De tog bussen till nytt jobb

5
1385

En busslast med nyanlända ingenjörer åkte från Stockholm och Södertälje till Göteborg, med jobb på Volvo som mål. Resan är en del i satsningen Nationell matchning. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Varje år kommer hundratals högutbildade invandrare till Sverige, många av dem ingenjörer. Men trots att det råder akut ingenjörsbrist i Sverige, lyckas få av dem få jobb. För att råda bot på problemen har arbetsförmedlingen startat projektet Nationell matchning. Ingenjören följde med när ett 50-tal ingenjörer bussades till Göteborg och Volvo.

Klockan har inte ens slagit sju på morgonen när Parisa Mir kliver på bussen på Sveavägen i Stockholm. Hon kom till Sverige från Iran för 18 månader sedan. I sitt hemland arbetade hon bland annat som elektronikingenjör på Ericsson – men här i Sverige var hon inte ens nära att få jobbet när Ericsson sökte en person med precis hennes kompetens. Trots att rekryteringsföretaget Addecco sade att hon var precis vad Ericsson sökte.

– Jag vet inte vad problemet är. Ibland tänker jag att det kanske beror på att jag kommer från Iran, säger hon.
– Utan jobb blir det jättesvårt för mig att anpassa mig till Sverige. Jag har inga släktingar eller vänner här, så det är inte så bra just nu. Men om jag får jobb så betyder det att jag kan integrera mig i samhället. Nu sitter jag bara hemma.

Wathiq Al-Khameesi har bland annat varit lektor vid ett universitet i Jemen. I Sverige har han svårt att få jobb.

Det finns två diametralt olika bilder av tillgången på ingenjörer i Sverige. En är den som ges av företag, politiker och massmedia – att det råder en enorm brist på ingenjörer. En annan är den som ges av den buss full med arbetslösa ingenjörer som är på väg ner till Göteborg och Volvo.

Här, på bussen, är Parisa Mirs historia typisk. Alla här är ingenjörer, och alla har hopplöst svårt att få till ens en jobbintervju. Wathiq Al-Khameesi, som kom hit för två år sedan, var bland annat lektor ett universitet med över 4000 studenter i Jemen, men får inget jobb motsvarande sin kompetens i Sverige. Elteknikingenjören Zoheir Achkar tog sig igenom SFI, gick kompletterande kurser på KTH och tog svenskt körkort, allt inom loppet av ett år. Trots det har han bara jobbat som restaurangbiträde och som städare i Sverige. 35-årige Firas Rassam jobbade som elingenjör i sju år i Irak, men får inget jobb i Sverige.

Tillsammans har de knappt 50 ingenjörerna på bussen sökt flera tusen jobb, utan framgång. Totalt finns just nu ungefär 3000 utlandsfödda ingenjörer inskrivna på arbetsförmedlingen.

– Det är sorgligt. Och det är ett så extremt resursslöseri, säger Soledad Grafeuille, projektledare på Nationell matchning.
– De här människorna kommer hit med akademiska utbildningar som inte kostat staten en enda krona, och det kostar nästan ingenting att få ut dem på arbetsmarknaden, jämfört med vad man får betala för att en person i Sverige ska gå fem år på högskolan.

Soledad Grafeuille, arbetsförmedlingen, och Helén Larsson, Södertälje kommun.

Soledad Grafeuille ser framför allt två skäl till varför de nyanlända ingenjörerna har så svårt att ens bli kallade på intervjuer. Delvis handlar det om ren diskriminering, där man väljer bort personer med utländskt namn, och delvis handlar det om en osäkerhet om vad man får som arbetsgivare när man anställer någon med en erfarenhet som inte liknar den man är van vid. En ingenjör med en civilingenjörsexamen från exempelvis universitetet i Zahedan i södra Iran, som Parisa Mir, blir lätt bortsållad när konkurrenterna har sina examina från KTH och Chalmers.

