topbanner_agrovast_170816

Paradoxalt kring svenska nyföretagare

Andelen svenskar som startar företag ökar. En rapport som Entreprenörsforum presenterade i går visar också på en paradox. Många svenskar tycker sig se affärsidéer, men färre är beredda att starta egna bolag.  

Undersökningen Entreprenörskap i Sverige – nationell GEM-rapport 2017 presenterades av Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum. Sverige ligger i många avseenden ungefär i mitten av de totalt 66 undersökta länderna, men sticker ändå ut på några punkter.

I början av seklet hade Sverige ett mycket blygsamt företagande. Andelen personer mellan 18 och 64 år som jobbade med att starta nya företag var 2006 knappt 4 procent, en mycket låg siffra jämfört med andra länder. Därefter har allt fler svenskar startat nya företag. År 2016 hade siffran stigit till 7,6 procent, en uppgång som saknar motstycke i något annat land.

Det senaste årets uppgång beror helt och hållet på kvinnornas ökande entreprenörskap. Medan andelen entreprenörer ökade bland kvinnorna med någon procent mellan 2015 och 2016, minskade den en aning bland männen. Andelen entreprenörer var dock fortfarande cirka 2,5 procentenheter högre bland männen.

Sverige har också en hög andel så kallade informella investerare, det vill säga personer som själva satsat pengar i något nystartat företag. Där låg Sverige 2016 med sina 7 procent till och med högre än USA:s 6 procent.

Ytterligare ett område där Sverige skiljer sig från övriga länder är äldre företagare. Sverige har en ovanligt hög andel entreprenörer bland sina äldre medborgare, 6,5 procent jämfört med genomsnittet på 4,8 procent.

Rapporten tar också upp den så kallade svenska entreprenörsparadoxen. En mycket stor andel, nästan 80 procent av svenskarna, tycker sig se att det finns bra affärsmöjligheter i sin närmiljö. I övriga länder är den siffran betydligt lägre, som högst 60 procent. Ändå är det bara 36 procent av svenskarna som tycker att de själva kan starta företag.

I en paneldebatt som hölls efter presentationen av rapporten betonade Martin Ådahl, centerpartiets chefsekonom, hur viktigt det är med nyföretagande eftersom de skapar 4 av 5 nya jobb. Men han var samtidigt oroad över att företagandet inte växer som det borde, och han pekade bland annat på bristande trygghetssystem.

– Visst är det rimligt att nyföretagare tar risker, sade han. Men det är orimligt om systemen gör det svårare än nödvändigt.

Björn Rosengren som var näringsminister i Göran Perssons regering runt senaste sekelskiftet, invände att problemet för dem som startar företag i dag inte är arbetsmarknadspolitiken, utan snarare bristen på kompetens.

– Sveriges system är bättre än i många andra länder, sade han, men det krävs utbildning och erfarenhet, men också bostäder som är ett problem i exempelvis Stockholm.

I slutet av rapporten levereras några förslag som ska underlätta för entreprenörer. Ett av förslagen går ut på att förenkla för låntagare, ett annat siktar in sig på att underlätta för så kallade personaloptioner som skulle kunna hjälpa företagen att locka till sig kompentens.

Sture Henckel

Ingenjören 3/2017

 Ingenjoren 3_2017_omslag_700pxNummer 3 är ute nu! Klicka på omslaget och läs. Det finns också att ladda ner som pdf här, samt genom www.Qiozk.se. Äldre nummer hittar du under Magsinet/Arkiv i toppmenyn eller här.

Resan

Carlos liv gar i zumbatakt Ingenjoren 3_2017

Carlos Ibañez var en blyg kille på KTH. Sedan kom zumban in i hans liv och förändrade allt. Nu lever han på att stå på en scen och dansa, omringad av tjejer. Läs Ingenjörens intervju med Carlos från nummer 3/2017 som pdf här eller här för att läsa artikeln direkt i din webbläsare.

Utmaningen

Easy is no fun Ingenjoren 3_2017

Säger du till Sara Hermansson att något är svårt blir hon bara mer motiverad att göra det. Redan som 26-åring blev hon chef på Scania och fick ansvaret att leda arbetet med att utveckla framtidens elektrifierade bussar och lastbilar. Läs vårt kortmöte med Sara Hermansson från Ingenjören 3/2017 som pdf här eller klicka på omslaget för att läsa direkt i din webbläsare.

Glastaket

Glastaket_Ingenjoren_2_2017_uppslag_500

Vad är egentligen jämställdhet? Handlar det bara om lön och kön på cheferna? I Ingenjören 2/2017 har vi träffat kvinnliga ingenjörer och ekonomer som berättar om en kultur på jobbet som präglas av utanförskap, sexistiska kommentarer och brist på respekt.

Om kommentarer

Vi på redaktionen har bestämt oss för att ha en restriktiv policy när det gäller vilken ton som tillåts i kommentarerna på hemsidan, för att hålla en så hög nivå som möjligt på diskussionerna.  Vi vill inte censurera några åsikter, men förbehåller oss rätten att inte godkänna kommentarer som innehåller någon form av personangrepp eller som på annat sätt kan ses som stötande. Vi kommer också att avvisa irrelevanta kommentarer.Om vi väljer att inte godkänna en kommentar, kontaktar vi i regel den som har skrivit kommentaren (förutsatt att en korrekt mejladress finns angiven) och ber honom/henne att omformulera sig. Tre veckor efter en artikel publicerats stänger vi kommentarerna till den.Vi prioriterar kommunikation med våra medlemmar framför anonyma kommentarer där det inte går att se vem som skriver.

LEDIGA JOBB

 

Driftingenjör
Rottneros Bruk AB

Underhållsingenjör Aut.
Vallviks Bruk AB

Underhållsingenjör Återv.
Vallviks Bruk AB

Projektteam AgTech och Energi
Agroväst Livsmedel AB

Byggchef 
Karlstads kommun

Projektledare, exploatering
Järfälla kommun

Chef, Kart- och modellenheten
Stockholms stad

Mjukvaruingenjör
Binar Elektronik AB

Byggprojektledare
Skurupshem

Projektledare
Svedala kommun

Produktionschef
Ahlstrom-Munksjö

Förpackningsutvecklare
RISE Innventia AB

Laboratorieansvarig

RISE Innventia AB

Production Engineering Manager
DeLaval

GIS-Ingenjör
Hässleholms kommun

Gatuingenjör
Ängelholms kommun

Produktionsingenjör
Kubikenborg Aluminium

Ingenjör m. materialkunskap
Recotech

Produktionsingenjör
Sandvik Materials Technology

Samhällsbyggnadschef
Östersunds kommun

fackliganyheter
puff_polhemspriset