Snacksaliga chefer glömmer feedback

3
1173

Chefer lägger ner mycket mindre arbete på arbetsledning än vad de själva tror. När ett 60-tal chefer fick uppskatta hur mycket av deras tid som gick åt till återkoppling till medarbetare hamnade siffran på 40 procent medan den egentliga siffran i stället låg på mellan noll och två procent.

Det framkommer av industridoktoranden Simon Elvnäs förstudie där han tillsammans med sin forskargrupp har ägnat sig åt att kartlägga arbetsledande beteende hos mer än 100 chefer på en mängd olika arbetsplatser i Sverige.

– Vi har undersökt chefer i byggföretag, teknik- och säkerhetsbolag, statliga verk, skolor, frivilligorganisationer, pappersbruk och stålverk och inom vården, allt för skapa en bredd i kompetens, ålder och kön. Resultaten som vi har fått fram gällde för samtliga chefer oavsett sektor och i vårt arbete har vi därför hittills kunnat eliminera att vissa arbetsledare gör på ett speciellt sätt, förklarar Simon Elvnäs.

Förstudien som har pågått under två år är en del av Simons avhandlingsarbete. Arbetsmetoden i studien har varit så kallad tillämpad beteendeanalys, vilket innebär att Simon under ett år har varit närvarande vid chefernas arbetsplats och studerat dem i situationer när de varit arbetsledande, exempelvis vid möten som cheferna själva har hållit i, kortare avstämningar på väg till fikarummet och korridorsinteraktion.

Cheferna har under den här tiden filmats och Simon och hans kolleger har sedan analyserat chefernas beteende. Och det visade sig snart att skillnaden kring vad cheferna trodde att de gjorde och vad de egentligen gjorde var stor.

Hela 50 procent av chefernas tid, när de upplever sig vara arbetsledande, gick till det sociala, 40 procent åt att instruera och cirka tio procent av tiden gick åt till att berätta om sin egen prestation. Feedback till medarbetare hamnade någonstans mellan noll och två procent.

Även medarbetarnas upplevelser av chefernas arbetsledning har studerats i form av upplevelsebaserade enkäter.

– Många chefer har ofta en mer social funktion än en arbetsledande och jag menar inte att det sociala inte är viktigt, för det är det, men det skapar problem när chefer är sociala när de ska arbetsleda och tvärtom, säger Simon och berättar om medarbetare som vittnat om långdragna möten där inget blir sagt vilket i sin tur leder till frustration och förlorat engagemang.

Men ett otydligt ledarskap är som tur är inte statiskt utan i hög grad något som går att förändra. Efter att Simon gjort cheferna som medverkade i förstudien uppmärksamma på hur deras arbetsledning gick till (genom att analysera skeenden i filmen och utveckla nya ageranden) förändrade cheferna sitt beteende och efter sex månaders påverkan gav cheferna den återkoppling till medarbetarna som de från början av studien trodde att de gjort, det vill säga 40 procent av sin tid.

Ett annat sätt att få bukt med den här typen av arbetsledningsproblem skulle, enligt Simon Elvnäs, kunna vara att chefer fick ett mer specifikt ledarskapsstöd i stället för de generella lösningar som ofta erbjuds på ledarskapskurser och inom ledarskaps- och managementlitteraturen.

Simon Elvnäs. Foto: Privat.

– Enligt ledarskapslitteraturen får man hela tiden höra vad man ska och bör göra. Du går en ledarskapsutbildning och man generaliserar och tar inte hänsyn till att kunskapen måste vara mer specifik. Vad behöver just den här chefen hjälp med? Det är det generella som erbjuds fast situationer och individer är unika, säger Simon och efterlyser mer stöd från de arbetsledande chefernas egna chefer och den egna organisationen. Den hjälpen ger ofta mer än att chefen skickas iväg på en ledarskapsutbildning, säger han och tillägger.

– Det ställs hela tiden högre och högre krav på första linjens chefer, de har mycket administrativt arbete, personalansvar och mycket stress, vilken är den bästa hjälpen de kan få?