– Jag tror att mycket handlar om att företagen inte vågar satsa på vad man ser som osäkra kort. Man vill inte heller se långsiktigt, att det kan vara värt att investera i den här typen av kompetens, säger Soledad Grafeuille.
– Man kan jämföra med företag som har som system att anställa nyutexaminerade ingenjörer, som lämnar företaget efter något halvår eftersom de har fått ett jobb som de hellre vill ha. Det blir ju jättedyrt för företaget. Då är det naturligtvis bättre att satsa på en person som kanske kräver lite längre upplärning, men som kanske stannar kvar en längre tid.
– Därför är det kanske bra att vi är i den här situationen med en sådan brist på ingenjörer. Det gör att man måste tänka nytt och annorlunda, annars så försvinner den här kompetensen till andra företag som ser möjligheterna.

Bussen ner till Volvo är inte den första som skeppar ingenjörer bort från Stockholm och Södertälje till andra delar av landet. Två år har gått sedan projektet startade, som ett samarbete mellan Södertälje kommun och arbetsförmedlingen, i samband med att kommunen tog emot väldigt många högutbildade flyktingar från Irak. I samma veva var introduktionsansvaret för de nyanlända på väg att flyttas över från kommun till arbetsförmedling.

Och det har varit framgångsrikt. Hittills har 103 akademiker fått jobb – det är nära hälften av alla dem som varit inblandade i projektet. Förhoppningen är att dagens besök på Volvo i Torslanda ska öka den siffran ytterligare.

Framme i Torslanda.

Klockan har hunnit bli ett när bussen anländer till Volvohallen i Torslanda utanför Göteborg. Utanför väntar ett stort pressuppbåd och representanter från Volvo. Besöket här är uppmärksammat, kanske delvis med tanke på den kontrast det utgör mot konkurrenten Saabs stora problem. Där har man svårt att få ihop pengar till de anställdas löner – här vill man anställa 1000 nya ingenjörer.

I samband med den omfattande rekryteringen har Volvo också särskilt uttalat att de söker mångfald, både när det gäller ålder, kön och etnicitet.

– Vi pratar mycket om att skapa innovativ kraft i vårt företag. Och vi tror att med en ökad mångfald så skapas innovation, säger personalchefen Maria Grävare Molin.
– Eftersom vi har globala kunder behöver vi ju också global kompetens, inte bara Hisingenkompetens.

Zoheir Achkar tror att han har goda chanser att få jobb på Volvo.

På en glasvägg innanför entrén sitter ett schema uppklistrat. En kvart per person med en rekryteringsansvarig från Volvo – det är vad som väntar efter sex timmar i bussen. Inte så lång tid kanske, men det är ändå ett möte med en arbetsgivare och för många av ingenjörerna den första jobbintervju de varit på i Sverige.

– Jag hade aldrig fått möjlighet att träffa en chef på Volvo på egen hand, det vet jag. Men jag vågar inte hoppas på något jobb, säger Parisa Mir innan hon går iväg på sin intervju.

När hon en stund senare kommer tillbaka från intervjun är hon mycket nöjd.

– Efter intervjun frågade jag han som intervjuade mig vad han tyckte om mitt cv och mina erfarenheter. Han sade att cv:t var bra, att jag hade en bra kompetens, bra erfarenheter och att jag var den bästa av de fem han träffade. Och personalchefen sade att jag hade en bra karaktär för att arbeta för Volvo.
– Men jag vet fortfarande inte vad som händer i framtiden. I augusti skulle de skicka ett mejl, då får jag veta om jag blir kallad till en längre intervju.

Parisa Mir är nöjd med sin intervju, men tar inte ut något i förskott.

Klockan har hunnit passera fyra på eftermiddagen när Parisa Mir och de andra ingenjörerna lämnar Göteborg och åker med bussen tillbaka till Stockholm. Många av dem kommer säkert att bli kallade till längre intervjuer i höst, och för några av dem väntar kanske det första jobbet som ingenjör i Sverige. Men även de som inte får något jobb på just Volvo kommer att få något med sig härifrån, säger Soledad Grafeuille från Nationell matchning.

