Regeringen svarar på kritik om lagändring

0
1056

Regeringen har presenterat ett förslag till ändring i högskolelagen för att fler studenter ska klara högskoleutbildningarna. Men nya uppdraget att främja breddat deltagande möter kritik. Ingenjören har ställt några frågor till Karin Röding, statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning.

Statssekreterare; Karin Röding
Statssekreterare; Karin Röding

Det har framkommit kritik mot att lagen blir otydlig över vad studenter har rätt att kräva. Är inte kritiken befogad?
– Det här är ingen rättighetslagstiftning utan en främjandelagstiftning som inte talar om på vilket sätt breddad rekrytering och nu breddat deltagande ska uppnås. Det är en diskussion man måste föra mellan lärosätets representanter och studentrepresentanter. Den lagstiftning som har funnits sedan 2002 om breddad rekrytering har fungerat på det viset och det är även avsikten med lagstiftningen om breddat deltagande. Åtgärderna kan se väldigt olika ut vid olika lärosäten och mellan olika ämnesdiscipliner och program.

Men det finns kritik mot att lagstiftningen om breddad rekrytering inte har gett någon effekt.
– Det är en väldigt komplex fråga som vi fortfarande behöver vi arbeta med.

I den rapport från UHR (Universitets- och högskolerådet) som utgjort förarbetet till lagförslaget har lärosätena påpekat en rad hinder för att nå breddat deltagande, hinder som man inte löser med denna lagstiftning. Varför har regeringen inte siktat in sig på att lösa dem?
– Nu har lärosätena och andra instanser möjligheten att komma in med sina synpunkter genom den stora remissrunda som pågår. Det är för tidigt att avgöra om det krävs ytterligare åtgärder.

Flera lärosäten är oroliga för att konsekvenserna blir sänkta krav för att klara utbildningarna och därmed lägre kvalitet. Är inte oron befogad?
– Universitet och högskolor har ett ansvar att hålla hög kvalitet i sin verksamhet vilket inkluderar utbildningen. Man ska komma ihåg att det handlar om studenter som uppfyller de krav på förkunskaper som finns, det vill säga att de är behöriga. Det finns inget i förslaget som handlar om sänkt kvalitet, dessutom har vi ett nationellt kvalitetssärkringssystem. Det utgår bland annat från högskolelagen och från principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning i Europa. Att arbeta för breddat deltagande är också en kvalitetsfråga för lärosätena, dock ett annat mått på kvalitet

Men lärosätena tillförs inga pengar. Hur ska de som inte har kommit så långt klara uppgiften?
– Lärosätena måste använda de anslag man har i dag och göra de prioriteringar som krävs. Det ser lite olika ut på olika lärosäten men utifrån de intervjuer som UHR har gjort kan vi se att flera lärosäten redan jobbar på det här sättet.

Varför kommer regeringens förslag till lagändring nu strax efter tillträdesutredningen och innan styr- och resurstillelningsutredningen som ska komma nästa år?
– Innan vi kan lägga förslag till riksdagen om en lagändring behövs ett beredningsunderlag och som en del av det är remissvaren viktiga. Finns det invändningar och synpunkter räknar vi med att de kommer fram i remissvaren. En lagändring är en process som tar lång tid och därför presenterade vi föreslaget nu.

Dubblerar inte förslaget till viss del redan gällande diskrimineringslagstiftning som ställer krav på att undervisningens former och examination ska ta hänsyn till kön, ålder och andra parametrar?
– Nej så är det inte. Lärosätenas krav på att arbeta mot diskriminering tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningen. Det här förslaget till ändring i högskolelagen handlar om något helt annat, där lärosäten ska främja brett deltagande. Det är en anpassning till den diskussion som sker nationellt och internationellt.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...