Snacksaliga chefer glömmer feedback

3
1349

Chefer lägger ner mycket mindre arbete på arbetsledning än vad de själva tror. När ett 60-tal chefer fick uppskatta hur mycket av deras tid som gick åt till återkoppling till medarbetare hamnade siffran på 40 procent medan den egentliga siffran i stället låg på mellan noll och två procent.

Det framkommer av industridoktoranden Simon Elvnäs förstudie där han tillsammans med sin forskargrupp har ägnat sig åt att kartlägga arbetsledande beteende hos mer än 100 chefer på en mängd olika arbetsplatser i Sverige.

– Vi har undersökt chefer i byggföretag, teknik- och säkerhetsbolag, statliga verk, skolor, frivilligorganisationer, pappersbruk och stålverk och inom vården, allt för skapa en bredd i kompetens, ålder och kön. Resultaten som vi har fått fram gällde för samtliga chefer oavsett sektor och i vårt arbete har vi därför hittills kunnat eliminera att vissa arbetsledare gör på ett speciellt sätt, förklarar Simon Elvnäs.

Förstudien som har pågått under två år är en del av Simons avhandlingsarbete. Arbetsmetoden i studien har varit så kallad tillämpad beteendeanalys, vilket innebär att Simon under ett år har varit närvarande vid chefernas arbetsplats och studerat dem i situationer när de varit arbetsledande, exempelvis vid möten som cheferna själva har hållit i, kortare avstämningar på väg till fikarummet och korridorsinteraktion.

Cheferna har under den här tiden filmats och Simon och hans kolleger har sedan analyserat chefernas beteende. Och det visade sig snart att skillnaden kring vad cheferna trodde att de gjorde och vad de egentligen gjorde var stor.

Hela 50 procent av chefernas tid, när de upplever sig vara arbetsledande, gick till det sociala, 40 procent åt att instruera och cirka tio procent av tiden gick åt till att berätta om sin egen prestation. Feedback till medarbetare hamnade någonstans mellan noll och två procent.

Även medarbetarnas upplevelser av chefernas arbetsledning har studerats i form av upplevelsebaserade enkäter.

– Många chefer har ofta en mer social funktion än en arbetsledande och jag menar inte att det sociala inte är viktigt, för det är det, men det skapar problem när chefer är sociala när de ska arbetsleda och tvärtom, säger Simon och berättar om medarbetare som vittnat om långdragna möten där inget blir sagt vilket i sin tur leder till frustration och förlorat engagemang.

Men ett otydligt ledarskap är som tur är inte statiskt utan i hög grad något som går att förändra. Efter att Simon gjort cheferna som medverkade i förstudien uppmärksamma på hur deras arbetsledning gick till (genom att analysera skeenden i filmen och utveckla nya ageranden) förändrade cheferna sitt beteende och efter sex månaders påverkan gav cheferna den återkoppling till medarbetarna som de från början av studien trodde att de gjort, det vill säga 40 procent av sin tid.

Ett annat sätt att få bukt med den här typen av arbetsledningsproblem skulle, enligt Simon Elvnäs, kunna vara att chefer fick ett mer specifikt ledarskapsstöd i stället för de generella lösningar som ofta erbjuds på ledarskapskurser och inom ledarskaps- och managementlitteraturen.

Simon Elvnäs. Foto: Privat.

– Enligt ledarskapslitteraturen får man hela tiden höra vad man ska och bör göra. Du går en ledarskapsutbildning och man generaliserar och tar inte hänsyn till att kunskapen måste vara mer specifik. Vad behöver just den här chefen hjälp med? Det är det generella som erbjuds fast situationer och individer är unika, säger Simon och efterlyser mer stöd från de arbetsledande chefernas egna chefer och den egna organisationen. Den hjälpen ger ofta mer än att chefen skickas iväg på en ledarskapsutbildning, säger han och tillägger.

– Det ställs hela tiden högre och högre krav på första linjens chefer, de har mycket administrativt arbete, personalansvar och mycket stress, vilken är den bästa hjälpen de kan få?

Simon svarar själv på frågan och berättar att nästa led i hans forskningsprojekt är att utforma en verktygslåda för chefer så att de blir mer arbetsledande. Verktygen ska vara konkreta och specifikt inriktade på det som just den chefen behöver hjälp med.

– Vi tittar på mötesstrategier, dialogmönster och nödvändiga förutsättningar, strukturer och innehåll i operativ arbetsledning.

Anna Eriksson 

  • Simon Elvnäs är industridoktorand på KTH och har en bakgrund bland annat som arbetsterapeut och ergonom.

3 KOMMENTARER

  1. varfor raknas inte instruktion som arbetsledning? Om min chef berattar hur jag ska gora skulle jag uppleva det som ledning for mitt arbete!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Eleverna Brian Hildago, Villemo Rehn och Saga Metzola på Praktiska gymnasiet i Uppsala håller workshop om machokultur och normer. Här är det lärarnas tur att lyssna.

Här rustar elever varandra mot machokultur

När byggbranschen nu jobbar mot sexuella trakasserier görs det från olika håll. På Praktiska gymnasiet i Uppsala utbildar elever andra elever mot machokultur och för mångfald. Och diskuterar vad man gör om man möter...

Tröttheten minskar med åldern

Känner du dig trött och utarbetad? Se till att ge dig själv tid för återhämtning och trösta dig med att vi blir piggare med åldern. Torbjörn Åkerstedt är forskare på Karolinska Institutet och har specialiserat...

Ingenjörsbrist – men företagen lockar inte med hög lön

Är det brist på ingenjörer eller inte? Meningarna går isär. Vi hittade tre företag som upplever ingenjörsbrist: HiQ, Volvo Cars och Sigma IT. Men alla tre säger att lön inte är det primära de...
Man andas eller viskar i örat på en kvinna.

”Jag har blivit sexuellt trakasserad – vad gör jag?”

I Sverige har 42 procent av kvinnorna och 9 procent av männen utsatts för sexuella trakasserier, visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten. Vad gör man om det händer på jobbet? Stina Kimstrand, ombudsman på Sveriges...

Bygger med solceller i väggarna

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden.  Intresset för...

Linda ska få Scanias nya kontor att fungera bättre

Kontor utan egna skrivbord är den stora trenden. Erfarenheterna varierar från katastrof till framgång. Civilingenjören Linda Rolfö har forskat kring aktivitetsbaserade kontor och vet vad som krävs för att medarbetarna ska trivas. Och kunna...

”Ergonomi handlar inte om sköna stolar – är en fråga om ledarskap”

Cecilia Berlin tycker att alla ingenjörer, inte minst chefer, måste känna till vad kroppen och hjärnan behöver för att mår bra. Nu har hon fått Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris Levipriset för sina engagerande kurser i...
Campus Linköpings universitet

Våg av stölder på Linköpings universitet

I slutet av april började datorer och mobiltelefoner försvinna på Linköpings universitet. Efter ett antal åtgärder har stölderna nu minskat. Och både facket och säkerhetsavdelningen vill undvika att låsa fler områden på universitetet.   Totalt...

”Kan mitt extrajobb vara ett problem för min arbetsgivare?”

Det är inte ovanligt att anställda på högskola och universitet tjänar pengar på sin kompetens vid sidan av sin anställning. Men är du säker på att detta är ok för din arbetsgivare?  Alexander Bergfriedt Andersson...

Osäkra anställningar inom högskolan missgynnar kvinnor

En större andel kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar på universitet och högskolor och det är vanligare att kvinnor är anställda på vikariat och visstid. Teknikområdet är inget undantag. Det visar Universitetskanslersämbetets siffror för...