– Och utöver att skapa mötena så följer vi också upp med arbetsgivaren efteråt. Vad var det som gör att den här personen inte fick jobb den här gången? Är det något som behöver kompletteras, eller är han eller hon kanske intressant för en annan avdelning vars chef inte var där i dag?

Den här yrkeskompetensbedömningen är en otroligt viktig del i Nationell matchning, menar Soledad Grafeuille. För både arbetsförmedlingen och ingenjörerna själva kan det vara svårt att veta exakt vad som behöver kompletteras för att de ska bli anställningsbara i framtiden, och den tystnad som man möts av när man laddar upp ett cv på en databas eller skickar in till ett företag som annonserar är till föga hjälp i utvecklingen.

– Utöver det så ha de också fått öva på att intervjuas av en arbetsgivare. Man vet ju själv hur det var när man sökte jobb, man behövde några intervjuer innan man kom på banan och förstod vad som skulle frågas, hur man skulle presentera sig. De flesta av oss får ju ganska många chanser, men det får inte de här personerna.

Peter Alestig Blomqvist


Högdjuren ser gärna breddad satsning

Migrationsminister Tobias Billström var en av två ministrar som fanns med på bussen. Foto: Peter Alestig Blomqvist.

Med på bussen fanns inte bara en, utan två ministrar – och dessutom arbetsförmedlingens generaldirektör, som alla passade på att sola sig i den lyckade satsningens glans. Ministrarna ville båda se en breddning av satsningen – och så kommer det också att bli, lovar arbetsförmedlingens generaldirektör. Läs mer

5 KOMMENTARER

  1. bussresan var en reklam från reringens sida. De ville bara visa att de är snälla mot invandrare. Om reringen vill skaffa jobb för invandrare på så sätt behöver arbetsmarknadsminister resa varje dag. då hinner hon inte sitta på riksdagen.

    En lösning till skappa jobb for invandrare är att reringen kan köpa praktikplats från företag istället för att köpa jobbcoach. Regeringen slösar skatte pengar genom att köpa Jobbcoach. jobbcoachen lurar arbetssökande istället för att hjälpa.

  2. Arbetsgivarna är nog lite osäkra på vad de verkligen kan. Vad ett ingenjörsbetyg från Irak eller Iran innebär egentligen.
    Själv blev jag lite överraskad när jag testade mina elever, nyanlända ingenjörer, för att veta på vilken nivå jag skulle börja min CAD-kurs. Ingen hade en aning om hur man gör en ritning med fyra vyer av en enkel tredimensionell detalj, rätblock med en fasad sida. Är det något ingenjörer brukar kunna så är det att göra ritningar. Alla blev dock ganska duktiga till slut.

  3. Blaha blaha.. Volvo gillar att hålla nere ingenjörslönerna, självklart.

    Slår på stora trumman för o hitta rätt kompetens i mängder, ger goodwill hemma i Sverige, håller lönerna nere. I slutänden är det skitenkelt att hitta folk som kan, hela Kina fullt. Krävs bara några stycken för o lära dom lite, o så är dom förbi hela gänget ;-) Volvo kan, numera ;-)

  4. Staten borde starta en konsultverksamhet och hyra ut ingenjörerna som kommer hit från andra länder. Dessutom tror jag definitivt att staten har ett behov av ingenjörer också. Det blir en bra väg in i samhället och de får meriter i Sverige som företag kan ”ta till sig och förstå”.

  5. > Han sade att cv:t var bra, att jag hade en bra kompetens, bra
    > erfarenheter och att jag var den bästa av de fem han träffade. Och
    > personalchefen sade att jag hade en bra karaktär för att arbeta för
    > Volvo.
    > – Men jag vet fortfarande inte vad som händer i framtiden. I augusti
    > skulle de skeicka ett mejl, då får jag veta om jag blir kallad till en
    > längre intervju.
    Den historian känner jag igen, känner ett par utlänska ingengörer här i sverige på jakt efter jobb. Alltid samma visa, ”imponerande cv, en av de bästa, blabla”, sedan tar det 1-2 månader för företaget att återkomma, alltid med negativt resultat. 2 MÅNADER!? Vad ska man göra under tiden. Att leta jobb är extremt tröttsamt och vet man att man har ett lovande resultat som snart kommer tillbaka är det svårt att motivera sig att söka andra jobb, om man inte spammar ut spontanansökningar dvs. Även om de hade sagt att man hade låg sannolikhet att få jobbet är det extremt stressande att inte veta vad som händer.
    Det går inte heller söka eller acceptera andra, mindre attraktiva jobb för även minsta lilla jobb kräver ofta ett par månaders bindningstid, vilket låser dig för det bra jobbet som du hade så ”bra chanser” på.

