Så förebygger företaget stress

0
4872
Bild: robuart/Mostphotos
Bild: robuart/Mostphotos

När medarbetare blir utbrända räcker det inte att bara skicka dem på lite mindfulness. Man måste gå till botten med problemen. Det sade biologen, arbetsmiljökonsulten och föreläsaren Mikael Rehnberg på en föreläsning arrangerad av Gilla jobbet.

För att skapa en bra arbetsplats måste man se till tre delar: människan, tekniken och organisationen. Det hävdar biologen och arbetsmiljökonsulten Mikael Rehnberg som var en av föredragshållarna på Gilla Jobbet, en stor konferens om arbetsmiljö som i förra veckan arrangerades av arbetsmarknadens parter, denna gång i Stockholm. Årets tema var ”Den hållbara arbetsplatsen.”

Bild:robuart/Mostphotos
Bild:robuart/Mostphotos

Mikael Rehnberg påpekade flera gånger under föredraget att det förutom själva hälsoaspekten också finns en ekonomisk vinst i att sköta om personalen. Han hänvisade till olika undersökningar som visar att systematiskt arbetsmiljöarbete är en väldigt lönsam affär som ger mer pengar tillbaka än man investerar, i storleksordningen 2 till 8 gånger mer tillbaka, beroende på undersökning.

De anställda i ett företag behöver både rätt kompetens och tillräcklig motivation. Samtidigt behövs bra utrustning och arbetsmiljö. Och inte minst måste själva organisationen med dess planering och kommunikation också fungera.

– Visst, det finns vissa personlighetsfaktorer som ökar risken för utbrändhet, sade han och gav ett exempel på en person som hade insett att han aldrig sade nej till nya uppgifter trots att han redan hade för mycket att göra.

Han kallade den sortens personer för ”what’s next go-getters”, men tillade sedan att huvudansvaret inte ligger hos individen, utan hos organisationen. En vanlig fara är att ha en otydlig arbetsbeskrivning, vilket gör det mycket svårt eller omöjligt för den anställde att nå måluppfyllelse. Väldigt många datorsystem kan också innebära en fara, särskilt om de är komplicerade och svåra att sköta.

– Även IT-systemen bör faktiskt riskbedömas, sade han. Behövs de verkligen, eller är kartan på väg att bli viktigare än verkligheten?

Att någon på arbetsplatsen blir utbränd liknade han vid en flygplanskrasch, ett haveri, där man behöver gå tillbaka för att hitta grundorsaken. Här gav han ett förenklat exempel från en mindre restaurang där personalen i disken hade det väldigt stressigt. Åtgärden var i det fallet att köpa mer porslin och glas så att det inte blev så bråttom att diska upp allting hela tiden.

– Efter lång tids stress får man sämre blodflöde i vänstra pannloben, sade han. Då tappar man både analysförmåga och förmågan att vara positiv.

Han konstaterade också att människor klarar av en hel del, men efter lång tids stress blir man så att säga ”bra” på att vara stressad. Bland de typiska varningssignaler som kan förekomma efter långvarig stress räknade han bland annat upp försämrad koncentration, sämre minne, minskad uthållighet, sömnproblem, överkänslighet för sinnesintryck och uppblossande irritation och ilska.

en metod att använda

Mikael Rehnberg visade exempel från en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete framtagen vid Karolinska Institutet som kallas KEDS. Läs mer om det på Prevents webbsajt.

Han varnade speciellt för att bara göra en medarbetarundersökning som man sedan inte följde upp. Om man noterar att anställda inte mår bra, men inte gör något åt det, åstadkommer man bara en försämring. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ska innehålla både undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller.

Hur mycket kostar då den stressrelaterade ohälsan i Sverige i dag? Han gav själv inget svar i kronor, men tipsade om sajten flowmodule.se som har olika beräkningar, och pekade på två saker. Det ena är att den stora kostnaden för sjukskrivningarna inte är sjukskrivningarna, utan produktionsbortfallet som är en konsekvens av att de anställda jobbar sämre om de mår dåligt. Det andra är att medarbetarna i ett typiskt svenskt företag står för cirka 90 procent av företagets löpande kostnader, medan lokalhyran står för 9 procent och energikostnaderna för 1 procent. Att då spara pengar på hyran genom att tränga ihop alla anställda i ett stort kontorslandskap riskerar då att slå väldigt fel. Det kan lätt bli en liten besparing på de 10 procenten, men samtidigt skapa stora förluster på de 90 procenten, när medarbetarna blir stressade och förlorar i koncentrations- och samarbetsförmåga.

Han lyfte också fram det enklaste tänkbara testet för att se om man trivs på sin arbetsplats. Han kallade det för världens kortaste enkät. Han har själv ställt frågan på arbetsplatser och kunnat se hur svaren samvarierar med en mängd andra hälsofaktorer hos de anställda.

– Hur känns det i huvudsak inför en arbetsdag? Glad och tillfreds, ganska positiv, viss olust eller stark olust?

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...