Simon svarar själv på frågan och berättar att nästa led i hans forskningsprojekt är att utforma en verktygslåda för chefer så att de blir mer arbetsledande. Verktygen ska vara konkreta och specifikt inriktade på det som just den chefen behöver hjälp med.

– Vi tittar på mötesstrategier, dialogmönster och nödvändiga förutsättningar, strukturer och innehåll i operativ arbetsledning.

Anna Eriksson 

  • Simon Elvnäs är industridoktorand på KTH och har en bakgrund bland annat som arbetsterapeut och ergonom.

3 KOMMENTARER

  1. varfor raknas inte instruktion som arbetsledning? Om min chef berattar hur jag ska gora skulle jag uppleva det som ledning for mitt arbete!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Uppsagd – vad gör jag nu?

Hur lång är karenstiden, vad ska jag göra när jag blir arbetslös och vad händer om jag väljer att säga upp mig själv? Att bli utan jobb, oavsett om det är ett eget beslut...

Hästintresset visade vägen till ingenjörsjobb

Intresset för hästar kombinerat med ingenjörskunskaper gav en idé som nu kan lösa ett stort problem inom hästsporten. "Jag önskar att någon hade sagt det till mig tidigare, att jag skulle kunna kombinera mitt...
Klas Falkvall, ordförande för Sveriges Ingenjörer i distrikt Halland

Studiebesök lockar många ingenjörer i distrikt Halland

Sveriges Ingenjörer i distrikt Halland hade fyra studiebesök förra året och alla var fullbokade. Till årsmötet kom färre. ”Jag tror att de är rädda att bli valda till styrelsen, men vi tvingar ingen”, säger...

Tjäna 1000-lappar på att se över familjeskyddet i ITPK

Är du inte gift och är barnen över 20 år? Då finns det inget skäl att behålla familjepensionen inom ITP. Genom att välja bort den kan privatanställda tjänstemän i 55-årsåldern höja sin tjänstepension med...

Småföretagare har ofta dålig koll på arbetsmiljön

Grundläggande kunskap om arbetsmiljölagen saknas och det systematiska arbetet lyser med sin frånvaro. Det är vanliga brister som Sveriges Ingenjörers regionala skyddsombud möter när de besöker småföretag. "Många tar för lättvindigt på arbetsmiljöfrågorna" tycker...

AI-övervakning av anställda oroar brittiska fackföreningar

Företag i Storbritannien använder artificiell intelligens för att övervaka allt arbete som kontorsanställda utför på sin dator och telefon. Brittiska fackföreningar är oroade över utvecklingen och varnar både för ökad press på de anställda...
EU-flagga och skugga av människor

Partierna väljer olika väg för arbetsmarknadsfrågor i EU

För den som tycker att det är viktigt med arbetsmarknadsfrågor i EU är det inte helt enkelt att veta hur svenska partier kommer att rösta i de frågorna i EU-parlamentet. Det visar en ny...
Delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Uppsala: Jan Tegnér, Titti Öhrstedt (ordförande), Lisa Nirell (ordförande) och Abdulkadir Moalim.

Distrikt Uppsala vill att medlemmarna fortsätter lära sig saker

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer ska ha chansen att gå på intressanta aktiviteter, tycker Lisa Nirell och Titti Öhrstedt. Därför engagerade de sig i Sveriges Ingenjörer distrikt Uppsala, där de nu delar på ordförandeskapet. Lisa Nirell...

Funderar du på att söka patent? – så undviker du vanliga misstag

Har du kommit på en smart teknisk lösning? Ägnar du fritiden åt att utveckla en uppfinning? Då är det kanske dags att söka ett patent. Men se till att undvika de vanliga misstagen. Det...
Fasaden till Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg

”Skulle misstankarna stämma så är det klart att man blir besviken”

Det stormar kring Swedbank med misstänkt penningtvätt, insiderbrott och svindleri. Bland akademikerna på banken – varav drygt 140 är ingenjörer – gror både oro och kampanda, menar Akademikerföreningens Henrik Joelsson. – Vi är vid...