Kristina Paltén sprang genom Iran

2
3497

Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian
Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian

Efter 50 dagar och 1 840 kilometer genom både extrem hetta och snö är ingenjören Kristina Paltén tillbaka i Sverige, som första kvinna i världen att korsa Iran.

läs mer

Kristina Paltén driver eget företag i dag, men har tidigare jobbat på Ericsson i många år. Ingenjören intervjuade Kristina Paltén i nummer 4/2015 med anledning av Ericssons senaste neddragningar. Du kan läsa intervjun med henne här.
Läs mer om Kristinas Iran-resa på hennes blogg.

Rutten gick från Bazargan, nära gränsen till Turkiet, till Bajgiran vid Turkmenistans gräns. För att klara distansen på 1 840 kilometer på 50 dagar behövde Kristina Paltén springa i genomsnitt 36,9 kilometer per dag, skjutandes på en vagn framför sig där all packning låg.

Hon har sprungit genom extrem sommarvärme och snö. Hon har sett berg, öken, palmer och hav breda ut sig längs vägen. Men häftigaste av allt har varit alla möten med andra människor, berättar Kristina Paltén.

– Jag har räknat ut att jag har sovit hos 34 olika familjer längs min rutt. Ibland har de tagit ledigt från jobbet bara för att vara med mig. Jag har mötts av så mycket spontan vänlighet.

Ett av skälen till att Kristina Paltén ville göra den här resan var att utmana sina egna fördomar och rädslor. Hon har rest till att land med en religion och en kultur som var relativt okänd för henne.

Kristina Paltén. Foto: Soroush Morshedian
Kristina Paltén. Foto: Soroush Morshedian

– Jag har haft mycket tillit till dem jag har mött. Vid två tillfällen har jag bott hos familjer som trots att de inte har haft tillräckligt att äta har erbjudit mig mat. Deras inställning är att gästen är en vän till Gud och då tar man hand om dem. Det är något jag tänker på nu när det kommer så många flyktingar till Sverige. Det är både vackert och givmilt, men smärtsamt att tänka på.

Kristina har också fått andra insikter, som att det är lättare att hantera rädsla för konkreta saker, som en otäck hund som kommer nära och som ändå går att mota bort, än mer svårgreppbara rädslor. Under ett dygn i Iran blev hon stoppad av civilklädd polis vid tre tillfällen. Hon började undra om händelserna hörde ihop och om hon snart skulle råka illa ut.

– Men det visade sig bara vara en slump. Det visste jag inte då och därför kom en massa orokänslor. Den okonkreta oron, fantasirädslan, kan växa sig hur stor som helst, medan den konkreta oron är begränsad. Handlar till exempel främlingsfientlighet om en okonkret rädsla, grundad i okunskap? I så fall är det rätt enkelt att göra något åt det, genom mer kunskap.

Under sin resa märkte hon också att saker som skrämde henne tog större plats i medvetandet än allt det som var positivt, trots att det positiva övervägde. Det gäller att vara medveten om att det är så hjärnan funkar, tycker Kristina Paltén.

– Alla har nog fördomar och det ska man inte skämmas för, men syna dem emellanåt. Jag var jätterädd innan jag åkte. I början skämdes jag över det. Generellt tror jag att de flesta människor är snälla och trevliga, var de än finns på jorden. Våga lita på det!

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.