Vanligt med kvotering på lärosätena

1
487

Trots att man inte får öronmärka en plats åt personer av ett visst kön är det vanligt att svenska lärosäten har meriteringsstöd eller liknande som fungerar just så, enligt stiftelsen Centrum för rättvisa. (UPPDATERAD)

En manlig forskare vid Mittuniversitetet sökte 2012 meriteringsstöd för att få professorskompetens. Men enligt lärosätet gick stödet bara att söka av kvinnliga docenter. Skälet till att pengarna hade öronmärkts var att kvinnor var underrepresenterade bland professorerna på Mittuniversitetet.

Läs mer

Centrum för rättvisas egen kvoteringsgranskning hittar du här.

Läs tidigare artiklar om jämställdhetsarbetet på svenska lärosäten

Olika syn på jämställdhetsarbete

Högskolan måste bli mer jämställd

När forskaren året därpå fick reda på att meriteringsstödet utlysts igen, men att enbart kvinnliga docenter hade informerats, gick han till stiftelsen Centrum för rättvisa. Olaglig könsdiskriminering, var stiftelsens bedömning, som gjorde en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO tog sig an fallet och stämde staten (genom Arbetsgivarverket), som sedan också har erkänt brister i hanteringen.

Enligt en granskning som Centrum för rättvisa har gjort i samband med fallet är Mittuniversitetet inte det enda lärosäte som har använt sig av kvotering på ett otillåtet sätt.

Av 31 statliga högskolor och universitet svarade 18 att de haft meriteringsstöd eller liknande riktat till kvinnor under det senaste fem åren. Frågan lärosätena har svarat på är om de har haft någon form av ekonomiskt stöd, i form av meriteringsstöd eller liknande, riktad till kvinnor med syfte att öka antalet kvinnliga akademiker i olika befattningar, de senaste fem åren.

Tio lärosäten uppgav också att de kommer att ha ekonomiskt stöd riktat till kvinnor under 2015.

Anna Rogalska-Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa
Anna Rogalska-Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa

– För att förstå skillnaden mellan vad som är lagligt och olagligt kan man tänka så här, du kan vidta generella åtgärder för att locka vissa grupper att söka vissa tjänster. Man får söka på samma villkor som alla andra, men kan behöva en liten knuff för att söka. Det är när man börjar låta aspekter som etnicitet och kön spela en större roll än meritering, då börjar man komma in på problemområdet, säger Anna Rogalska-Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa och ett av forskarens två ombud.

Någon som har
sämre meriter får aldrig gå före någon som har bättre meriter. Det enda som det finns ett visst utrymme för är när det handlar om personer som har lika meriter, när kandidaterna är likvärdiga, att man gynnar personer av det underrepresenterade könet. Det är detta som brukar kallas positiv särbehandling.

– Det är bara kön som får beaktas, aldrig etnicitet. Lagen är inte så komplicerad på den punkten, säger Anna Rogalska-Hedlund.

Enligt granskningen hör Kungliga tekniska högskolan, Lunds universitet, där Lunds tekniska högskola ingår, och Luleå tekniska universitet till de lärosäten som har haft meriteringsstöd eller liknande riktat till kvinnor under 2010–2014 och kommer att ha det under 2015.

Luleå tekniska universitets svar till Centrum för rättvisa var att högskolan haft meriteringsstöd i form av extra medel för docent- eller professorsmeritering, som var vikt åt det underrepresenterade könet, i det här fallet kvinnor, under två treårsperioder. En ny omgång skulle inledas under året och det skulle då röra sig om professorsmeritering.

Alf Grafström, chefsjurist vid Luleå tekniska universitet, skriver så här i ett mejl till Ingenjören:

Luleå tekniska universitet har – som en strategisk satsning – avsatt kompetensutvecklingsmedel med syfte att utöka antalet professorer inom strategiskt utvalda områden. Såväl män som kvinnor är behöriga att söka och komma ifråga för – och har också sökt sådana medel. Utgångspunkten för urval bland de sökande är en objektiv prövning av akademiska meriter och akademisk potential. Underrepresenterat kön kan ges företräde vid jämbördiga meriter.

KTH svarade Centrum för rättvisa att de har gjort satsningar på både manliga och kvinnliga akademiker, men att kvinnliga akademiker har prioriterats och för några år sedan gjorde högskolan motsvarande satsningar ”på professorssidan”. Till Ingenjören säger KTH:s jämställdhetsansvarige Gustav Amberg att de inte har någon form av öronmärkt meriteringsstöd riktat till ett visst kön.

Lunds tekniska högskola svarar Ingenjören att lärosätet har tillämpat meriteringsstöd för underrepresenterat kön, men att det sedan början av året är lagt i malpåse. Högskolan arbetar med rekrytering av gästprofessorer och adjungerade professorer av underrepresenterat kön.

