”Arbetsmiljöingenjörer saknas”

0
4951
Inom industrin har arbetsmiljön blivit en strategiskt viktig fråga. Foto: Sved Oliver/Mostphotos

Svensk industri ropar efter arbetsmiljöingenjörer. Arbetsförmedlingen har definierat det som ett bristyrke, och industrin vill se nya utbildningar inom arbetsmiljö, helst både för studenter och för redan yrkesverksamma.

Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och IKEM besökte nyligen Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsgivarorganisationerna framförde att den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap som startar sin verksamhet i Gävle sommaren 2018 borde få utreda behovet av arbetsmiljökompetens, och eventuellt ansvara för en framtida utbildning.

Orsaken är att svensk industri lider brist på arbetsmiljöingenjörer. Det finns utbildningar till arbetsmiljöingenjör, men enligt industrins företrädare räcker de inte till för behoven. En viss begreppsförvirring råder dessutom, eftersom en arbetsmiljöingenjör antingen kan ha ett par års utbildning från yrkeshögskolan, ha tagit en magisterexamen eller vara utbildad civilingenjör.

Enligt Malin Nilsson på Teknikarbetsgivarna vill deras medlemsföretag framför allt belysa bristen på arbetsmiljökompetens.

– Sedan spelar det mindre roll vad man kallar dem, säger hon. Företagen behöver kompetensen. I flera fall är arbetsmiljöingenjörens kompetens en förutsättning för företagen att klara kraven i arbetsmiljölagstiftningen.

Många går i pension nu och sedan arbetslivsinstitutets utbildningar lades ner, tycker företagen att det har blivit svårare att hitta folk.

– Det finns utbildningar, till exempel på KTH, men företagen behöver också folk som är mer ”hands on” och som jobbar med konkreta mätningar.

Jörgen Eklund är professor i ergonomi vid KTH där det finns en ettårig magisterutbildning till arbetsmiljöingenjör. Inträdeskravet är tre års fullgjorda studier till ingenjör eller naturvetare.

– Vi startade utbildningen 2010 på uppdrag av regeringen, säger han. Samtidigt tog Karolinska Institutet fram motsvarande utbildningar för sköterskor, fysioterapeuter och beteendevetare.

Studenterna på KTH är en blandning av unga och mer erfarna. De yngre har ofta färskare datakunskaper, medan de äldre som har jobbat några år vet mer om hur arbetsplatser fungerar. En bra blandning, enligt Jörgen Eklund. Utbildningen har högt söktryck, och enligt Jörgen Eklund är studenterna också mycket efterfrågade på arbetsmarknaden. Men studenterna har hittills varit få. Kursen har bara startat vartannat år med 30 studenter i varje klass.

– Vi får ständigt förfrågningar om vi har någon student som vi kan rekommendera, säger han.

KTH har därför beslutat att även starta en masterutbildning på två år. Den startar till hösten 2018 och ska anta 40 studenter varje år och sedan gå upp till 60 studenter per år. Det handlar i grunden om samma utbildning, men studenterna kommer att kunna välja om de ska gå ett eller två år.

Han tycker emellertid att det är olyckligt att tidigare korta utbildningar också har använt yrkestiteln ingenjör trots att de inte hade någon som helst ingenjörsutbildning, något som han menar snarast har skapat en falsk varudeklaration.

Samtidigt betonar han att det finns en stark efterfrågan både på arbetsmiljöingenjörer från KTH och på den kategori med kortare utbildning som han kallar mättekniker.

– Båda kategorierna behövs, säger han.

Mätteknikern utreder bullernivåer, går skyddsronder och hittar olycksrisker. En arbetsmiljöingenjör jobbar ofta i ett arbetslag med läkare, sjuksköterskor, beteendevetare och fysioterapeuter för att ta fram bra arbetsmiljöer. Enligt Jörgen Eklund är det då viktigt att de är någorlunda jämbördiga i utbildningsnivå. De jobbar ofta på strategisk nivå med en blandning av beteendevetenskap och tekniska frågor, där det handlar om att hitta nya metoder och förändringsprocesser, till exempel när produktionen ska digitaliseras.

Lena Westerholm, hållbarhetschef på ABB, ett av företagen bakom skrivelsen till arbetsmarknadsministern, säger att frågan om en god arbetsmiljö har seglat upp till högsta prioritet för företagen under de senaste 5-10 åren.

– Den här frågan räknas som affärsstrategisk i dag, säger hon. Hur ska vi annars kunna rekrytera och behålla den vassaste kärnkompetensen om vi inte kan erbjuda en bra arbetsmiljö?

