Kristina Paltén sprang genom Iran

2
3573

Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian
Ingenjören Kristina Paltén har sprungit 1 840 kilometer genom Iran. Foto: Soroush Morshedian

Efter 50 dagar och 1 840 kilometer genom både extrem hetta och snö är ingenjören Kristina Paltén tillbaka i Sverige, som första kvinna i världen att korsa Iran.

läs mer

Kristina Paltén driver eget företag i dag, men har tidigare jobbat på Ericsson i många år. Ingenjören intervjuade Kristina Paltén i nummer 4/2015 med anledning av Ericssons senaste neddragningar. Du kan läsa intervjun med henne här.
Läs mer om Kristinas Iran-resa på hennes blogg.

Rutten gick från Bazargan, nära gränsen till Turkiet, till Bajgiran vid Turkmenistans gräns. För att klara distansen på 1 840 kilometer på 50 dagar behövde Kristina Paltén springa i genomsnitt 36,9 kilometer per dag, skjutandes på en vagn framför sig där all packning låg.

Hon har sprungit genom extrem sommarvärme och snö. Hon har sett berg, öken, palmer och hav breda ut sig längs vägen. Men häftigaste av allt har varit alla möten med andra människor, berättar Kristina Paltén.

– Jag har räknat ut att jag har sovit hos 34 olika familjer längs min rutt. Ibland har de tagit ledigt från jobbet bara för att vara med mig. Jag har mötts av så mycket spontan vänlighet.

Ett av skälen till att Kristina Paltén ville göra den här resan var att utmana sina egna fördomar och rädslor. Hon har rest till att land med en religion och en kultur som var relativt okänd för henne.

Kristina Paltén. Foto: Soroush Morshedian
Kristina Paltén. Foto: Soroush Morshedian

– Jag har haft mycket tillit till dem jag har mött. Vid två tillfällen har jag bott hos familjer som trots att de inte har haft tillräckligt att äta har erbjudit mig mat. Deras inställning är att gästen är en vän till Gud och då tar man hand om dem. Det är något jag tänker på nu när det kommer så många flyktingar till Sverige. Det är både vackert och givmilt, men smärtsamt att tänka på.

Kristina har också fått andra insikter, som att det är lättare att hantera rädsla för konkreta saker, som en otäck hund som kommer nära och som ändå går att mota bort, än mer svårgreppbara rädslor. Under ett dygn i Iran blev hon stoppad av civilklädd polis vid tre tillfällen. Hon började undra om händelserna hörde ihop och om hon snart skulle råka illa ut.

– Men det visade sig bara vara en slump. Det visste jag inte då och därför kom en massa orokänslor. Den okonkreta oron, fantasirädslan, kan växa sig hur stor som helst, medan den konkreta oron är begränsad. Handlar till exempel främlingsfientlighet om en okonkret rädsla, grundad i okunskap? I så fall är det rätt enkelt att göra något åt det, genom mer kunskap.

Under sin resa märkte hon också att saker som skrämde henne tog större plats i medvetandet än allt det som var positivt, trots att det positiva övervägde. Det gäller att vara medveten om att det är så hjärnan funkar, tycker Kristina Paltén.

– Alla har nog fördomar och det ska man inte skämmas för, men syna dem emellanåt. Jag var jätterädd innan jag åkte. I början skämdes jag över det. Generellt tror jag att de flesta människor är snälla och trevliga, var de än finns på jorden. Våga lita på det!

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.

Få valuta för pengarna för medlemskapet i facket

Är du nyfiken på vad din kollega tjänar inför nästa lönesamtal? Inte helt osannolikt, men att prata lön kan vara känsligt. Ta istället hjälp av Sveriges Ingenjörers lönestatistik för att få reda på vad anställda inom samma bransch och med liknande erfarenhet tjänar.

Så påverkas ingenjörerna på Scania av neddragningarna

Orderingången har sjunkit på Scania och många konsulter kommer att tvingas lämna företaget. Men det blir också stora omställningar för tjänstemännen som jobbar kvar. 

En ny ledamot föreslås till Ingenjörernas styrelse

Valberedningen i Sveriges Ingenjörer föreslår att en ny ledamot väljs in i förbundsstyrelsen vid Ingenjörsfullmäktige senare i november. Och den som föreslås är en ingenjör på Nationellt forensiskt centrum vid Polismyndigheten.