I fallet med forskaren på Mittuniversitetet ska diskrimineringsersättningens storlek avgöras i Arbetsdomstolen efter midsommar.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Det är utöver detta inte så svårt att leta fram exempel på informell diskriminering. Jag googlade i några minuter och fick raskt ihop till ett helt blogginlägg.

    http://genusdebatten.se/universitetens-informella-diskriminering/

    Man hittar ofta sådana här formuleringar i protokoll och årsrapporter:

    ”Dekanus har tillsammans med personal från personalenheten genomfört samtal med alla prefekter vid fakulteten. Samtalen har haft till syfte att identifiera de vid fakulteten verksamma kvinnliga lärare/forskare som är särskilt lämpliga för fortsatt akademisk karriär och hur deras situation gestaltar sig den närmaste tiden framöver. Det ankommer på prefekten att därefter undersöka karriärmöjligheter och planera åtgärder för att skapa förut sättningar för att motverka att dessa kvinnor lämnar fakulteten.”

    Praktiskt taget alla sådana åtgärder riktar sig mot just kvinnor. Denna konsekventa särbehandling av kvinnor fortgår utan att man egentligen kan påvisa att kvinnor får utstå diskriminering på andra sätt. Man *antar* att de får det, eftersom männen är överrepresenterade i just de områden där man vill se fler kvinnor. Det får då heta:

    ”Att kvinnor diskrimineras i akademin är emellertid väl belagt. […] Att synliggöra och angripa könens olika villkor i akademin stöter på svårigheter …”

    Det som är väl belagt är alltså skillnad i utfallet. Det är svårt att synliggöra vilka fördelar män skulle ha, trots att det är i stort sett det enda man letar efter. Det är inte svårt alls att synliggöra särbehandling av kvinnor, eftersom den finns överallt och dessutom dokumenteras samvetsgrant, då det oftast finns direktiv på att man skall visa handlingskraft där.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Riksdagslistor

14 ingenjörer på riksdagslistorna i Östergötland

14 ingenjörer i Östergötland finns med på riksdagslistorna inför höstens val. De företräder sex olika partier. Och tre partier har fler ingenjörer på sina riksdagslistor i Östergötland än någon annanstans i landet. Det visar Ingenjörens...
Foto av en kvinna och en man som mixats ihop

IBM stöttar anställda som kommer ut som transpersoner

IBM:s mångfaldschef Marie Nilsson har flera gånger varit med om att medarbetare sagt ”Jag är man i dag men jag känner mig som kvinna” eller tvärt om. För IBM är det självklart att stötta...
Riksdagslistor

Åtta ingenjörer på riksdagslistorna i Örebro län

Åtta ingenjörer i Örebro län finns med på riksdagslistorna inför höstens val. De företräder fyra partier - från Moderaterna till Vänsterpartiet. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst går Ingenjören...
Matris över hur ett team i projektet flyttade sig mot högre produktivitet och högre positivitet/samarbete under projektets gång.

Ny studie: FoU lyckas bättre om man utvecklar teamet

FoU-projekt blir både mer produktiva och arbetsglädjen i dem blir större om man satsar på att utveckla samarbetet i teamet. Det visar en ny svensk studie av tekniska team. Studien ”Teamlyftet FoU” genomfördes 2015–2017 och...
Riksdagslistor

Nio ingenjörer på riksdagslistorna i Skaraborg

Nio ingenjörer i Skaraborg finns med på riksdagslistorna inför höstens val. Och de företräder fyra helt olika partier - Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i...
Kvinna som är uttråkad på jobbet

Sex råd – så gör du när jobbet inte känns roligt längre

Blir det inte bättre än så här? Är det här vad jag ska jobba med resten av livet och just här, på den här arbetsplatsen? Många har de här tankarna. Om du är en...
Riksdagslistor

Valkretsen runt Göteborg toppar i antal ingenjörer på riksdagslistorna

Valkretsen Västra Götalands län Västra ligger som en ring runt Göteborg. Där är antalet ingenjörer på riksdagslistorna större än någon annanstans i hela Sverige. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets för valkrets. Inför valet i höst...
Person som läser i hängmatta

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 13 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på hemsidan är vi tillbaka igen från den 13 augusti. Trevlig sommar!
Stefan Löfven i Almedalen

Anna går upp som vanligaste förnamnet bland talarna i Almedalen

Totalt medverkar 7 921 unika personer i årets Almedalsvecka. Länge var Anders det vanligaste förnamnet på talarna under veckan. Men i år går Anna upp i topp, visar tidningen Arbetets genomgång. Arbetet har gått igenom...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer på riksdagslistorna i södra Västra Götaland

Sex ingenjörer finns med på riksdagslistorna i valkretsen Västra Götalands län Södra. Och de täcker ett brett spann av partier - två allianspartier, två rödgröna partier och Sverigedemokraterna. Det visar Ingenjörens genomgång av listorna valkrets...