    Med så långa svartstider blir det skit för både arbetsgivare och arbetstagare. Det lönar sig helt enkelt inte att ta en vecka och göra research på ett jobb, spamma standardanansökningar och ta första bästa jobb man får verkar vara enda sättet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören och hållbarhetsforskaren Susanna Elfors startade en Facebookgrupp för folk som reser med tåg till Europa.

Ingenjören som blivit drottning av tågsemester

Hon är ingenjör och hållbarhetsforskare och en av dem som gett tågresandet en rejäl skjuts. Susanna Elfors grundade Facebookgruppen Tågsemester (med över 90 000 medlemmar) och har startat tågresebyrå. Vi ringde upp henne. Hur kommer det...
Eleverna Brian Hildago, Villemo Rehn och Saga Metzola på Praktiska gymnasiet i Uppsala håller workshop om machokultur och normer. Här är det lärarnas tur att lyssna.

Här rustar elever varandra mot machokultur

När byggbranschen nu jobbar mot sexuella trakasserier görs det från olika håll. På Praktiska gymnasiet i Uppsala utbildar elever andra elever mot machokultur och för mångfald. Och diskuterar vad man gör om man möter...

Tröttheten minskar med åldern

Känner du dig trött och utarbetad? Se till att ge dig själv tid för återhämtning och trösta dig med att vi blir piggare med åldern. Torbjörn Åkerstedt är forskare på Karolinska Institutet och har specialiserat...

Ingenjörsbrist – men företagen lockar inte med hög lön

Är det brist på ingenjörer eller inte? Meningarna går isär. Vi hittade tre företag som upplever ingenjörsbrist: HiQ, Volvo Cars och Sigma IT. Men alla tre säger att lön inte är det primära de...
Man andas eller viskar i örat på en kvinna.

”Jag har blivit sexuellt trakasserad – vad gör jag?”

I Sverige har 42 procent av kvinnorna och 9 procent av männen utsatts för sexuella trakasserier, visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten. Vad gör man om det händer på jobbet? Stina Kimstrand, ombudsman på Sveriges...

Bygger med solceller i väggarna

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden.  Intresset för...

Linda ska få Scanias nya kontor att fungera bättre

Kontor utan egna skrivbord är den stora trenden. Erfarenheterna varierar från katastrof till framgång. Civilingenjören Linda Rolfö har forskat kring aktivitetsbaserade kontor och vet vad som krävs för att medarbetarna ska trivas. Och kunna...

”Ergonomi handlar inte om sköna stolar – är en fråga om ledarskap”

Cecilia Berlin tycker att alla ingenjörer, inte minst chefer, måste känna till vad kroppen och hjärnan behöver för att mår bra. Nu har hon fått Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris Levipriset för sina engagerande kurser i...
Campus Linköpings universitet

Våg av stölder på Linköpings universitet

I slutet av april började datorer och mobiltelefoner försvinna på Linköpings universitet. Efter ett antal åtgärder har stölderna nu minskat. Och både facket och säkerhetsavdelningen vill undvika att låsa fler områden på universitetet.   Totalt...

”Kan mitt extrajobb vara ett problem för min arbetsgivare?”

Det är inte ovanligt att anställda på högskola och universitet tjänar pengar på sin kompetens vid sidan av sin anställning. Men är du säker på att detta är ok för din arbetsgivare?  Alexander Bergfriedt Andersson...