ett starkt och tydligt budskap i rapporten.

Den senaste rapporten presenterades i april.

Camilla Andersson berättar att arbetet med rapporten innebär långa föredragningar och diskussioner, ibland ner på minsta kommatecken.

– Rapporten blir ett underlag för beslutsfattare och det är därför viktigt att den innehåller policyrelevant information. Rapporten ska vara tydlig och innehålla den fakta som är viktig för beslutsfattare att ha med sig till bland annat kommande klimatförhandlingar.

Diskussion kring metoder och finansiering

Hon konstaterar att diskussionerna under mötet ofta handlar om metoderna för hur vi ska hantera klimatfrågan. Vissa förespråkar exempelvis lagring av koldioxid, medan andra vill se minskning av utsläppen genom en ökad användning av förnybara metoder.

Finansieringen är en annan stötesten. Den här gången valde man därför att ta med kostnader för olika typer av åtgärder i rapporten – och vilken potential de har att bidra till en minskad klimatpåverkan.

Camilla Andersson

Är Sveriges biträdande kontaktperson i FN:s klimatpanel.

  • Ålder: 42
  • Bor: i ett hus utanför Norrköping
  • Utbildning: Docent i meteorologi (Uppsala), Doktor i tillämpad miljövetenskap (Stockholm), Civilingenjör i teknisk fysik (Chalmers)
  • Intresse: Umgås med vänner, vandra i Sverige och Norge och sticka
  • Det bästa med mitt jobb är: Att bidra till en hållbar utveckling

Camilla Andersson berättar att exempelvis sol- och vindenergi är relativt billiga åtgärder som har stor potential i ett globalt perspektiv.

Klimatarbete behöver inte heller vara dyrare. I rapporten lyfter de bland annat fram exempel på hur vissa länder lyckats minska sina utsläpp och samtidigt behållit en god ekonomisk utveckling.

Individens val har stor påverkan

Samtidigt konstaterar rapporten att vi står inför ett avgörande vägskäl.

– Budskapet har aldrig varit så starkt som nu. Globalt sett måste vi sänka våra utsläpp och det måste ske nu, inom max ett par år, om vi ska klara 1,5-gradersmålet, förklarar Camilla Andersson.

Men det finns också mycket man kan göra, inom alla sektorer och branscher, ofta till låga kostnader. Dessutom pekar rapporten på betydelsen av individernas enskilda insatser.

– Det egna valet har mycket större betydelse än man kan tro. Rapporten visar att vi som individer kan påverka mellan 40 och 70 procent av utsläppsminskningarna genom vad vi äter, hur vi reser och de val vi gör i vardagen.

Känn stolthet för det du gör

Förutom insatser på det personliga planet kan man även påverka genom sitt arbete – hur ser det exempelvis ut på arbetsplatsen när det gäller energiförbrukning, transporter och resor?

Camilla Andersson poängterar att ingenjörer har en central roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Det handlar om allt från utveckling av ny teknik och digitala lösningar till utvecklingen av samhällsplanering och infrastruktur för ett mer hållbart samhälle.

– Det är ett allvarligt läge och det är viktigt att vi nu tar frågorna på allvar. Men det är också viktigt att se att vi alla kan bidra genom våra val och hur vi lever. Känn stolthet för det du gör och se hur du kan vara med och bidra till förändringen, tipsar hon.

Dags för summering

Till hösten är det dags för nästa möte, det sista inom ramen för den sjätte kunskapsutvärderingen.

Nyfiken på mer?

SMHI arrangerar en rad olika seminarier där forskare och experter med sig av sin kunskap inom olika klimatrelaterade områden. 

Den här gången blir det på plats i Geneve där syntesen, slutrapporten för de olika delrapporterna, ska sammanställas. Därefter drar den sjunde kunskapsutvärderingen igång.

– Diskussionerna under det första mötet blir väldigt viktiga. Det är där vi sätter ramarna för vad forskningen inom IPCC ska fokusera på framöver, säger Camilla Andersson.

Anna Nyström 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA