De ska hitta tjänstefieringens hemlighet

0
6078
Illustration: Stoyan Haytov/Mostphotos

Att kunna gå från tillverkning av produkter till leverans av tjänster anses viktigt för Sveriges konkurrenskraft. För att få en bättre förståelse för hur övergången går till ska forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstad universitet följa fyra företags resa från produkt till tjänst.

En forskargrupp i Karlstad ska följa fyra industriföretag när de ställer om från att producera produkter till att leverera tjänster. Studien ska vara i tre år, och en av de som jobbar med projektet är Peter Magnusson, utbildad civilingenjör och i dag professor i företagsekonomi vid institutionen för tjänsteforskning, CTF.

Peter Magnusson. Foto: Andreas Reichenberg.

– Det här projektet är utformat så att vi kan gå mer på djupet och studera även de små detaljerna i en sådan här omställning. Vi har tidigare sett att det kan vara små detaljer eller enstaka personer som skapar utmaningar, men vi har inte förr haft möjligheten att studera processen så nära och över tid.

Forskarna kommer att studera processen och försöka se om något saknas. De kan stötta företagen med olika verktyg för att designa tjänster. På så sätt är även forskarna själva mer aktiva i processen än vanligt. Företagen lär sig genom att snabbt applicera det de lär sig i workshopar som forskarna håller.

– Men det handlar egentligen inte bara om att vi studerar företagen. Vi är med i processen, men inte som konsulter, utan vi finns där om de kör fast, och kan hjälpa till att se vissa lösningar. Det kallas aktionsforskning och är en ovanlig men etablerad metod för forskning, säger Peter Magnusson.

Processen, att gå från att tillverka produkter till att leverera tjänster, kallas tjänstefiering och är redan en stark trend inom industrin. Enligt Peter Magnusson är det ett sätt för svenska företag att stärka sin konkurrenskraft.

– Vi studerar oftast komplexa produkter inom industrin, säger han. I exempelvis stålbranschen är den internationella konkurrensen med produktionskostnad och kvalitet stenhård. Lönerna i Sydostasien är låga och deras kvalitet går upp snabbt. Till slut står de svenska företagen med en produkt som är dyrare men lika i kvalitet. Då är tjänsteerbjudandena ett sätt att skapa en konkurrensfördel.

En tidig åtgärd kan vara att erbjuda att man tar fram en ritning på produkten efter en kravspecifikation från kunden. Därefter kan man ta mer ansvar för service av produkten och kanske tillhandahålla reservdelar.

– Se hur bilbranschen har utvecklats. I en intervju för några år sedan sade Fords direktör att de förr i tiden levererade bilar och helst inte ville höra av kunden, för det skulle i så fall vara något problem. I dag vill företaget ha en relation med kunden så att nästa bil också blir en Ford. I dag blir det också allt vanligare även för privatpersoner att leasa sin bil i stället för att köpa den.

Peter Magnusson pratar om produktlogik respektive tjänstelogik, där den senare kräver att man ser på produkten ur kundens synvinkel, så att kunden får ut maximalt värde av den. Värdet av produkten skapas egentligen när den används.

– Men, tillägger han, det är inte alla som lyckas.

Med tjänsteproduktion måste säljarna tänka på ett annat sätt jämfört med produkter. Det blir kanske inte samma snabba omsättning. I stället krävs ett mer långsiktigt synsätt, det finns inga enkla nyckeltal att använda för försäljningen på samma sätt som med produkter.

Om projektet

Projektet ska pågå i tre år, då forskarna följer BillerudKorsnäs AB (förpackningar), Rolls-Royce AB i Kristinehamn (fartygspropellrar), Voith Hydro AB (vattenkraftverk) och Cellcomb AB (miljövänliga vård- och hälsoprodukter) i deras satsningar att omvandla produkter till tjänster. Projektet finansieras av KK-stiftelsen.

Även inåt i företaget kan det bli stora förändringar. Som tillverkare kan man till exempel jobba vanliga arbetstider, men som tjänsteleverantör kanske man måste hålla öppet dygnet runt. Tjänster är också mer abstrakta, och att utforma dem rätt, så att kunden verkligen får ut nytta av dem kan vara en utmaning. En del av de anställda kan tycka att det är en svår omställning och ifrågasätta förändringarna.

Ytterligare en utmaning är svårigheten att skala upp tjänsteverksamhet. Produkter är generellt enklare att massproducera. Med tjänster som kräver att människor utför något är det svårare. Då kanske företaget måste anställa för att kunna öka volymen, vilket reducerar vinsten. Många företag försöker därför standardisera tjänsterna så att det blir billigare att utbilda personal.

– Ett sätt att effektivisera är att bygga in kunskap i elektroniken, säger Peter Magnusson.

Han tar sitt favoritexempel: ett så kallat smart kullager med piezoelektriska element och inbyggd elektronik.

– Om kullagret sitter i en vals i exempelvis en pappersmaskin, så kan kullagret själv säga när valsen blir sliten så att den måste bytas ut, innan det snurrar ojämnt och riskerar ett stopp i processen. Den typen av tjänster går utmärkt att skala upp. Det är i och för sig fortfarande en produkt, men i och med att du har programmerat kullagret, så är det också en tjänst som kan skapa ökad tillgänglighet. Att skapa algoritmer, kanske med hjälp av artificiell intelligens blir då ett sätt att effektivt tjänstefiera sina produkter.

– Där har vi nog bara sett toppen av isberget än så länge, säger Peter Magnusson.

Trenden med tjänstefiering verkar vara här för att stanna. Enligt Peter Magnusson kan trenden komma att bidra till ökad kvalitet eftersom tillverkaren måste börja se på användningen av produkten. Även för hållbart tänkande verkar tjänster vara rätt. Många resonemang kring hur den framtida cirkulära ekonomin ska se ut, utgår från tjänster snarare än produkter.

– Tjänstefiering är en process som tar tid, säger Peter Magnussson, men jag ser det som en helt nödvändig utveckling.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Läkare Utan Gränser behöver också ingenjörer

Civilingenjören Kajsa Salomonsson visste redan under utbildningen att hon ville jobba humanitärt. Sedan examen har hon varit ute på tre olika uppdrag för Läkare utan gränser.

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.