De ska hitta tjänstefieringens hemlighet

0
5835
Illustration: Stoyan Haytov/Mostphotos

Att kunna gå från tillverkning av produkter till leverans av tjänster anses viktigt för Sveriges konkurrenskraft. För att få en bättre förståelse för hur övergången går till ska forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstad universitet följa fyra företags resa från produkt till tjänst.

En forskargrupp i Karlstad ska följa fyra industriföretag när de ställer om från att producera produkter till att leverera tjänster. Studien ska vara i tre år, och en av de som jobbar med projektet är Peter Magnusson, utbildad civilingenjör och i dag professor i företagsekonomi vid institutionen för tjänsteforskning, CTF.

Peter Magnusson. Foto: Andreas Reichenberg.

– Det här projektet är utformat så att vi kan gå mer på djupet och studera även de små detaljerna i en sådan här omställning. Vi har tidigare sett att det kan vara små detaljer eller enstaka personer som skapar utmaningar, men vi har inte förr haft möjligheten att studera processen så nära och över tid.

Forskarna kommer att studera processen och försöka se om något saknas. De kan stötta företagen med olika verktyg för att designa tjänster. På så sätt är även forskarna själva mer aktiva i processen än vanligt. Företagen lär sig genom att snabbt applicera det de lär sig i workshopar som forskarna håller.

– Men det handlar egentligen inte bara om att vi studerar företagen. Vi är med i processen, men inte som konsulter, utan vi finns där om de kör fast, och kan hjälpa till att se vissa lösningar. Det kallas aktionsforskning och är en ovanlig men etablerad metod för forskning, säger Peter Magnusson.

Processen, att gå från att tillverka produkter till att leverera tjänster, kallas tjänstefiering och är redan en stark trend inom industrin. Enligt Peter Magnusson är det ett sätt för svenska företag att stärka sin konkurrenskraft.

– Vi studerar oftast komplexa produkter inom industrin, säger han. I exempelvis stålbranschen är den internationella konkurrensen med produktionskostnad och kvalitet stenhård. Lönerna i Sydostasien är låga och deras kvalitet går upp snabbt. Till slut står de svenska företagen med en produkt som är dyrare men lika i kvalitet. Då är tjänsteerbjudandena ett sätt att skapa en konkurrensfördel.

En tidig åtgärd kan vara att erbjuda att man tar fram en ritning på produkten efter en kravspecifikation från kunden. Därefter kan man ta mer ansvar för service av produkten och kanske tillhandahålla reservdelar.

– Se hur bilbranschen har utvecklats. I en intervju för några år sedan sade Fords direktör att de förr i tiden levererade bilar och helst inte ville höra av kunden, för det skulle i så fall vara något problem. I dag vill företaget ha en relation med kunden så att nästa bil också blir en Ford. I dag blir det också allt vanligare även för privatpersoner att leasa sin bil i stället för att köpa den.

Peter Magnusson pratar om produktlogik respektive tjänstelogik, där den senare kräver att man ser på produkten ur kundens synvinkel, så att kunden får ut maximalt värde av den. Värdet av produkten skapas egentligen när den används.

– Men, tillägger han, det är inte alla som lyckas.

Med tjänsteproduktion måste säljarna tänka på ett annat sätt jämfört med produkter. Det blir kanske inte samma snabba omsättning. I stället krävs ett mer långsiktigt synsätt, det finns inga enkla nyckeltal att använda för försäljningen på samma sätt som med produkter.

Om projektet

Projektet ska pågå i tre år, då forskarna följer BillerudKorsnäs AB (förpackningar), Rolls-Royce AB i Kristinehamn (fartygspropellrar), Voith Hydro AB (vattenkraftverk) och Cellcomb AB (miljövänliga vård- och hälsoprodukter) i deras satsningar att omvandla produkter till tjänster. Projektet finansieras av KK-stiftelsen.

Även inåt i företaget kan det bli stora förändringar. Som tillverkare kan man till exempel jobba vanliga arbetstider, men som tjänsteleverantör kanske man måste hålla öppet dygnet runt. Tjänster är också mer abstrakta, och att utforma dem rätt, så att kunden verkligen får ut nytta av dem kan vara en utmaning. En del av de anställda kan tycka att det är en svår omställning och ifrågasätta förändringarna.

Ytterligare en utmaning är svårigheten att skala upp tjänsteverksamhet. Produkter är generellt enklare att massproducera. Med tjänster som kräver att människor utför något är det svårare. Då kanske företaget måste anställa för att kunna öka volymen, vilket reducerar vinsten. Många företag försöker därför standardisera tjänsterna så att det blir billigare att utbilda personal.

– Ett sätt att effektivisera är att bygga in kunskap i elektroniken, säger Peter Magnusson.

Han tar sitt favoritexempel: ett så kallat smart kullager med piezoelektriska element och inbyggd elektronik.

– Om kullagret sitter i en vals i exempelvis en pappersmaskin, så kan kullagret själv säga när valsen blir sliten så att den måste bytas ut, innan det snurrar ojämnt och riskerar ett stopp i processen. Den typen av tjänster går utmärkt att skala upp. Det är i och för sig fortfarande en produkt, men i och med att du har programmerat kullagret, så är det också en tjänst som kan skapa ökad tillgänglighet. Att skapa algoritmer, kanske med hjälp av artificiell intelligens blir då ett sätt att effektivt tjänstefiera sina produkter.

– Där har vi nog bara sett toppen av isberget än så länge, säger Peter Magnusson.

Trenden med tjänstefiering verkar vara här för att stanna. Enligt Peter Magnusson kan trenden komma att bidra till ökad kvalitet eftersom tillverkaren måste börja se på användningen av produkten. Även för hållbart tänkande verkar tjänster vara rätt. Många resonemang kring hur den framtida cirkulära ekonomin ska se ut, utgår från tjänster snarare än produkter.

– Tjänstefiering är en process som tar tid, säger Peter Magnussson, men jag ser det som en helt nödvändig utveckling.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.