Regeringen svarar på kritik om lagändring

0
35

Regeringen har presenterat ett förslag till ändring i högskolelagen för att fler studenter ska klara högskoleutbildningarna. Men nya uppdraget att främja breddat deltagande möter kritik. Ingenjören har ställt några frågor till Karin Röding, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning.

Statssekreterare; Karin Röding
Statssekreterare; Karin Röding

Det har framkommit kritik mot att lagen blir otydlig över vad studenter har rätt att kräva. Är inte kritiken befogad?
– Det här är ingen rättighetslagstiftning utan en främjandelagstiftning som inte talar om på vilket sätt breddad rekrytering och nu breddat deltagande ska uppnås. Det är en diskussion man måste föra mellan lärosätets representanter och studentrepresentanter. Den lagstiftning som har funnits sedan 2002 om breddad rekrytering har fungerat på det viset och det är även avsikten med lagstiftningen om breddat deltagande. Åtgärderna kan se väldigt olika ut vid olika lärosäten och mellan olika ämnesdiscipliner och program.

Men det finns kritik mot att lagstiftningen om breddad rekrytering inte har gett någon effekt.
– Det är en väldigt komplex fråga som vi fortfarande behöver vi arbeta med.

I den rapport från UHR (Universitets- och högskolerådet) som utgjort förarbetet till lagförslaget har lärosätena påpekat en rad hinder för att nå breddat deltagande, hinder som man inte löser med denna lagstiftning. Varför har regeringen inte siktat in sig på att lösa dem?
– Nu har lärosätena och andra instanser möjligheten att komma in med sina synpunkter genom den stora remissrunda som pågår. Det är för tidigt att avgöra om det krävs ytterligare åtgärder.

Flera lärosäten är oroliga för att konsekvenserna blir sänkta krav för att klara utbildningarna och därmed lägre kvalitet. Är inte oron befogad?
– Universitet och högskolor har ett ansvar att hålla hög kvalitet i sin verksamhet vilket inkluderar utbildningen. Man ska komma ihåg att det handlar om studenter som uppfyller de krav på förkunskaper som finns, det vill säga att de är behöriga. Det finns inget i förslaget som handlar om sänkt kvalitet, dessutom har vi ett nationellt kvalitetssärkringssystem. Det utgår bland annat från högskolelagen och från principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa. Att arbeta för breddat deltagande är också en kvalitetsfråga för lärosätena, dock ett annat mått på kvalitet

Men lärosätena tillförs inga pengar. Hur ska de som inte har kommit så långt klara uppgiften?
– Lärosätena måste använda de anslag man har i dag och göra de prioriteringar som krävs. Det ser lite olika ut på olika lärosäten men utifrån de intervjuer som UHR har gjort kan vi se att flera lärosäten redan jobbar på det här sättet.

Varför kommer regeringens förslag till lagändring nu strax efter tillträdesutredningen och innan styr- och resurstillelningsutredningen som ska komma nästa år?
– Innan vi kan lägga förslag till riksdagen om en lagändring behövs ett beredningsunderlag och som en del av det är remissvaren viktiga. Finns det invändningar och synpunkter räknar vi med att de kommer fram i remissvaren. En lagändring är en process som tar lång tid och därför presenterade vi föreslaget nu.

Dubblerar inte förslaget till viss del redan gällande diskrimineringslagstiftning som ställer krav på att undervisningens former och examination ska ta hänsyn till kön, ålder och andra parametrar?
– Nej så är det inte. Lärosätenas krav på att arbeta mot diskriminering tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen. Det här förslaget till ändring i högskolelagen handlar om något helt annat, där lärosäten ska främja brett deltagande. Det är en anpassning till den diskussion som sker nationellt och internationellt.

Karin Virgin