Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Långa högskoleutbildningar lönar sig allt mindre

Långa högskoleutbildningar lönar sig allt mindre

Att läsa en högskoleutbildning lönar sig mindre i dag än det gjorde för 20 år sedan. Och det är för 5-åriga högskoleutbildningar som lönsamheten har sjunkit mest. Det visar en rapport från Saco.

Sedan början av 2000-talet har lönegapet mellan gymnasieutbildade och högskoleutbildade minskat på hela arbetsmarknaden.

Den så kallade lönepremien (hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymanisutbildade) sjönk under 2001–2013 och ökade därefter under några år. Sedan 2017 har kurvan planat ut på en nivå som är lägre än i början av 2000-talet.

Lönepremien för högskoleutbildade (den gula linjen i diagrammet ovan) sjönk med ungefär 6 procentenheter mellan 2001 och 2013. För gymnasieutbildade (den orangea kurvan) har kurvan långsamt rört sig uppåt under sedan början av 2000-talet.

Lönesatsningar i kommuner

Rapporten visar också att lönepremien över tid har förändrats olika mellan olika sektorer. Kommunerna går mot strömmen med en tydligt stigande utbildningspremie efter 2009.

Linda Simonsen, Saco

Linda Simonsen, utredare och en av rapportförfattarna, är försiktig med att peka på förklaringar.

Under perioden har det genomförts statliga satsningar på lärarnas löner.  Det kan vara en förklaring till att lönegapet mellan högskoleutbildade och gymnasieutbildade ökar i kommunerna.

5-åriga utbildningar tappar mest

Utredarna har också jämfört hur utbildningens längd påverkar lönepremien. Resultatet visar att det främst är för de 5-åriga utbildningarna som den faller, alltså att lönegapet mot gymnasieutbildade minskar. Och den har minskat rejält sedan 2001.

I början av 2000-talet tjänade akademiker med 5-åriga högskoleutbildningar i genomsnitt drygt 70 procent mer än gymnasieutbildade (den rosa linjen i diagrammet ovan). 2020 hade lönegapet krympt till drygt 40 procent.

Nedåt för långa utbildningar i privat sektor

Framför allt är det inom privat sektor som lönegapet har minskat mellan 5-åriga utbildningar (den rosa linjen i diagrammet nedan) och en gymnasieexamen.

Linda Simonsen säger att det är en oroande utveckling att lönsamheten för långa utbildningar har försämrats.

Det skickar negativa signaler och det är inte alls bra i ett kunskapssamhälle.

Varför relativlönerna för dem med långa utbildningar sjunker mest i privat sektor ger rapporten inget svar på.

Det kräver fler studier för säkra svar men kriser i olika branscher och olika strukturella förändringar kan vara förklaringar. Gruppen med 5-åriga utbildningar har också mer än tredubblats sedan början av 2000-talet.

Det är viktigt att vara medveten om att civilingenjörsutbildningarna först 2007 blev 5-åriga. Innan dess var en civilingenjörsutbildning 4,5 år. De första stora kullarna med civilingenjörer med 5-åriga utbildningar tog examen 2012. Fram till 2015 var det möjligt att ta ut examen från en 4,5-årig civilingenjörsutbildning.

Läs rapporten Lönepriser för utbildning här.

Det här krävs för att att en högskoleutbildning ska löna sig bättre

Saco pekar på flera åtgärder som är viktiga för att vända utvecklingen med ett krympande lönegap mellan akademiker och gymnasieutbildade.

  • Arbetsgivare behöver bli bättre på att kommunicera sina behov.
  • Högskolorna behöver bli bättre på att fånga upp de behov som finns på arbetsmarknaden.
  • Studenter behöver göra mer informerade studieval.
  • Arbetsgivare behöver bättre kunskap om vad akademiker har för kompetens.
  • Akademiker behöver goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA