Japan underskattade tsunamirisken

Förödelsen vid Fukushima Dai-ichi reaktor fyra efter att tsunamin dragit in. En ny rapport visar att risken för tsunami kraftigt underskattats vid konstruktionen av kärnkraftverket. Foto: Tepco.

Kärnkraftsolyckan i Fukushima berodde på att japanerna kraftigt underskattade tsunamiriskerna i området – det menar tyska kärnkraftsexperter i en ny rapport över kärnkraftshaveriet.

Det var egentligen inte själva jordbävningen som var huvudorsaken till att kärnkraftverket Fukushima Daiichi havererade. I stället var det den efterföljande 14 meter höga tsunamin som innebar dödsstöten för flera av reaktorerna.

Det kan tyckas oturligt att drabbas av en sådan kraftig tsunami – men nya uppgifter tyder på att det egentligen bara var en tidsfråga innan det inträffade. I den nya rapporten, som är sammanställd av den tyska kärnkraftsorganisationen VGB och som presenterades vid ett seminarium vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i går, konstateras att en tsunami på minst tio meter faktiskt drabbar Japan i genomsnitt var trettionde år.

Den 14 meter höga tsunamin precis när den når kärnkraftsverket Fukushima Dai-ichi. Den 14 meter höga vågen tog sig lätt över skyddsvallen (klicka på bilden för större version). Foto: Tepco.

Och särskilt Fukushima låg i riskzonen – senast området drabbades av en kraftig tsunami var nästan 1200 år sedan, år 869, då vatten nådde 4,5 kilometer in i landet strax norr om Fukushima.

Detta konstaterades också i en forskningsrapport från 2002 där man varnade för att en ny stor jordbävning och tsunami statistiskt sett snart bör inträffa, berättar Thomas Lindemann, en av dem som varit med och sammanställt rapporten från VGB.

– Vår slutsats är alltså att det hela handlar om en grov underskattning av en hög riskfaktor, säger han.

Thomas Lindemann konstaterar också att man för nio år sedan genomförde en säkerhetsöversyn på kärnkraftverket Fukishima Daiichi, då bland annat skyddsbarriären utanför reaktorerna höjdes från 3,1 meter till 5,7 meter. Men det hjälpte föga mot den 14 meter höga tsunamivåg som svepte in över kraftverket.

Utöver en för låg skyddsvall utanför kraftverken pekar man i rapporten på ett flertal misstag i utformningen av kraftverket. Bland annat fanns inget som skyddade de dieselaggregat som skulle förse kraftverket med reservenergi för att kyla reaktorerna, utifall att den externa strömförsörjningen bröts.

På måndagen presenterade Thomas Linnemann från VGB, sittande längst bort i bild, den nya rapporten vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Foto: Peter Alestig.

– Om dieselaggregaten hade funnits inomhus hade de varit betydligt bättre skyddade. Nu var vattennivån vid aggregaten 4-5 meter, så det är ganska tydligt vad som hände, säger dr Thomas Linneman.

Även i Japan erkänner man att risken för en stor tsunami underskattats. I slutet på förra veckan meddelade till och med premiärministern Naoto Kan att ett annat kustnära kärnkraftverk i landet, Hamaoka, ska stängas fram till dess att man har konstruerat en tillräckligt hög skyddsbarriär utanför reaktorerna.

Dr Ryuma Ohora, teknisk-vetenskaplig attaché vid japanska ambassaden i Stockholm, påpekar också att olyckan vid Fukushima-verken fortfarande pågår, och det är långt kvar innan man kan konstatera i detalj vad som faktiskt hände.

– Vi har fortfarande en lång väg kvar med återställningsarbetet. Vi behöver sex till nio månader till för att få full kontroll, även om vi just nu inte förväntar oss att något mer allvarligt ska inträffa.

När det gäller kärnkraftverken i Sverige och övriga Europa är naturligtvis risken för en tsunami i princip obefintlig – men det är ändå viktigt att man tar till sig erfarenheterna från olyckan i Fukushima, menar Thomas Linnemann.

– Vid Fukushima var det flera incidenter som inträffade samtidigt, som tillsammans slog ut kärnkraftverket. En liknande multipel olycka skulle kunna orsaka stora problem även för oss. Och här i Europa skulle till exempel en terroristattack, om den var utformad på det sättet, innebära stora problem, säger han.

I Sverige har man dock ett gott skydd även mot terroristattentat, säger Lennart Carlsson, avdelningschef på strålskyddsmyndigheten.

– Det har nyligen gjorts stora investeringar för att skydda våra svenska kraftverk mot terroristattentat. Och i princip så handlar det om samma sak som vid naturkatastrofer – att se till att elförsörjningen inte bryts, så att reaktorerna kan kylas, säger han.

– Så våra kraftverk är helt skyddade mot terroristattentat?

– Man kan aldrig tala om totalt skydd i sådana här sammanhang. Därför är det otroligt viktigt att man arbetar kontinuerligt för att förbättra säkerheten.

Läs mer:
Hela rapporten från den tyska kärnkraftsorganisationen VGB (engelska).
– Tepco, det japanska bolag som driver kärnkraftsverket Fukushima, uppdaterar kontinuerligt information om händelseutvecklingen här (engelska).

Ingenjören 2/2017

Ingenjoren_2_2017_omslag_500Nummer 2 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Nytänkaren

Stefan bygger hus_Ingenjoren_2_2017Byggindustrin är en konservativ bransch. Men Stefan Lindbäck, vd på familjeföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå, tänker tvärtom. För honom är nytänkande en överlevnadsfråga.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Elingenjör
Norrköpings kommun

Byggledare
Ängelholms kommun

Projektledare
Ängelholms kommun

Mark- och exploateringsingenjör
Finspångs kommun

Byggnadsingenjör/er

Mönsterås kommun

Ledningsnätsingenjör
Mönsterås kommun

Enhetschef
Älvdalens kommun

Trafikingenjör
Jönköpings kommun

Förvaltningsingenjör
Specialfastigheter AB

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Logistikansvarig
ShoreLink

VA-Projektör/ingenjör

Borgholms Energi

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

Projektledare
Jönköpings Kommun

Teknisk chef
Svenska Skogsplantor

Provningsingenjör

GKN Drivelines

Projektledare/Ingenjör
Täby Brandskyddsteknik

fackliganyheter
puff_polhemspriset