Kan Industriavtalet räddas om fler parter går med?

0
7730
Industriavtalet framtid diskuterades på ett seminarium. Från Vänster: Marie Nilsson, Claes Stråth, Martin Linder, Lars Calmfors, Linda Palemtzhofer och Torbjörn Dalin.

Vad krävs för att Industriavtalet ska överleva i framtiden? Kan en lösning vara att fler parter ingår i samarbetet. Det är en dörr som Unionens förbundsordförande Martin Linder gläntade på häromdagen.

Industriavtalet har hyllats för att ha klarat att leverera reallöneökningar under 20 år men få tror att framgångssagan kan fortsätta. Om avtalet även i framtiden ska vara grundbulten på svensk arbetsmarknad kan det krävas att det på något vis förändras, eller moderniseras som parterna hellre säger. Frågan är i så fall hur det ska gå till. Vilka förändringar är nödvändiga för att Industriavtalet ska få den legitimitet som det har haft under 20 år?

På ett seminarium som arrangerades av Facken inom industrin diskuterades Industriavtalets framtid av inbjudna fackförbund och experter. Det fanns en rörande enighet om att avtalet har varit framgångsrikt men det sakandes inte kritik, både självkritik från parterna bakom avtalet och från dem som står utanför.

Linda Palemtzhofer, vice ordförande för Handelsanställdas förbund, påpekade att de löneökningar som Medlingsinstitutet sammanställer varje år har ett mörkertal. Trots att parterna inom industrin sätter ett märke för löneökningarna på hela arbetsmarknaden växer en klyfta mellan olika avtalsområden. Det beror att de allmänna villkoren skiljer sig allt mer mellan avtalsområden och därmed får allt större betydelse.

–Parterna inom industrin har enats om avsättningar till avtalspension, arbetstidsförkortningar och andra förmåner som förbunden utanför industrisamarbetet inte lyckas nå i förhandlingarna, sa Linda Palemtzhofer.

Balansen mellan industri och tjänstesektor har förändrats och fler branscher än industrin är utsatta för konkurrens från andra länder. Linda Palemtzhofer påpekade att e-handeln utsätter handeln i Sveriges för hård konkurrens.

Det största arbetskraftsbristen finns i dag inom offentlig sektor och det är en av flera invändningar mot att industrin även fortsättningsvis ska sätta märket för löneökningarna på hela arbetsmarknaden.

Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, gjorde en försiktig invit till fler parter.

–Vi har en stor öppenhet för att fler han bli en del av Industriavtalet men det innebär också att man måste dela de grundläggande värderingarna. Det handlar till exempel om att ställa upp på grundläggande principer som att stärka kollektivavtalens ställning. Det är en av knäckfrågorna, sa Martin Linder.

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, var mer tveksam till att bredda kretsen kring Industriavtalet.

–Martin Linder tar upp möjligheten att öppna upp samarbetet för fler parter. Jag tror inte att kön är så lång. Att ingå som part i Industriavtalet är förknippat med en lång rad kompromisser och det är nog lättare att titta på och sedan agera efter de förutsättningar som finns inom olika avtalsområden, sa Claes Stråth. Liksom flera andra påpekade han att alltför stor fokus ligger på löneökningarna medan de allmänna villkoren har fått större betydelse och allt tydligare blivit en vattendelare.

Kommunal tillhör de förbund som vill se ett Industriavtal med mer svängrum och Torbjörn Dalin, ekonom på Kommunals utredningsinstitut, vill gärna se att man kombinerar avtalet med mer flexibilitet.

–Vi måste kräppa upp tvångströjan, sa Torbjörn Dalin. Hans uppfattning är att Industriavtalet dessutom handlar om två märken, inte ett.

–När märket sätts av parterna finns det också höjd för löneglidning. Visst har löneglidningen blivit mindre på senare år men någon nivå av löneglidning uppstår alltid och det finns givetvis med i beräkningarna. Accepterar arbetsgivarna två procent finns det egentligen ett utrymme på kanske tre procent, sa Torbjörn Dalin.

Han tycker att det kan finnas anledning att snegla på Danmark där man utvärderar löneglidningen i privat sektor och i efterhand kompenserar de anställda i offentlig sektor.

Lars Calmfors, professor emeritus i ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, har tidigare ifrågasatt rimligheten i att industrin sätter märket på arbetsmarknaden. Han ser två problem med att industrimärket på senare år varit lågt. Dels blir inflationen för låg, dels behöver löneökningarna öka mer i sektorer som har större brist på arbetskraft, framför allt den offentliga sektorn.

–Jag kan som ekonom se ett behov av att löneökningarna hamnar på en högre nivå än de har gjort. Det känns ovanligt för en ekonom att säga. Vi måste ha en märkessättning som tar hänsyn till andra krafter än industrin. Om industrin kan lösa den uppgiften själv eller om fler parter bör ingå i Industriavtalet har jag ingen uppfattning om, sa Lars Calmfors.

Han menar därför att det behövs en konstruktiv diskussion om hur avtalet måste förändras för att inte haverera. Och det är något som parterna till varje pris vill undvika.

Vad är Industriavtalet?

Industriavtalet är ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning mellan Facken inom industrin (Sveriges Ingenjörer, Unionen, GS, IF Metall och Svenska Livs-medelsarbetareförbundet) och arbetsgivar-organisationer inom industrin. Industriavtalet slöts 1997 och reviderades 2011.

Både Unionen och IF Metall menar att ett av de största hoten mot Industriavtalet kommer från politikerna.

–Vi som är bärare av Industriavtalet har ett stort ansvar, vi måste försöka att lösa även de svåra problemen och vara öppna och lyhörda för den kritik som finns. Politikerna ska vi hålla på en armlängds avstånd, sa IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Sex LO-förbund, de så kallade 6F-facken (Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas Förbund, Målarna och Seko) har under hösten inlett en utredning om vad som krävs för att Industriavtalet ska överleva i framtiden, fortsätta att leverera reallöneökningar men också komma tillrätta med frågor som avtalet inte har lyckats lösa. Man pratar om en ny lönebildningsmodell. Utredningen leds av Valle Karlsson, förbundsordförande för fackförbundet Seko.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...