Fler platser på ingenjörsutbildningar

16
146

Regeringen avsätter 20 miljoner kronor redan nästa år för att finansiera 200 fler utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna. Fullt utbyggd blir satsningen 2023 med totalt 1600 fler utbildningsplatser. Ingenjören har fått en intervju med Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Helene Hellmark Knutsson
Helene Hellmark Knutsson

Varför gör ni den här satsningen?

– Det här handlar naturligtvis om att matcha det stora behovet av ingenjörer som vi har på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen listar ingenjörsyrket som ett av de stora bristyrkena. Också näringslivet säger att de har ett stort behov av ingenjörer.

Hur ser finansieringen och utbyggnaden av utbildningarna ut?

– Det här är en stegrad satsning. Vi avsätter 20 miljoner kronor 2018 vilket räcker till ungefär 200 nya platser. Utbyggnaden stegras sedan successivt till 1600 permanenta platser 2023, 600 platser på högskoleingenjörsutbildningar och 1000 platser på civilingenjörsutbildningar. Fullt utbyggd kostar satsningen 160 miljoner kronor. Det handlar om långa utbildningar och för att säkra kvaliteten krävs en dialog med lärosätena för att de ska klara kapaciteten på lärare.

– Det är viktigt att påpeka att här handlar om en permanent satsning på att utbilda fler ingenjörer. Den skiljer sig från den förra regeringen som finansierade tillfälliga platser.

På vilka lärosäten kommer ingenjörsutbildningarna att byggas ut?

– Det handlar om alla lärosäten som har ingenjörsutbildningar. Vi kommer att se till att satsningen fördelas över hela landet. Näringslivet i hela Sverige, inte bara i storstäderna, har ett stort behov av att rekrytera ingenjörer. Vi håller på att bereda fördelningen mellan lärosätena i dialog med dem. Vi behöver göra dels en bedömning av efterfrågan från studenterna, dels av arbetsmarknadens behov. Dessutom är det viktigt att utbyggnaden sker med bibehållen kvalitet. Besked om hur platserna fördelas kommer senare i höst.

Varför sådant fokus på antalet utbildningsplatser när bara hälften av civilingenjörerna och 43 procent av högskoleingenjörerna tar ut examen? 

– Det är viktigt att man fullföljer sin utbildning. Det tycker både vi och lärosätena. Vi behöver utbilda fler ingenjörer samtidigt som vi måste jobba för att fler slutför sin utbildning. Avhoppen kan också ha flera förklaringar. En OECD-rapport som publicerades förra veckan visar tydligt att ingenjörerna i Sverige får jobb, inte bara efter sin utbildning utan ibland även innan examen.

läs mer

Utredaren Olle Dahlberg bloggar om ministerns svar på Ingenjörsbloggen

Finns det inte en risk för att ett ökat intag innebär att man i större utsträckning antar studenter som inte har kapacitet att faktiskt fullfölja utbildningen?

– En ingenjörsutbildning, framför allt till civilingenjör, är lång och krävande. Vi ser att det tekniska basåret är en bra väg in och därför att vi gjort några förändringar för att kunna ha ett bredare basår. Vi för också en tät dialog med lärosätena för att förbättra genomströmningen och minska avhoppen bland ingenjörsstudenter. Att läsa till ingenjör är en av de bästa utbildningar man kan välja för möjligheten att få ett jobb. Det är utbildning till ingenjör och lärare som toppar listan.

– Det är också viktigt att komma ihåg att vi blir fler i Sverige. Om vi vill fortsätta att vara ett ingenjörsland och klara av att tillgodose näringslivets behov av ingenjörer måste vi utbilda fler. Om vi inte utbildar fler kommer andelen ingenjörer att sjunka framöver.

– Vi ser också att vi behöver jobba för att få fler kvinnor att välja ingenjörsutbildningar. Här finns insatser som lärosätena kan göra. Många unga kvinnor har goda betyg från gymnasiet men inte så många väljer att bli ingenjörer. Vi vet också att utbildningsval till viss del går i arv. Därför behöver vi nå dem som kan bli den första ingenjören i familjen.

Men bland de tusentals nyanlända finns många ingenjörer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och framför allt svårt att få jobb som ingenjörer. Är det ens rimligt att prata om ingenjörsbrist så länge arbetsgivarna inte vill anställa dem?

