Snacksaliga chefer glömmer feedback

3
1601

Chefer lägger ner mycket mindre arbete på arbetsledning än vad de själva tror. När ett 60-tal chefer fick uppskatta hur mycket av deras tid som gick åt till återkoppling till medarbetare hamnade siffran på 40 procent medan den egentliga siffran i stället låg på mellan noll och två procent.

Det framkommer av industridoktoranden Simon Elvnäs förstudie där han tillsammans med sin forskargrupp har ägnat sig åt att kartlägga arbetsledande beteende hos mer än 100 chefer på en mängd olika arbetsplatser i Sverige.

– Vi har undersökt chefer i byggföretag, teknik- och säkerhetsbolag, statliga verk, skolor, frivilligorganisationer, pappersbruk och stålverk och inom vården, allt för skapa en bredd i kompetens, ålder och kön. Resultaten som vi har fått fram gällde för samtliga chefer oavsett sektor och i vårt arbete har vi därför hittills kunnat eliminera att vissa arbetsledare gör på ett speciellt sätt, förklarar Simon Elvnäs.

Förstudien som har pågått under två år är en del av Simons avhandlingsarbete. Arbetsmetoden i studien har varit så kallad tillämpad beteendeanalys, vilket innebär att Simon under ett år har varit närvarande vid chefernas arbetsplats och studerat dem i situationer när de varit arbetsledande, exempelvis vid möten som cheferna själva har hållit i, kortare avstämningar på väg till fikarummet och korridorsinteraktion.

Cheferna har under den här tiden filmats och Simon och hans kolleger har sedan analyserat chefernas beteende. Och det visade sig snart att skillnaden kring vad cheferna trodde att de gjorde och vad de egentligen gjorde var stor.

Hela 50 procent av chefernas tid, när de upplever sig vara arbetsledande, gick till det sociala, 40 procent åt att instruera och cirka tio procent av tiden gick åt till att berätta om sin egen prestation. Feedback till medarbetare hamnade någonstans mellan noll och två procent.

Även medarbetarnas upplevelser av chefernas arbetsledning har studerats i form av upplevelsebaserade enkäter.

– Många chefer har ofta en mer social funktion än en arbetsledande och jag menar inte att det sociala inte är viktigt, för det är det, men det skapar problem när chefer är sociala när de ska arbetsleda och tvärtom, säger Simon och berättar om medarbetare som vittnat om långdragna möten där inget blir sagt vilket i sin tur leder till frustration och förlorat engagemang.

Men ett otydligt ledarskap är som tur är inte statiskt utan i hög grad något som går att förändra. Efter att Simon gjort cheferna som medverkade i förstudien uppmärksamma på hur deras arbetsledning gick till (genom att analysera skeenden i filmen och utveckla nya ageranden) förändrade cheferna sitt beteende och efter sex månaders påverkan gav cheferna den återkoppling till medarbetarna som de från början av studien trodde att de gjort, det vill säga 40 procent av sin tid.

Ett annat sätt att få bukt med den här typen av arbetsledningsproblem skulle, enligt Simon Elvnäs, kunna vara att chefer fick ett mer specifikt ledarskapsstöd i stället för de generella lösningar som ofta erbjuds på ledarskapskurser och inom ledarskaps- och managementlitteraturen.

Simon Elvnäs. Foto: Privat.

– Enligt ledarskapslitteraturen får man hela tiden höra vad man ska och bör göra. Du går en ledarskapsutbildning och man generaliserar och tar inte hänsyn till att kunskapen måste vara mer specifik. Vad behöver just den här chefen hjälp med? Det är det generella som erbjuds fast situationer och individer är unika, säger Simon och efterlyser mer stöd från de arbetsledande chefernas egna chefer och den egna organisationen. Den hjälpen ger ofta mer än att chefen skickas iväg på en ledarskapsutbildning, säger han och tillägger.

– Det ställs hela tiden högre och högre krav på första linjens chefer, de har mycket administrativt arbete, personalansvar och mycket stress, vilken är den bästa hjälpen de kan få?

Simon svarar själv på frågan och berättar att nästa led i hans forskningsprojekt är att utforma en verktygslåda för chefer så att de blir mer arbetsledande. Verktygen ska vara konkreta och specifikt inriktade på det som just den chefen behöver hjälp med.

– Vi tittar på mötesstrategier, dialogmönster och nödvändiga förutsättningar, strukturer och innehåll i operativ arbetsledning.

Anna Eriksson 

  • Simon Elvnäs är industridoktorand på KTH och har en bakgrund bland annat som arbetsterapeut och ergonom.

3 KOMMENTARER

  1. varfor raknas inte instruktion som arbetsledning? Om min chef berattar hur jag ska gora skulle jag uppleva det som ledning for mitt arbete!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.