Så förebygger företaget stress

0
3762
Bild: robuart/Mostphotos
Bild: robuart/Mostphotos

När medarbetare blir utbrända räcker det inte att bara skicka dem på lite mindfulness. Man måste gå till botten med problemen. Det sade biologen, arbetsmiljökonsulten och föreläsaren Mikael Rehnberg på en föreläsning arrangerad av Gilla jobbet.

För att skapa en bra arbetsplats måste man se till tre delar: människan, tekniken och organisationen. Det hävdar biologen och arbetsmiljökonsulten Mikael Rehnberg som var en av föredragshållarna på Gilla Jobbet, en stor konferens om arbetsmiljö som i förra veckan arrangerades av arbetsmarknadens parter, denna gång i Stockholm. Årets tema var ”Den hållbara arbetsplatsen.”

Bild:robuart/Mostphotos
Bild:robuart/Mostphotos

Mikael Rehnberg påpekade flera gånger under föredraget att det förutom själva hälsoaspekten också finns en ekonomisk vinst i att sköta om personalen. Han hänvisade till olika undersökningar som visar att systematiskt arbetsmiljöarbete är en väldigt lönsam affär som ger mer pengar tillbaka än man investerar, i storleksordningen 2 till 8 gånger mer tillbaka, beroende på undersökning.

De anställda i ett företag behöver både rätt kompetens och tillräcklig motivation. Samtidigt behövs bra utrustning och arbetsmiljö. Och inte minst måste själva organisationen med dess planering och kommunikation också fungera.

– Visst, det finns vissa personlighetsfaktorer som ökar risken för utbrändhet, sade han och gav ett exempel på en person som hade insett att han aldrig sade nej till nya uppgifter trots att han redan hade för mycket att göra.

Han kallade den sortens personer för ”what’s next go-getters”, men tillade sedan att huvudansvaret inte ligger hos individen, utan hos organisationen. En vanlig fara är att ha en otydlig arbetsbeskrivning, vilket gör det mycket svårt eller omöjligt för den anställde att nå måluppfyllelse. Väldigt många datorsystem kan också innebära en fara, särskilt om de är komplicerade och svåra att sköta.

– Även IT-systemen bör faktiskt riskbedömas, sade han. Behövs de verkligen, eller är kartan på väg att bli viktigare än verkligheten?

Att någon på arbetsplatsen blir utbränd liknade han vid en flygplanskrasch, ett haveri, där man behöver gå tillbaka för att hitta grundorsaken. Här gav han ett förenklat exempel från en mindre restaurang där personalen i disken hade det väldigt stressigt. Åtgärden var i det fallet att köpa mer porslin och glas så att det inte blev så bråttom att diska upp allting hela tiden.

– Efter lång tids stress får man sämre blodflöde i vänstra pannloben, sade han. Då tappar man både analysförmåga och förmågan att vara positiv.

Han konstaterade också att människor klarar av en hel del, men efter lång tids stress blir man så att säga ”bra” på att vara stressad. Bland de typiska varningssignaler som kan förekomma efter långvarig stress räknade han bland annat upp försämrad koncentration, sämre minne, minskad uthållighet, sömnproblem, överkänslighet för sinnesintryck och uppblossande irritation och ilska.

en metod att använda

Mikael Rehnberg visade exempel från en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete framtagen vid Karolinska Institutet som kallas KEDS. Läs mer om det på Prevents webbsajt.

Han varnade speciellt för att bara göra en medarbetarundersökning som man sedan inte följde upp. Om man noterar att anställda inte mår bra, men inte gör något åt det, åstadkommer man bara en försämring. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ska innehålla både undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller.

