Medlemsavgiften kan höjas

36
8166
Ingenjörsfullmäktige ska i år ta ställning till ett förslag om förhöjd medlemsavgift. Fotot är taget vid ett tidigare Ingenjörsfullmäktige.
Ingenjörsfullmäktige ska i år ta ställning till ett förslag om förhöjd medlemsavgift. Fotot är taget vid ett tidigare Ingenjörsfullmäktige.

Nästa år kan medlemsavgiften i Sveriges Ingenjörer höjas för första gången sedan 2012, för alla utom teknologer och medlemmar ett år efter examen. Frågan kommer att behandlas under Ingenjörsfullmäktige, som inleds på söndag.

Ingenjörsfullmäktige

Ingenjörsfullmäktige är Sveriges Ingenjörers högst beslutande organ. Årets sammanträde är ett diskussionsfullmäktige, alltså utan motioner, och pågår 19–21 november. Det som händer i plenum webbsänds på Sveriges Ingenjörers Youtube-kanal. För mer information klicka här.

Avgiften för medlemskap i Sveriges Ingenjörer har inte höjts sedan 2012, men enligt ett förslag till årets Ingenjörsfullmäktige kan det nu bli aktuellt igen.

Om det nya förslaget antas blir medlemsavgiften från och med nästa år 240 kronor i månaden för en fullbetalande medlem, en höjning med 10 kronor i månaden. Den som betalar reducerad avgift, är utlandsmedlem eller doktorand föreslås betala 120 kronor i månaden. Pensionärer kommer enligt förslaget att betala 38 kronor i månaden, att jämföra med dagens 36 kronor.

Teknologer och medlemmar första året efter examen kommer att slippa en avgiftshöjning, enligt förslaget. Utöver detta kan en ny avgiftskategori införas, ordinarie medlemmar som är äldre än 65 år, som föreslås betala 208 kronor i månaden i medlemsavgift.

Bakgrunden till förslaget om en höjning av medlemsavgiften är att den allmänna kostnadsökningen de senaste fem åren ”inte i alla delar täcks av att förbundet fått fler medlemmar”. En höjning av medlemsavgiften motiveras vidare av att Sveriges Ingenjörers anställda har hand om fler medlemmar per anställd än andra fackförbund.

En uträkning som bifogats i handlingarna visar att Sveriges Ingenjörers anställda har hand om 986 medlemmar per anställd jämfört med Unionens 655 medlemmar per anställd och Ledarnas 855 medlemmar per anställd. Om Sveriges Ingenjörer ska nå samma personaltäthet som Unionen skulle ytterligare 74 personer behöva anställas.

En viss utökning av organisationen behövs för att kunna konkurrera och fortsätta utveckla verksamheten, står det i underlaget till Ingenjörsfullmäktige. Om avgiften nu höjs är ambitionen att därefter lämna den oförändrad ”i ett antal år framöver”.

Ania Obminska

36 KOMMENTARER

  1. Sveriges Ingenjörer måste fokusera på sina medlemmars bästa inte bygga en organisation med ett eget syfte att blomstra som organisation. Politisk korrekt opinionsbildning hör hemma i politiska partier.
    Min känsla är tyvärr att Sveriges Ingenjörer lämnat sina medllemmar bakom/under sig. Detta gäller specifikt männen.
    Fokusera på kärnverksamheten och trimma organisationen. Jämför med konkurrerande organisationer.
    Fråga medlemmarna vilken konkret nytta man har av era respektive verksamheter.
    Resultatet kommer att bli bättre service till lägre medlemsavgift.

  2. Hej som pensionär är tidningen Ny teknik en viktig faktor för att vara kvar medlem i Sveriges ingenjörer det är nästa den enda kontakten som är kvar efter en lång tid i arbetslivet.

  3. Som flera andra redan skrivit tycker jag att man borde stryka kostnaderna för NyT ur medlemsavgiften. Vill man som medlem ha tidningen skulle man från förbundet kunna erbjuda ett alternativ med tidning som kostar en slant extra. Då det rimligen finns hushåll med två anslutna medlemmar går det tom två NyT till dessa, slöseri med resurser och pengar. Själv har jag avstått NyT i över tio år, eftersom jag insåg att jag aldrig läser den i pappersform, men däremot inte fått någon sänkt avgift till följd.

    Håller även med om att förbundet borde visa lite mer stridsvilja och på det sättet motivera sin existens eller varför man ska vara med. Har själv varit med i över 15år och även varit engagerad i lokala styrelser eftersom jag ser vad förbundet gör i stort. Men (i goda tider) mäter många bara medlemskapets fördelar i effektivitet vid den årliga lönerevisionen och där ger det ingen fördel att vara med…

  4. Det blir för mycket att höja medlemsavgift .. och vi betala också akademiker a-kassa.. Man är inte till alla seminarium .. när ni skicka via e-post och när man anmäler sig det det kommer meddelande att det finns ingen plats.. kan ni förklara tydligt vad ska ni göra med pengar?? ni kan tänka också hur mcket man tjänar.

  5. I tider som dessa där det pratas om en eventuell höjning av medlemsavgiften är det kanska läge att börja motivera sin egen existens.

    Jag efterlyser fortfarande ett mycket mer stridsvilligt fack som faktiskt vågar ställa näringslivsrepresentanter med orimliga krav för anställning mot väggen. Få dem att vara öppna med vilken kompetens det är brist på, och få dem också att på ett realistiskt sätt förklara hur denna kompetens ska kunna utvecklas. Ty nyutexaminerade är det uppenbarligen inte efterfrågan på.

  6. Den stora svårigheten idag är att motivera unga att överhuvudtaget gå med i något fack. Allt fler anser att dom klarar sina förhandlingar bäst själva. Den unga generationen är också mycket mer benägna att förhandla med fötterna än vad vi betonghäckar var och är. Många kanske de flesta mäter fackets resultat i form av löneutfall. Som någon i raden här skrev, så är det väl inte ett så lysande mått man får fram, i vart fall inte på den statliga sektorn. Vad vi inte vet är ju vilket resultat det blivit utan fackets medverkan. Den effekten kan vi smaka på lite grann eftersom vi nu nämligen har individuella löner och lönesättande samtal. Att detta blev så populärt så snabbt förstår jag inte men det kan vara en vink om att man inte har fullt förtroende för facket som lokal löneförhandlare, man vill företräda sig själv och inte överlåta åt någon annan att ”förhandla bort en hundring” till förmån för någon annan. Detta säger mig att facket verkligen behövs men behöver synas mer och på andra sätt. Avtals och lönesättningskonstruktionen behöver nog ses över och vi skulle nog behöva lite tuffare tag på central nivå. Det finns inte mycket att hämta när avtalet silats ner i leden. Vi är mycket i händerna på arbetsgivaren och arbetsgivarverket. Nå, det var ju intressant att en höjning av medlemsavgiften öppnar dörrar till en massa tvivel och åsikter. Kanske de inte hade kommit fram annars. Engagerade medlemmar ger bättre fack. Med detta inlägg är jag varken för eller emot höjningen i sig men jag välkomnar diskussionen och tror att våra funktionärer drar goda slutsatser ur den.
    Håll fanan högt!

  7. Jag har den senaste tiden funderat lite över varför det är så dyrt att vara med i Sveriges Ingenjörer, och vad lite man faktiskt får för de pengarna. Den logiska följden av funderingarna har blivit att överväga om jag inte borde gå ur facket. Tack för att ni precis gjort den övervägningen mycket lättare!

    Ni demonstrerar tydligt att ni söker alla (o)möjliga motiveringar till att växa organisationen (och därmed vår avgift) så mycket som möjligt istället för att fokusera på värde (som i princip alla skriver, nästan noll) i förhållande till vad vi betalar (väldigt mycket pengar per år).

  8. För min del får ni gärna höja avgiften 100kr/månad bara ni gör något åt lönetappet som ingenjörer haft det senaste 15 åren. Vi har varit konstruktiva, marknadsmedvetna och framtidsinriktade – arbetsgivarsidan har glufsat i sig utan bjuda tillbaka det minsta.

  9. Förbundet vill anställa fler ser jag. Men 2012 hade vi 1 126 medlemmar per förbundsanställd (121 anställda ex fastighetsverksamheten), och det gick väl bra då också?

    Det känns som om ledningen vill ”ta chansen” och ”utöka servicen”. Men plötsligt krävs det alltså 151 anställda ex fastighetsverksamheten.

    Det handlar trots allt om nästan 20 miljoner mer som ni vill ta ut av oss medlemmar. Jag är själv mycket skeptisk till att det kommer att leda till någon förbättring. I så fall tar jag hellre och avstår från Ny Teknik, till exempel, eller skär ner konsulter eller kolla varför IT-kostnaderna tillåts öka…

  10. Såå… unionen har 655 medlemmar per anställd och klarar sig på 225kr/månad. Vi har 986 medlemmar per anställd och kan inte gå runt på 240kr/mån? Det känns som att det läcker pengar någonstanns? Och är det verkligen så att vi behöver öka avgiften för att medlemmsantalet ökar så är det ju något som är riktigt trasigt. Ni får nog se över skalbarheten i verksamheten.

  11. Nej! Håll emot och effektivisera verksamheten istället!

    20 miljoner på ”konsulter” i budgeten för 2018, till exempel… och nästan 2 miljoner mer till Ny Teknik, varför det? Kan NyT digitaliseras kanske? Kan vi kanske få välja bort den tidningen mot lägre avgift?

  12. Jag har gillat tidningen Ingenjören och kommer sakna den.
    Jag är däremot kritisk till alla kostnadsfria seminarium som bara gynnar de som bor/jobbar i städer seminarium finns. Tycker verkligen man borde kunna ta ut en avgift där.

  13. Det var positivt att förbundet äntligen har insett att magasinsutgivning inte är en primär uppgift. Men hur finansieras tidningen Ny Teknik?

    • @Leif R Hej! Gäller det Ny Teknik i relation till medlemskapet: I handlingarna till Ingenjörsfullmäktige kan du läsa vad medlemsavgiften ska gå till. Sveriges Ingenjörers medlemsservice besvarar frågor om medlemskapet och medlemsvärde, via mejl: medlem@sverigesingenjorer.se eller via växelnummer: 08-613 80 00. /Ania, redaktionen

  14. Vad styrelsen säger är att kostnaden per anställd är mer än 50% högre än Unionens. Jag skulle vilja se ett effektiviseringsförslag och inte en slentrianmässig avgiftshöjning.

  15. Satsa på besparingar i stället för höjningar. Se till att få ett avsteg från Parkinssons lagar. Ett besparingstips är att dra ner kostnaderna för magasinet Ingenjören eller helt lägga ner det. Medlemsavgiften bör inte användas till att producera ett tjockt, kolorerat magasin med påkostade artiklar. Det räcker gott med tidningen Ny Teknik. Den som vill ha magasinet kan i så fall betala för det i stället för att kostnaden ska belasta medlemsavgiften.

    • @Leif R Hej! Det sista numret av Ingenjören kom ut i oktober. Nu gör redaktionen inte längre något magasin, vare sig tryckt eller digitalt (pdf, eller blädderbar) utan arbetar endast med att skriva nyheter och artiklar på ingenjoren.se Ingenjören är förbundets medlemstidning. Ny Teknik görs externt. /Ania, redaktionen

  16. Av medlemsavgiften på 240 kronor per månad går 74 kronor till förhandling, 46 kronor till Medlemsservice, rekrytering och marknad samt 27 kronor till opinionsbildning, utredning och kommunikation enligt förslaget om höjd medlemsavgiften. Inte helt uppenbar varför det inte skulle gå att spara in 10 kronor på dessa poster om det nu behövs för att budgeten ska balanseras. Att höja medlemsavgiften är visserligen enkelt men förmodligen skulle det vara bättre att genomlysa verksamheten och effektivisera.

