De ska hitta tjänstefieringens hemlighet

0
5689
Illustration: Stoyan Haytov/Mostphotos

Att kunna gå från tillverkning av produkter till leverans av tjänster anses viktigt för Sveriges konkurrenskraft. För att få en bättre förståelse för hur övergången går till ska forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstad universitet följa fyra företags resa från produkt till tjänst.

En forskargrupp i Karlstad ska följa fyra industriföretag när de ställer om från att producera produkter till att leverera tjänster. Studien ska vara i tre år, och en av de som jobbar med projektet är Peter Magnusson, utbildad civilingenjör och i dag professor i företagsekonomi vid institutionen för tjänsteforskning, CTF.

Peter Magnusson. Foto: Andreas Reichenberg.

– Det här projektet är utformat så att vi kan gå mer på djupet och studera även de små detaljerna i en sådan här omställning. Vi har tidigare sett att det kan vara små detaljer eller enstaka personer som skapar utmaningar, men vi har inte förr haft möjligheten att studera processen så nära och över tid.

Forskarna kommer att studera processen och försöka se om något saknas. De kan stötta företagen med olika verktyg för att designa tjänster. På så sätt är även forskarna själva mer aktiva i processen än vanligt. Företagen lär sig genom att snabbt applicera det de lär sig i workshopar som forskarna håller.

– Men det handlar egentligen inte bara om att vi studerar företagen. Vi är med i processen, men inte som konsulter, utan vi finns där om de kör fast, och kan hjälpa till att se vissa lösningar. Det kallas aktionsforskning och är en ovanlig men etablerad metod för forskning, säger Peter Magnusson.

Processen, att gå från att tillverka produkter till att leverera tjänster, kallas tjänstefiering och är redan en stark trend inom industrin. Enligt Peter Magnusson är det ett sätt för svenska företag att stärka sin konkurrenskraft.

– Vi studerar oftast komplexa produkter inom industrin, säger han. I exempelvis stålbranschen är den internationella konkurrensen med produktionskostnad och kvalitet stenhård. Lönerna i Sydostasien är låga och deras kvalitet går upp snabbt. Till slut står de svenska företagen med en produkt som är dyrare men lika i kvalitet. Då är tjänsteerbjudandena ett sätt att skapa en konkurrensfördel.

En tidig åtgärd kan vara att erbjuda att man tar fram en ritning på produkten efter en kravspecifikation från kunden. Därefter kan man ta mer ansvar för service av produkten och kanske tillhandahålla reservdelar.

– Se hur bilbranschen har utvecklats. I en intervju för några år sedan sade Fords direktör att de förr i tiden levererade bilar och helst inte ville höra av kunden, för det skulle i så fall vara något problem. I dag vill företaget ha en relation med kunden så att nästa bil också blir en Ford. I dag blir det också allt vanligare även för privatpersoner att leasa sin bil i stället för att köpa den.

Peter Magnusson pratar om produktlogik respektive tjänstelogik, där den senare kräver att man ser på produkten ur kundens synvinkel, så att kunden får ut maximalt värde av den. Värdet av produkten skapas egentligen när den används.

– Men, tillägger han, det är inte alla som lyckas.

Med tjänsteproduktion måste säljarna tänka på ett annat sätt jämfört med produkter. Det blir kanske inte samma snabba omsättning. I stället krävs ett mer långsiktigt synsätt, det finns inga enkla nyckeltal att använda för försäljningen på samma sätt som med produkter.

Om projektet

Projektet ska pågå i tre år, då forskarna följer BillerudKorsnäs AB (förpackningar), Rolls-Royce AB i Kristinehamn (fartygspropellrar), Voith Hydro AB (vattenkraftverk) och Cellcomb AB (miljövänliga vård- och hälsoprodukter) i deras satsningar att omvandla produkter till tjänster. Projektet finansieras av KK-stiftelsen.

Även inåt i företaget kan det bli stora förändringar. Som tillverkare kan man till exempel jobba vanliga arbetstider, men som tjänsteleverantör kanske man måste hålla öppet dygnet runt. Tjänster är också mer abstrakta, och att utforma dem rätt, så att kunden verkligen får ut nytta av dem kan vara en utmaning. En del av de anställda kan tycka att det är en svår omställning och ifrågasätta förändringarna.

Ytterligare en utmaning är svårigheten att skala upp tjänsteverksamhet. Produkter är generellt enklare att massproducera. Med tjänster som kräver att människor utför något är det svårare. Då kanske företaget måste anställa för att kunna öka volymen, vilket reducerar vinsten. Många företag försöker därför standardisera tjänsterna så att det blir billigare att utbilda personal.

– Ett sätt att effektivisera är att bygga in kunskap i elektroniken, säger Peter Magnusson.

Han tar sitt favoritexempel: ett så kallat smart kullager med piezoelektriska element och inbyggd elektronik.

– Om kullagret sitter i en vals i exempelvis en pappersmaskin, så kan kullagret själv säga när valsen blir sliten så att den måste bytas ut, innan det snurrar ojämnt och riskerar ett stopp i processen. Den typen av tjänster går utmärkt att skala upp. Det är i och för sig fortfarande en produkt, men i och med att du har programmerat kullagret, så är det också en tjänst som kan skapa ökad tillgänglighet. Att skapa algoritmer, kanske med hjälp av artificiell intelligens blir då ett sätt att effektivt tjänstefiera sina produkter.

– Där har vi nog bara sett toppen av isberget än så länge, säger Peter Magnusson.

Trenden med tjänstefiering verkar vara här för att stanna. Enligt Peter Magnusson kan trenden komma att bidra till ökad kvalitet eftersom tillverkaren måste börja se på användningen av produkten. Även för hållbart tänkande verkar tjänster vara rätt. Många resonemang kring hur den framtida cirkulära ekonomin ska se ut, utgår från tjänster snarare än produkter.

– Tjänstefiering är en process som tar tid, säger Peter Magnussson, men jag ser det som en helt nödvändig utveckling.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Teknologer: Gör så här för att locka unga

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...

Fler lyssnare har hittat till Ingenjörspodden  

För ett år sedan sändes det första avsnittet av Ingenjörspodden och programledaren Jenny Rosenbaum har många idéer inför nästa säsong. Fler externa gäster i studion och möjligtvis någon livesändning, kan lyssnarna se fram emot. När...

Så söker du de dolda jobben

Längtar du efter ett nytt jobb? Vänta inte på att den rätta annonsen ska dyka upp, det finns massor av dolda jobb som du kan söka redan nu. De dolda jobben är de du inte...
Ulf Grönberg, ordförande Sveriges Ingenjörer distrikt Västerbotten.

Hockey och ny teknik lockar ingenjörer i Västerbotten

Hockey var den av Sveriges Ingenjörer Västerbottens aktiviteter som lockade flest förra året. Men också aktiviteter som handlar om ny teknik drar många, konstaterar distriktets ordförande Ulf Grönberg.   Ulf Grönberg, du har valts om...