Hur mycket kostar då den stressrelaterade ohälsan i Sverige i dag? Han gav själv inget svar i kronor, men tipsade om sajten flowmodule.se som har olika beräkningar, och pekade på två saker. Det ena är att den stora kostnaden för sjukskrivningarna inte är sjukskrivningarna, utan produktionsbortfallet som är en konsekvens av att de anställda jobbar sämre om de mår dåligt. Det andra är att medarbetarna i ett typiskt svenskt företag står för cirka 90 procent av företagets löpande kostnader, medan lokalhyran står för 9 procent och energikostnaderna för 1 procent. Att då spara pengar på hyran genom att tränga ihop alla anställda i ett stort kontorslandskap riskerar då att slå väldigt fel. Det kan lätt bli en liten besparing på de 10 procenten, men samtidigt skapa stora förluster på de 90 procenten, när medarbetarna blir stressade och förlorar i koncentrations- och samarbetsförmåga.

Han lyfte också fram det enklaste tänkbara testet för att se om man trivs på sin arbetsplats. Han kallade det för världens kortaste enkät. Han har själv ställt frågan på arbetsplatser och kunnat se hur svaren samvarierar med en mängd andra hälsofaktorer hos de anställda.

– Hur känns det i huvudsak inför en arbetsdag? Glad och tillfreds, ganska positiv, viss olust eller stark olust?

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Färre olyckor när säkerheten beskrivs utan ord

En bild kan vara långt mer effektiv än det skrivna ordet. Det är idén bakom Tysta boken, en bilderbok om säkerhet som rönt stor framgång inom byggbranschen. För NCC har den varit ett effektivt...

Allt du behöver veta som doktorand – snart kommer svaren

Som doktorand är det inte alltid glasklart vilka rättigheter och skyldigheter man har. I oktober bjuder Sveriges Ingenjörer in ingenjörer till ett webbinarium där ombudsmannen Friedrich Heger berättar om doktorandernas villkor och svarar på...

Långsamma migrationsbeslut hindrar internationalisering

Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan. En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på...

Chalmers mål: 40 procent kvinnliga professorer om tio år

Nu pågår förberedelserna inför att Chalmers i januari startar sitt 10 år långa jämställdhetsprojekt Genie, Gender Initiative for Excellence. 300 miljoner kronor  kommer att stoppas in i projektet och ett av målen är att...
Johan Edfeldt

Civilingenjörens författardebut har väckt kollegornas bokdrömmar

Ett äventyr i en magisk värld, en resa i kunskap och vikten av att våga vara annorlunda. Det är huvudingredienserna i civilingenjören Johan Edfeldts debutbok "Den försvunna färgen". Den var Johan Edfeldts mellanstadielärare som väckte...

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare. Samtidigt som lärosätenas...

Var fjärde riskerar att bli inlåst på jobbet

Har du någon gång upplevt känslan att du inte trivs på jobbet men inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans? Det kallas för inlåsning och ny forskning visar att det kan leda till...

KTH kritiserar Unionens rapport om nedlagda distanskurser

Enligt en undersökning av fackförbundet Unionen har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt ner flest distanskurser av alla svenska lärosäten. Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, anser dock att Unionens redovisning är missvisande. En ny rapport från...
Fredrik "Benke" Rydman dansar med en ABB-robot på Stockholms stadsteaters stora scen.

Robotteknologi rockade scenen

En robot som rör sig med böljande rörelser. Musik som vibrerar i golvet. Ingenjören satt i publiken när ABB:s IRB 6620 dansade i premiärföreställningen av Våroffer på Stockholms stadsteater. Och det var en mäktig och suggestiv...
Ingenjörer som ser ut att komma in i riksdagen: Helena Gellerman, L, Björn Söder, SD, Emma Hult, MP, Josef Fransson, SD, Lars Hjälmered, M, Anne Oscarsson, SD, Mattias Bäckström Johansson, SD, och Annicka Engblom, M.

Antalet ingenjörer i riksdagen ser ut att minska kraftigt – SD har flest

Ännu är osäkerheten stor om både mandatfördelning och eventuella personröster, men enligt valnattsresultatet ser antalet ingenjörer i riksdagen ut att sjunka ännu mer än Ingenjören tidigare bedömt: Från 13 till 8. Den gångna mandatperioden satt...