Många fördelar med delat ledarskap

1
1804

Foto: Maria Skuldt.

Trots att så många som 41 procent av alla chefer använder sig av ett så kallat delat ledarskap, är detta sätt att leda ganska obekant, menar Marianne Döös, en av författarna till boken Chefer i samarbete – om delat och utvecklande ledarskap.

Marianne Döös är verksam vid pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och har stor erfarenhet av forskning i organisationer och organisationsutveckling. Tillsammans med kollegan Lena Wilhelmson och Tomas Backström, aktiv vid Mälardalens högskola, har hon skrivit boken Chefer i samarbete – om delat och utvecklande ledarskap.

Boken handlar om samarbetet mellan chefer, hur cheferna gör och tänker kring ett delat ledarskap, exempel på när delat ledarskap fungerar och när det inte fungerar och vad medarbetarna tycker om det. Boken bygger på forskning finansierad av Vinnova och Arbetslivsinstitutet.

Enligt Marianne Döös handlar delat ledarskap i huvudsak om att cheferna tar ett gemensamt ansvar för en helhet.

— Det kan vara att man hittar en kollega som man gör vissa arbetsuppgifter gemensamt med, eller att man håller gemensamma personalmöten ihop, säger hon och betonar samtidigt att det krävs att cheferna känner förtroende för varandra och har en gemensam värdegrund för att det ska fungera.

Men blir inte medarbetarna förvirrade av att ha två chefer? Vem ska man gå till med frågor?

— Det är lätt att förvänta sig att det ska bli problem och det är en vanlig fråga som medarbetare ofta ställer i början. Ett sätt att lösa det är att cheferna gör en uppdelning av vem som ska svara på vilka frågor men sen brukar det visa sig att det egentligen inte spelar någon roll vem av cheferna som svarar på vad, bara medarbetaren får ett svar så blir han eller hon nöjd, säger Marianne.

Att använda sig av ett delat ledarskap kan vara berikande på många sätt, cheferna kan lära sig mycket av varandra vilket i förlängningen förhoppningsvis är till nytta för medarbetarna.

En typ av delat ledarskap som nämns i boken är ett så kallat samledarskap. Det är den mest långtgående formen när det gäller att ha ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter gemensamma. Det kan börja med ett ledarskap där en chef samarbetar med en så kallad informell chef, det vill säga en kollega som successivt tar på sig fler chefsuppgifter. Så småningom kan cheferna vilja få sitt delande arbetssätt sanktionerat genom formella beslut i organisationen.

— Det finns väldigt stora möjligheter i att synliggöra alternativa former av ledarskap och jag skulle gärna se att fler organisationer funderade kring ledarskapsfrågor och att man ställer frågan ”Hur skulle det här ledarskapet kunna organiseras på fler händer”, säger Marianne.

Boken Chefer i samarbete – om delat och utvecklande ledarskap ges ut av Liber förlag.

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...