  17. Om nu antalet medlemmar påverkar ekonomin känns det lite som att sikta mot ett glashus med en avgiftshöjning. Det är ju inte helt orimligt att fler väljer att gå ur/byta organisation vid en sådan höjning. 10 kr/månaden är ju inte mycket, men 120 kr/år mer än de 2300 kr/år som jag redan är lite tveksam till vad jag får för. Min känsla är att det läggs en hel del pengar på sådant som en mycket liten andel av medlemmarna (eller kanske icke medlemmar) tar del av. För min del var det första jag gjorde när jag såg den här artikeln att kolla upp priserna för Unionen och funderar på om jag kanske ska gå ur Sveriges Ingenjörer. Jag tyckte ju redan innan att avgiften för att vara med i facket är lite för mig omotiverat hög. 2300 kr/år, vad får jag för det om jag inte har all tid i världen att gå på massa seminarier och annat som anordnas när jag är på jobbet. Jag kan säkert gå ifrån och gå på något seminarium någon gång, men ämnena har inte lockat mig tillräckligt för att jag ska göra det. Dessa seminarier och en tidning jag sällan läst är vad jag ser att jag får för mina i dagsläget 2300 kr/år. Ska ni höja den avgiften så tycker jag att ni ska ha en bättre motivering till varför ni inte drar ner på någon annan budgetpost istället. Att ni vill anställa fler håller ju inte om man jämför med Unionens medlemsavgift som tydligen räcker till fler anställda per medlem.

  18. Tycker för övrigt också det är dåligt att höja medlemsavgiften. Är budgeten i obalans skulle man kunna spara genom att skicka ut tidningen ”Ingenjören” elektroniskt, eller helt lägga ned den och ersätta med en enklare och mer fokuserad tidskrift.

    • @Åke Hej! Det sista numret av Ingenjören kom ut i oktober. Nu gör redaktionen inte längre något magasin, vare sig tryckt eller digitalt (pdf, eller blädderbar) utan arbetar endast med att skriva nyheter och artiklar på ingenjoren.se /Ania, redaktionen

  19. Jag antar att ”teknologer” avser studerandemedlemmar som i dagsläget betalar den reducerade avgiften 15 kronor per månad. Om någon vill läsa förslaget kan man följa länken som Ania postade, klicka längst upp till höger på sidan, ladda ned och öppna zip-arkivet och sedan öppna filen 19.02 FUM17 Budget avgifter 2018.

    Som ett förslag till ytterligare förbättring skulle framtida artiklar kunna förklara oklara begrepp som ”teknologer” och länka direkt till förslaget eller förslagen som avses.

  20. Jag har svårt att se vad jag egentligen får för pengarna. Varför ska jag vara med i Sveriges ingenjörer? Svaret är inte självklart.

  21. Om beslutet enbart grundar sig på antalet medlämmar per handläggare, hur kommer det sig så att Unionen klarar färre medlemmar per anställd till en lägre kostnad än vad sverigesingenjörer (då sett till 2017 år medlemsavgift som redan är högre än unionens) Enligt sammanställningen betalar vi även högra A-kassa än unionen, hur ser arbetslösheten ut bland medlemmarna för respektive förbund?

  22. 10 kr mer i månaden är egentligen inte mycket att tala om men motivationen till höjningen är lite väl tunn. Då man inte får veta hur budgeten ser ut är det omöjligt att ha nån åsikt i frågan. Räknar man med ett underskott om nuvarande nivå behålls? Har kostnaderna inom något område ökat mer än beräknat? Man höjer inte en avgift bara för att andra fackförbund har mer medlemmar per anställd att ta hand om, det räcker inte som motivation. Hur ser förresten det egna kapitalet ut? Kanske man rent utav skulle kunna sänka avgiften med motivationen att arbetslösheten är så pass låg som den är?

  23. Vad är det som gör att ni lämnar teknologer utanför denna höjning? Är det en ekonomiskt utsatt grupp i er verksamhet eller vad är det annars som motiverar en i så fall reducerad avgift för dem?

Comments are closed.