Borde lycka spela in i politiska beslut?

0
5510
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören

Bör subjektivt välbefinnande, lycka, vara en parameter vid politiska beslut?Nationalekonomen Martin Berlin tycker att idén har potential.

Martin Berlin, filosofie doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, presenterade på torsdagen sin rapport ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” under ett seminarium på SNS i Stockholm. Lycka definieras i det här fallet som subjektivt välbefinnande, alltså tillfredsställelse med livet och känslomässigt välbefinnande, något som ofta mäts med självskattningar.

Frågan är om lycka bör användas som ett välfärdsmått, ett mått på vår livskvalitet. Martin Berlins slutsats är att lycka skulle kunna komplettera andra sätt att mäta välfärd, så som det vitt använda BNP per capita. Dock behövs mer kunskap om långsiktiga orsakssamband mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden. Till exempel är det känt i dag att det subjektiva välbefinnandet skiljer sig mellan olika grupper, att arbetslösa, låginkomsttagare och personer med dålig hälsa skattar sin livstillfredsställelse lägre än andra, men det finns mycket kvar att ta reda på om sambandet mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden.

Lycka bör inte stå i fokus som politiskt mål, tycker Martin Berlin, men lyckoforskningen skulle kunna vara ett bra underlag för politiska beslut, för att analysera vilka konsekvenser politiska beslut kan väntas få för välfärden. Till exempel skulle beslutsfattarna i valet mellan olika satsningar kunna ta hänsyn till vilken åtgärd som ger mest välbefinnande för pengarna.

Även sociologen Filip Fors, som har forskat på lycka och var på plats på SNS för att kommentera rapporten, tycker att man ska överväga att ha lycka som välfärdsmått i ett samhälle. Den svenska traditionen har varit att titta på människors levnadsförhållanden, ett objektivt mätsätt, men lycka kan också vara ett viktigt värde, anser han.

– Jag tror att de som kritiserar att ha lycka som mål tänker att det bara är lycka som ska räknas. Då blir det såklart öppet för kritik. Men om man tänker att det är viktigt värde, men att det också finns andra viktiga saker att bry oss om, då tror jag betydligt fler är mer på tåget, sade Filip Fors.

Ania Obminska