– Där behöver vi göra fler åtgärder tillsammans med både arbetsgivarna och lärosätena. Bland annat behövs det fler praktikplatser och där fortsätter vi att finansiera Jobbsprånget tillsammans med bland andra IVA. Vi finansierar också en helt ny ettårig kompletterande utbildning för ingenjörer med utländsk examen som kommer att ges vid flera lärosäten.

Karin Virgin

16 KOMMENTARER

  1. Företag spelar ut alla aktörer på marknaden för att sänka löner. Staten är också med i detta genom att ytterligare satsa på utbildningar. Jag tror inte att det handlar om okunskap eller tillfällighet. Ingenjörer är ingen brist vara idag.
    Internt har företagen också börjat tala om livslånglärande och att formell utbildning inte har så stor betydelse för att nedvärdera utbildning som sådan och att sänka lönekrav. Med andra ord behöver man inte så stor kunskapsbas för att få jobb som ”ingenjör”. Man ska utbildas inom företaget, lära sig udda verktyg som ingen annanstans används, lära sig sitt lilla yrkesområde och eget produkt och då har man uppfyllt sin funktion.
    Utåt talar man om bristande kunskap hos ingenjörer och skyller på utbildningssystemet. Vilken universitet i världen kan tillfredställa varje företagskrav? Ingen.
    Om man ska börja utbilda människor i detta syfte förlorar universitet sin viktigaste funktion: att lära sig tänka fritt och företagen vill komma just åt fritänkande, men man är inte beredd att betala för det. Därför ska vi utbilda fler och fler medan jobb finns för några få som ska vara glada att överhuvudtaget har ett jobb.

  2. @Sura Ingenjören
    Det är sant. Det skriks ofta om ingenjörsbrist och att vi inte klarar våra mål samt hamnar efter bla bla. Men aldrig har, iaf, jag, aldrig sett fakta och siffror på detta. Medan det finns grafer och röster som säger motsatsen. Det är otroligt att inom INGENJÖRSområdet ska vara så svårt att gå in och argumentera med siffror. Det är ju en grundsten bland ingenjörer..Fakta struntar i människors känslor. Siffror och fakta talar för sig själv.
    Hade det varit sådan brist som det påtalats i så många år borde ju löner sticka upp rejält. Det är en av grundstenarna i ekonomi, tillgång och efterfrågan. Att ställa den faktan mot dessa som ropar efter mer ingenjörer vore kul att se.

  3. Magnus Höij gick ut och kommenterade att det är alldeles för få som söker ingenjörsutbildningar. Är det fler än jag som önskar att ingenjörsfacket och dess medlemmar med en röst kunde be honom visa var den här enorma bristen på nyutexaminerade ingenjörer är någonstans.

  4. Finns det verkligen någon som har förtroende för den enda myndighet som rimligen borde ha koll på vad för kompetens som egentligen eftertraktas och, inte minst, i vilka regioner kompetensen behövs? Jag tvivlar, framför allt som man på myndigheten ifråga skall ha krav om minst 80 hp, men inga som helst krav på yrkeserfarenhet.

  5. Det står enligt flera källor ett antal ingenjörer på verkstadsgolven och monterar. Samtidigt som det sägs att storföretagen skriker efter kompetens. 3 år på högskola för att montera.

    Någon som minns IT-bubblan som gick upp i rök för sisådär 15 år sedan? Något år senare klagade IT-företagen över att det var svårt hitta kompetens.

    Det fanns massor av kompetens, men uppenbarligen ytterst få som hade råd (eller lust) investera i internutbildning. Kan det bero på att en högskole-/universitetsutbildning blir gammal på ungefär lika kort tid som det tar få hem en kasse mat (litet tillspetsat)? Jag minns rekryterare som pekade på just det.

  6. Arbetsförmedlingens kompetens att bedöma arbetsmarknaden för ingenjörer står nog i proportion till hur många ingenjörsjobb de förmedlar. Mycket nära noll.

  7. @Sura ingenjören & @Pedram Shirinbolaghi:

    Tyvärr skriker inte arbetsgivarna efter ingenjörer med mångårig erfarenhet heller. Det är bara att titta på löneutvecklingen för ingenjörer, både nyutexaminerade och erfarna, som har varit bland den sämsta för alla kategorier på hela arbetsmarknaden de senaste 15 åren.

    Den enda anledningen till att arbetsgivarna skriver efter är fler ingenjörer är att de vill använda dem som ”kanonmat” för att pressa ner ingenjörernas löner ytterligare. Då tvingas ingenjörerna (via principen om ”Supply&Demand” som Pedram hänvisade till) kriga om arbetstillfällena och de måste sänka sina lönekrav.