Enligt Lena Westerholm är den psykosociala miljön förstås viktig, men den frågan är mer komplex och när det gäller den gamla sortens arbetsplatstrygghet, att undvika olyckor, har företagen numera nollvisioner. Varje olycka kostar för mycket, både i lidande, i pengar och varumärkesmässigt.

– Vi har några anställda från KTH, men den största bristen har vi i dag bland dem som gör konkreta mätningar. Buller, luftföroreningar och sådant som är lagstadgade krav.

ABB har tidigare köpt tjänsterna från Sveriges företagshälsor, men eftersom de har ont om experter, blir handläggningstiderna för långa.

– Någon behöver ta tag i frågan om att få fram ökad kompetens på området, helst i nära dialog med oss i industrin, säger hon. Det är inte alla som förstår hur viktig den här frågan har blivit.

Malin Nilsson på Teknikarbetsgivarna var med i delegationen till regeringen.

– Vi pratade med Irene Wennemo, Ylva Johanssons statssekreterare. Hon kunde förstås inte lova någonting, men hon såg problemet, och hon lät positiv.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Färre olyckor när säkerheten beskrivs utan ord

En bild kan vara långt mer effektiv än det skrivna ordet. Det är idén bakom Tysta boken, en bilderbok om säkerhet som rönt stor framgång inom byggbranschen. För NCC har den varit ett effektivt...

Allt du behöver veta som doktorand – snart kommer svaren

Som doktorand är det inte alltid glasklart vilka rättigheter och skyldigheter man har. I oktober bjuder Sveriges Ingenjörer in ingenjörer till ett webbinarium där ombudsmannen Friedrich Heger berättar om doktorandernas villkor och svarar på...

Långsamma migrationsbeslut hindrar internationalisering

Snabbare handläggning av Migrationsverket, enklare regelverk och fler stipendier till utländska studenter. Det är några av synpunkterna på regeringens utredning om internationalisering av högskolan. En delrapport från utredningen om internationalisering av högskolan har varit på...

Chalmers mål: 40 procent kvinnliga professorer om tio år

Nu pågår förberedelserna inför att Chalmers i januari startar sitt 10 år långa jämställdhetsprojekt Genie, Gender Initiative for Excellence. 300 miljoner kronor  kommer att stoppas in i projektet och ett av målen är att...
Johan Edfeldt

Civilingenjörens författardebut har väckt kollegornas bokdrömmar

Ett äventyr i en magisk värld, en resa i kunskap och vikten av att våga vara annorlunda. Det är huvudingredienserna i civilingenjören Johan Edfeldts debutbok "Den försvunna färgen". Den var Johan Edfeldts mellanstadielärare som väckte...

Sju miljarder fattas för högre utbildning

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare. Samtidigt som lärosätenas...

Var fjärde riskerar att bli inlåst på jobbet

Har du någon gång upplevt känslan att du inte trivs på jobbet men inte kan få ett likvärdigt jobb någon annanstans? Det kallas för inlåsning och ny forskning visar att det kan leda till...

KTH kritiserar Unionens rapport om nedlagda distanskurser

Enligt en undersökning av fackförbundet Unionen har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) lagt ner flest distanskurser av alla svenska lärosäten. Per Berglund, utbildningsansvarig på KTH, anser dock att Unionens redovisning är missvisande. En ny rapport från...
Fredrik "Benke" Rydman dansar med en ABB-robot på Stockholms stadsteaters stora scen.

Robotteknologi rockade scenen

En robot som rör sig med böljande rörelser. Musik som vibrerar i golvet. Ingenjören satt i publiken när ABB:s IRB 6620 dansade i premiärföreställningen av Våroffer på Stockholms stadsteater. Och det var en mäktig och suggestiv...
Ingenjörer som ser ut att komma in i riksdagen: Helena Gellerman, L, Björn Söder, SD, Emma Hult, MP, Josef Fransson, SD, Lars Hjälmered, M, Anne Oscarsson, SD, Mattias Bäckström Johansson, SD, och Annicka Engblom, M.

Antalet ingenjörer i riksdagen ser ut att minska kraftigt – SD har flest

Ännu är osäkerheten stor om både mandatfördelning och eventuella personröster, men enligt valnattsresultatet ser antalet ingenjörer i riksdagen ut att sjunka ännu mer än Ingenjören tidigare bedömt: Från 13 till 8. Den gångna mandatperioden satt...