Mentorer hjälper nyanlända ingenjörer till jobb – fler platser behövs

Trots att arbetsgivarna skriker efter ingenjörer har nyanlända ingenjörer svårt att få jobb i Sverige. Men med Sveriges Ingenjörers mentorprogram ökar chanserna att få jobb rejält, visar en ny utvärdering. Nu uppmanar förbundet arbetsgivare att också bidra och starta mentorprogram.

Paola Israde Burrola, ingenjör i förnybar energi från Mexiko, är en av dem som varit med i Sveriges Ingenjörers program Ingenjörsmentor.

– Jag hade sökt jättemånga jobb, men inte haft så mycket tur. Genom Ingenjörsmentor fick jag en mentor som studerat samma sak som jag och hade kontakter och erfarenhet, och tack vare programmet fick jag jobb på Vattenfall, berättar hon.

Funnits sedan 2012

Ingenjörsmentor har funnits i tio år och drivs av Sveriges Ingenjörer tillsammans med Stockholms stad, Järfälla kommun, KTH och länsstyrelsen Stockholm.

Varje år matchas 50 nyanlända ingenjörer som deltar i intensivutbildning i yrkessvenska på Sfinx (Svenska för ingenjörer i Stockholmsområdet) med mentorer som är yrkesverksamma ingenjörer. Syftet är att hjälpa adepterna, alltså de nyanlända ingenjörerna, in på svensk arbetsmarknad.

– Alla adepterna har kompetens. De har minst en ingenjörsexamen, några har till och med en doktorsexamen, och alla pratar bra svenska och engelska. Ändå har de haft det tufft att få jobb, säger Torsten Kjellgren, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Han har just skrivit rapporten ”Ingenjörsmentor och vägen till arbete” där han har utvärderat mentorprogrammet.

Annat sätt att söka jobb i Sverige

I rapporten berättar de nyanlända ingenjörerna att hindren som de ser för att få jobb är att de saknar kontakter och att de inte vet inte hur man gör för att få jobb i Sverige.

– Rekryteringsprocessen är annorlunda i andra länder. Flera beskrev att man i deras hemländer bara skickar in sitt cv och sedan sköter arbetsgivarna resten. Här i Sverige behöver man ligga på, sticka ut i mängden och motivera varför just jag ska få jobbet, säger Torsten Kjellgren.

För ingenjören Paola Israde Burrola har mentorn hjälpt henne med just det här. Förutom att hon fått träna mer på sin svenska när hon träffat mentorn så har de jobbat med att göra hennes cv riktigt bra och övat på anställningsintervjuer.

– För ett jobb som jag verkligen ville ha skickade jag min ansökan till honom, och så ställde han frågor till mig som om det var han som var chefen som skulle anställa mig. Jag fick också använda honom som referens, berättar hon.

”Inte rocket science att prata i fikarummet”

I rapporten lyfter arbetsgivare fram vilka hinder de ser för att anställa nyanlända. Ett är att man måste kunna bra svenska – vilket inte borde vara ett hinder för ingenjörerna i programmet, som ju kan svenska. Ett annat hinder som lyfts fram är ovana vid svensk arbetskultur och hur man interagerar med kollegor.

Och det avhjälper man ju lätt med en mentor, menar Torsten Kjellgren.

– Det är ju inte rocket science vad man ska prata om i fikarummet eller vilket tilltal man ska ha. Mentorn kan berätta saker om arbetskulturen, som att man inte ska klä upp sig för mycket, att man säger du och inte använder titlar.

Ett annat hinder som togs upp är att vissa arbetsgivare vill att jobbsökande har referenser i Sverige.

– De nyanlända har meriter, men vissa arbetsgivare vill inte ringa arbetsgivare utomlands.

Liksom för Paola Israde Burrola så ställer flera mentorer därför upp som referenser. De är då tydliga med att de inte jobbat med adepten men att de kan gå i god för att det är en bra person.

”Förstå hur systemet fungerar här”

Tack vare sin mentor har Paola Israde Burrola fått kontakter, och jobb, inom förnybar energi. Foto: Peter D. Jensen

För Paola Israde Burrola har det snart gått ett år sedan hon fick jobb på Vattenfall. Hennes mentor jobbar också där och de fortsätter att ses och prata om hur det går. Mentorn ger henne tips och presenterar henne för olika personer i företaget.

– För mig har det varit superviktigt att ha någon som hjälper mig att förstå hur systemet fungerar här och hur det är i min bransch. Jag träffade inte på så många som jobbade med förnybar energi innan.

Paola Israde Burrola rekommenderar andra nyanlända att försöka få en mentor – och alla som är inne på svensk arbetsmarknad att bli mentorer.

Stärkt chansen att få jobb

Av adepterna svarar 74 procent att programmet stärkt deras chanser att få jobb. Och 86 procent av mentorerna svarar att programmet gör adepterna mer anställningsbara.

Varför är det fler av mentorerna som tycker att chansen att få jobb ökar?

– Mentorerna inser troligen fördelarna mer. Adepterna har ju varit mitt i mentorprogrammet när de svarat och vet inte än vad det kan leda till.

En enkät med deltagare fyra månader efter att de avslutat programmet visar att 50 procent hade jobb i nivå med sin utbildning, ytterligare 13 procent hade jobb men inte i nivå med sin utbildning. 38 procent hade inte jobb. (avrundade siffror ger > 100 procent)

Fler platser behövs

I Ingenjörsmentor finns som sagt 50 platser per år, men fler nyanlända ingenjörer skulle behöva mentorstöd. Därför uppmanar Sveriges Ingenjörer nu arbetsgivare att själva starta mentorprogram.

I debattartikeln ”Slöseri att nyanlända ingenjörer inte anställs”, i Expressen 11 augusti, skriver Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand att:

”Om arbetsgivarna menar allvar med uttalade kompetensbehov så bör de inspireras av vår modell. Genom egna mentorprogram kan de identifiera kompetenta ingenjörer i Sverige, och snabbt ge dem de verktyg som behövs. De kan fylla sina kompetensbehov samtidigt som fler ingenjörer i Sverige får jobba som just ingenjörer.”