Borde lycka spela in i politiska beslut?

0
9845
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören
Nationalekonomen Martin Berlin presenterar sin rapport om lyckoforskning under ett seminarium på SNS i Stockholm. Foto: Ingenjören

Bör subjektivt välbefinnande, lycka, vara en parameter vid politiska beslut?Nationalekonomen Martin Berlin tycker att idén har potential.

Martin Berlin, filosofie doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, presenterade på torsdagen sin rapport ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” under ett seminarium på SNS i Stockholm. Lycka definieras i det här fallet som subjektivt välbefinnande, alltså tillfredsställelse med livet och känslomässigt välbefinnande, något som ofta mäts med självskattningar.

Frågan är om lycka bör användas som ett välfärdsmått, ett mått på vår livskvalitet. Martin Berlins slutsats är att lycka skulle kunna komplettera andra sätt att mäta välfärd, så som det vitt använda BNP per capita. Dock behövs mer kunskap om långsiktiga orsakssamband mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden. Till exempel är det känt i dag att det subjektiva välbefinnandet skiljer sig mellan olika grupper, att arbetslösa, låginkomsttagare och personer med dålig hälsa skattar sin livstillfredsställelse lägre än andra, men det finns mycket kvar att ta reda på om sambandet mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden.

Lycka bör inte stå i fokus som politiskt mål, tycker Martin Berlin, men lyckoforskningen skulle kunna vara ett bra underlag för politiska beslut, för att analysera vilka konsekvenser politiska beslut kan väntas få för välfärden. Till exempel skulle beslutsfattarna i valet mellan olika satsningar kunna ta hänsyn till vilken åtgärd som ger mest välbefinnande för pengarna.

Även sociologen Filip Fors, som har forskat på lycka och var på plats på SNS för att kommentera rapporten, tycker att man ska överväga att ha lycka som välfärdsmått i ett samhälle. Den svenska traditionen har varit att titta på människors levnadsförhållanden, ett objektivt mätsätt, men lycka kan också vara ett viktigt värde, anser han.

– Jag tror att de som kritiserar att ha lycka som mål tänker att det bara är lycka som ska räknas. Då blir det såklart öppet för kritik. Men om man tänker att det är viktigt värde, men att det också finns andra viktiga saker att bry oss om, då tror jag betydligt fler är mer på tåget, sade Filip Fors.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Enkla bilder och ett tydligt budskap – Så når du ut med din forskning

Att nå ut med sin forskning och kunna förmedla den på ett begripligt sätt är i grunden en demokratifråga. Det tycker årets vinnare av Forskar Grand Prix, Rezan Güler, som här delar med sig...

Semester till jul ingen rättighet

I år är det arbetstagarnas jul. Med några få semesterdagar kan du få ihop en lång sammanhängande ledighet. Men hur ser reglerna egentligen ut med ledighet kring jul? Och kan din arbetsgivare vägra att...

Västmanland vill arrangera fler ingenjörskvällar under 2019

Nästa år fyller Sveriges Ingenjörers distrikt Västmanland tio år. På årsmötet i november blev Bertil Nordqvist omvald till ordförande. Hans ambition är att distriktsstyrelsen får möjlighet att lära sig något användbart både för jobbet...
Dagens nyheter rapporterar om rättegången.

Nya uppgifter från förhören med Maria Ågren i AD

Två tjänstemän i Regeringskansliet ville att Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren skulle skriva på ett strafföreläggande för att undvika en offentlig rättegång. Det är nya uppgifter som framkommit under de förhör som nu pågår i...

Svenska studenter hotar bojkotta företag som inte tar miljöansvar

Nu hotar svenska studenter att välja bort arbetsgivare som inte tar miljö- och klimatfrågorna på större allvar. Det svenska Studentmanifestet som nu samlar namnunderskrifter är inspirerat av studenter i Frankrike. Där har över 20...

Svenska ingenjörer efterfrågas i Kina

Den kinesiska tillverkningsindustrin är i omvandling, både när det gäller vad som produceras och hur. Med det öppnas också nya jobbmöjligheter för svenska ingenjörer. Här är fem tips för dig som funderar på att...
kommunikationsexperten Annmarie Palm

”Vett och etikett på jobbet gör att vi mår bättre”

När kommunikationsexperten Annmarie Palm hjälpte företag att bete sig bra mot sina kunder märkte hon att beteendet internt, mellan kollegor, ofta också behövde en uppryckning. Nu ger hon medarbetare vett och etikett-råd för jobbet....

Nordiska ingenjörer har bidragit till riktlinjer kring AI och etik

Hur kan vi tillvarata möjligheterna med artificiell intelligens men undvika riskerna? Några svar finns i de riktlinjer och rekommendationer som ingenjörer, studenter och företagsledare från de nordiska länderna nyligen har enats om. Artificiell intelligens, AI,...
Emma Wiesner, Fredrik Federley och Abir Al-Sahlani.

Ingenjör med i toppen på Centerns lista till Europaparlamentet

Den 26 maj nästa år är det val till Europaparlamentet. Och på Centerpartiets lista ser energiingenjören Emma Wiesner ut att bli ett av toppnamnen. Emma Wiesner är civilingenjör inom energi från Uppsala universitet och jobbar...

Osäkra anställningar präglar forskarvärlden

Visstidsanställningar är vanligare inom universitet och högskola än i samhället i stort och särskilt tydligt är det inom de tekniska områdena. Inte ens en doktorsexamen säkerställer en anställningstrygghet. Det framgår av en rapport från...