Forskningsfusk vanligt enligt ny bok

1
575

Fusk i forskning är vanligare än man velat tro. Det framgår av boken Publiceringsetik som kom ut nyligen. Den är skriven av Stefan Eriksson, docent och lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet och Gert Helgesson, docent och lektor i medicinsk etik vid Karolinska institutet. En orsak är enligt Stefan Eriksson dagens forskarkultur som är alltför inriktad på själva publiceringen.

Hur kom det sig att ni skrev boken?
– Det fanns ingen sådan bok. Men både Gert och jag har i vår undervisning märkt att ämnet engagerar. Vi såg ett behov som inte var tillgodosett. Det händer också mycket nytt inom området för vetenskaplig publicering som vi tar upp, bland annat open access, som ofta är nätpublikationer.

Hur ser trenden ut vad gäller fusk?
– Vi börjar bli varse att fusket är mer utbrett än man tidigare trott, men att kunskapen om det är begränsad. Både tillbakadraganden, anmälda fall och antal manipulerade bilder som upptäcks ökar. Men det kan bero på att man har blivit bättre på att avslöja och rapportera och att det diskuteras mer.

Vad kan man göra åt det?
– Vi tror att man måste jobba på fler fronter. Forskarkulturen kan behöva bli mer öppen. Vi har också byggt en incitamentsstruktur som belönar dem som till exempel fuskar med att vara författare fast de inte är det. Fusk är förknippat med den konkurrens som präglar mycket forskning. Vi tycker att vetenskapen som motvikt borde kultivera samarbete och öppenhet, där det exempelvis är en självklarhet att dela data. En tänkbar åtgärd bland många andra är meritering inte bara för författarskap utan även för att skapa till exempel databaser. Idag kräver den som står bakom databasen ibland att stå med som författare, vilket är emot reglerna. Där behöver man uppfinna nya sätt att ge meritering. Vi föreslår en contributorship model, att man listar medarbetarena och skriver vad de har bidragit med.

Finns det vissa grupper som har större anledning än andra att slira på sanningen?
– De som har en underordnad position, till exempel doktorander, har inte så mycket att sätta emot. Vi vet också att det finns kulturella skillnader. I en del kulturer är det ett sätt att visa vördnad att kopiera andras arbeten. Det har sagts av gästforskare med insyn i kinesisk forskning, att forskningsstöd där i vissa fall är villkorat till positiva forskningsresultat. Annars måste forskaren betala tillbaka forskningspengarna. Då får man ett otroligt starkt incitament till att lägga resultat till rätta och frisera.

Vilka kända exempel på forskningsfusk finns det?
– Två ministrar i Tyskland har fått avgå, även en rumänsk minister, efter forskningsfusk.

På vilket sätt fuskar man?
– Forskningsfusk är ett brett begrepp. Fusk är det om man fabricerar, förvränger, plagierar eller fuskar med författarskap. Men sedan finns det även brott mot god sed, att man publicerar för tidigt, för sent eller i för många artiklar i stället för en enda. Det sista kallas salami slicing, och det görs för att få många publikationer. Resultaten presenteras i en artikel, implikationerna i en annan och metodologin i en tredje. Men då blir det svårt för den som läser att få en bild av forskningen. Men det finns också de som bedrar tidskrifter med vem som har skrivit granskningar. Det har varit flera fall där författare har skickat falska epostadresser och granskat sina egna manuskript.

I vilken mån är detta ett brott rent juridiskt?
– Om du skriver på med falsk namnteckning, så kan det ses som en form av bedrägeri. Det kan bedömas som tjänstefel och kan orsaka avsked. Det skulle kunna leda till domstol. Det är inte det normala, men fullt tänkbart.

Kan det inte ibland bara vara dålig forskning?
– I Norge var det nyligen ett fall om påstått plagiat. Oriktigt markerade citat, är det fusk eller bara slarv? Den som blev utredd blev faktiskt friad. Frågan är om fusk ska förutsätta uppsåt, eller om man kan använda en annan term. I vår bok använder vi termen ”avvikelse från god vetenskaplig sed.” Det är avvikelsen man vill ha en reaktion mot.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Pengar och prestige är uppenbart huvudorsakerna till forskningsfusk. En plattform för den vetenskapliga metoden utan etablissemangets prestigefixering, samt tips för att göra forskning billigare, finns på Pure science Wiki. Länken dit är http://purescience.wikia.com på den huvudsidan finns även en länk över till svenskspråkiga Ren vetenskap Wiki med samma mål som Pure science Wiki.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män pratar ogärna om sina sömnproblem

En av tre svenskar har sömnproblem och det är lika vanligt bland män och kvinnor. Men vad kan man göra för att sova bättre och vilka är hälsoriskerna med att sova för lite? Svaren...

Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren. I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder...

Mats Ericson vinner Levipriset

Årets vinnare av Levipriset är Mats Ericson, professor vid KTH – en passionerad lärare som gärna experimenterar och alltid strävar efter att få en applåd i slutet av sin föreläsning. Mats Ericson är professor i...

Konjunkturrapporten: Få satsar på personalen, trots att ekonomin går bra

Trots att svensk industri går bra satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Det visar resultaten från Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport som varnar för att svensk industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Höstens konjunkturrapport...
Linda Rydén, civilingenjör och initiativtagare till teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel.

Delvis ändrade attityder – ett år efter teknikbranschens metoo-upprop

Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats,...
Lapp med #metoo

IT-branschen stoppar huvudet i sanden om sexuella trakasserier

Trots 1000-tals anställda säger IT-företag att de knappt haft några anmälningar om sexuella trakasserier efter #metoo. Det visar en enkät som Computer Sweden gjort. ”De tar inte problemet på allvar”, menar Sara Jonasson Ginters...

Nu presenterar förbundet en ny lönestrategi

En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av...
lagbok

Ingenjörer stämda för att ha stulit företagshemligheter

Tre ingenjörer arbetar i ett kemikalieföretag som byggde upp IT-system och anställde medarbetare från ett konkurrerande företag. Då blev de stämda av konkurrenten för att ha kopierat deras IT-system och kundlistor. Nu tas fallet...

Polhemspriset till pionjärerna bakom talldiesel

Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i...

Philip Stankovski: ”Fler startups borde teckna kollektivavtal”

Hur har det senaste året i förbundsstyrelsen varit och vilka är de stora utmaningarna framöver? Ingenjören har frågat Philip Stankovski som suttit i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse i snart ett år. Philip Stankovski blev invald som...