  8. @Pedram Shirinbolaghi

    Marknaden skriker efter billiga ingenjörer med mångårig erfarenhet. Hur detta ska lösas av att tillföra fler nyutexaminerade, det vill ingen berätta.

  9. Första och troligtvis sista gången jag kommer berömma nuvarande regering för någonting, men detta behövs det handlar helt enkelt om ”Supply&Demand” marknaden skriker efter ingenjörer, detta hand i hand med fortsatta åtgärder för bättre genomströmning.

  10. Ordförande för Teknik Och Designföretagen har tydligen haft möte med ordförande för Sveriges Ingenjörer. Tror ni att den jobbiga frånga om varför nyutexaminerade ingenjörer betraktas som oanställningsbara togs upp?

  11. @Veritas

    Helt enig.

    1. En teknisk fysiker som jobbar som telefonsupport räknas också som sysselsatt, men frågan är om det är samhällsekonomiskt lönsamt att denna person har genomgått en lång och dyr utbildning för att därefter jobba med något som hade gått att klara av med högst en månads utbildning.

    2. Jag skulle också gärna anställa ett par civilingenjörer för 20:-/timme. Det skulle säkert gå att hyra ut dem som läxhjälp eller trädgårdsarbetare. Dessutom är det som vanligt ingen distinktion mellan olika sorters ingenjörer.

    Hade det varit så kritiskt underskott som arbetsförmedlingen hela tiden påstår, så hade lönerna rusat, det hade rivits och slitits i ingenjörer och det hade inte dykt upp klagande ingenjörer i varje kommentarsfält som hade pratat om att ingenjörsbristen är en lögn.

  12. Lite kommentarer till Helene Hellmark Knutssons uttalande:

    1. ”En OECD-rapport som publicerades förra veckan visar tydligt att ingenjörerna i Sverige får jobb, inte bara efter sin utbildning utan ibland även innan examen.”

    Att de får ett jobb gäller idag för de flesta svenskar på arbetsmarknaden med högskoleutbildning, så det säger inte så mycket. Men frågan är om ingenjörerna får jobb med en lön och kvalifikationsnivå som motsvarar deras utbildning? Det svarar hon inte på.

    Dessutom, hur drar hon slutsatsen att ingenjörer ”ibland [får jobb] även innan examen”? Det må vara hänt i vissa fall, men räknas alla som får ett jobb fastän de inte har examen till den kategorin? För många hoppar av sin ingenjörsutbildning helt enkelt för att de inte klarat av alla kurser och tvingas sedan naturligtvis söka jobb ändå. Och det är ju något helt annat än att de blivit ”headhuntade innan examen” vilket Helen H.K. får det att låta som.

    2. ”Det här handlar naturligtvis om att matcha det stora behovet av ingenjörer som vi har på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen listar ingenjörsyrket som ett av de stora bristyrkena.”

    Arbetsförmedlingens prognoser är för det första på kort sikt. Dessutom kan en del av deras prognosmetoder ifrågasättas, då de till största delen baseras på företagens åsikter insamlade via intervjuer. Och företagen har en agenda att öka antalet ingenjörer på arbetsmarknaden för att pressa ner ingenjörernas löner.

    Tittar man istället på SCBs långsiktiga prognos så visar den på ett överskott på civilingenjörer fram till år 2030. Se sid 56 i SCBs rapport här:
    http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0515_2014I35_BR_AM85BR1401.pdf

    Överskottet är förvisso inte så stort, men ändå. Hade det istället varit ett stort *underskott* på civilingenjörer som Helene H.K. påstår så borde SCBs prognos åtminstone inte peka i rakt motsatt riktning till vad Helene H.K. påstår.

  13. @Sura ingenjören: Jag tycker trots allt att tidningen Ingenjören ska ha beröm för att de ställt lite kritiska frågor till Helene Hellmark Knutsson. Däremot håller jag med om att det är tråkigt att Helen H.K. köpt teknikarbetsgivarnas propaganda rakt av.

  14. Tråkigt att se att S har gått på propagandan från teknikarbetsgivarna.
    Ännu tråkigare att se att Ingenjören inte frågar vad regeringen har tänkt göra för att hjälpa de med examen från svenska univeristet som inte kan htita jobb.

Comments are closed.