Borde lycka spela in i politiska beslut?

0
10072
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören

Bör subjektivt välbefinnande, lycka, vara en parameter vid politiska beslut?Nationalekonomen Martin Berlin tycker att idén har potential.

Martin Berlin, filosofie doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, presenterade på torsdagen sin rapport ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” under ett seminarium på SNS i Stockholm. Lycka definieras i det här fallet som subjektivt välbefinnande, alltså tillfredsställelse med livet och känslomässigt välbefinnande, något som ofta mäts med självskattningar.

Frågan är om lycka bör användas som ett välfärdsmått, ett mått på vår livskvalitet. Martin Berlins slutsats är att lycka skulle kunna komplettera andra sätt att mäta välfärd, så som det vitt använda BNP per capita. Dock behövs mer kunskap om långsiktiga orsakssamband mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden. Till exempel är det känt i dag att det subjektiva välbefinnandet skiljer sig mellan olika grupper, att arbetslösa, låginkomsttagare och personer med dålig hälsa skattar sin livstillfredsställelse lägre än andra, men det finns mycket kvar att ta reda på om sambandet mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden.

Lycka bör inte stå i fokus som politiskt mål, tycker Martin Berlin, men lyckoforskningen skulle kunna vara ett bra underlag för politiska beslut, för att analysera vilka konsekvenser politiska beslut kan väntas få för välfärden. Till exempel skulle beslutsfattarna i valet mellan olika satsningar kunna ta hänsyn till vilken åtgärd som ger mest välbefinnande för pengarna.

Även sociologen Filip Fors, som har forskat på lycka och var på plats på SNS för att kommentera rapporten, tycker att man ska överväga att ha lycka som välfärdsmått i ett samhälle. Den svenska traditionen har varit att titta på människors levnadsförhållanden, ett objektivt mätsätt, men lycka kan också vara ett viktigt värde, anser han.

– Jag tror att de som kritiserar att ha lycka som mål tänker att det bara är lycka som ska räknas. Då blir det såklart öppet för kritik. Men om man tänker att det är viktigt värde, men att det också finns andra viktiga saker att bry oss om, då tror jag betydligt fler är mer på tåget, sade Filip Fors.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...