Forskare vill gå från tillväxt till välbefinnande

0
3916
Flyparade/Thinkstock

Samhället måste frigöra sig från idén om den eviga tillväxten. Det var de inbjudna forskarna överens om när tankesmedjan Fores höll ett seminarium i Stockholm om miljöproblemen.

I ett seminarium i Stockholm i början av februari ställde tankesmedjan Fores frågan om det går att ställa om till ett fossilfritt samhälle inom den tillväxtberoende marknadsekonomin.

Moderatorn Markus Larsson, programchef för Klimat och miljö på tankesmedjan Fores, inledde seminariet med att anknyta till en undersökning av SOM-institutet från 2016 där frågor som klimat, vattenbrist och biologisk mångfald var det som oroade flest svenskar. Förr var vi rädda för massförstörelsevapen och ekonomisk härdsmälta. Men de senaste åren har miljöhoten klättrat på svenskarnas skräcklista.

Kate Raworth, en brittisk ekonom, känd för sin så kallade munkekonomi, var med på länk. Hon vill omvärdera hela grunden för den ekonomiska vetenskapen. I stället för att jaga efter ständig tillväxt måste vi försöka hitta en balans mellan människornas behov och planetens gränser för påfrestningar – ett resonemang som ofta illustreras med en munk, där människans behov representeras av munkens inre kant och planetens gränser representeras av den yttre.

– Ingenting i naturen växer i evighet, sade hon. Vi måste frigöra oss från den låsningen.

Kevin Anderson

Kevin Andersson är gästprofessor vid Centrum för hållbar utveckling i Uppsala och räknas som en av världens främsta klimatforskare (och som av klimatskäl själv aldrig tar flyget). Han tog upp en brännande fråga om teknik. Han påpekade att de klimatmål som man kom överens om i Paris i praktiken bygger på en lögn. Han menar att koldioxidutsläppen minskar för långsamt. Regeringarnas åtaganden från Paris är helt beroende av oprövade teknologier för att dra ut koldioxid ur atmosfären och lagra den långt under marken, så kallad carbon capture and storage, CCS. Han fastslog att de försök som har gjorts med tekniken hittills har visat sig vara dyra och har kantats av problem. Och för att ge effekt måste det genomföras i en skala som aldrig någonsin förut skådats, något han bedömde som helt orealistiskt.

– Om vi ska hålla oss under två grader måste vi i slutet av århundradet ta ut hundratals miljarder ton koldioxid, lika mycket som haven och alla växter tar upp i dag, sade han.

Han hävdade att det aldrig kommer att fungera. I stället måste utsläppen helt enkelt minska desto mer. Sverige som trots allt är bland de bästa i miljöhänseende har en viktig position, menade han. Sverige kan påverka EU som i sin tur kan påverka länder i andra kontinenter.

Han jämförde också med istiden som bara var fem grader kallare än i dag.
– Vi riskerar en temperaturhöjning på fyra grader. Det kan ge värmeböljor med hundratusentals döda bara i Europa, livsmedelskriser och en ökning av havsnivån på över en meter vid nästa sekelskifte.

Den moderate riksdagsmannen Jesper Skalberg Karlsson varnade för alltför hårda krav på industrin. Han hävdade att svenska stålverk smutsar ner mindre än de som finns utomlands och om de måste slå igen, kommer stålet att tillverkas någon annanstans, men med ännu högre koldioxidutsläpp som följd. Vänsterpartisten Jens Holm konstaterade att koldioxidutsläppen speglar världens orättvisor, eftersom det är de rika som släpper ut mer koldioxid. De tio procent i världen som släpper ut mest koldioxid svarar för hälften av alla utsläpp. Om de kunde minska sina utsläpp till genomsnittet, skulle världens samlade koldioxidutsläpp minska med en tredjedel, sade han.

Staffan Laestadius, professor emeritus från KTH och expert på industri och naturresurser, visade kurvor över hur havet värms upp och hur temperaturen i atmosfären ökar varje år. Han visade hur en årlig tillväxt på 3 procent innebär att uttagen av naturresurser fördubblas för varje 25-årsperiod. Thomas Hahn, ekologisk ekonom på Stockholm Resilience Center, höll med och ville se en övergång från det gamla BNP-måttet till nya sätt att mäta livskvalitet.

Talarna var överens, både om att BNP är utdaterat som mått på ett lyckat samhälle, om att utvecklingen sakta har börjat vända mot mer medvetenhet och att utsläppskurvorna sakta vänder. Men alla instämde också i att det går alldeles för långsamt. Enligt Kevin Anderson krävs det stora riktade satsningar för miljön, något som i omfattning liknar Marshallplanen efter andra världskriget, då USA öste in pengar i Europa för att få den krigshärjade kontinenten att komma på fötter igen.

Sture Henckel

SENASTE NYTT

Heléne Robson

Sveriges Ingenjörer redo att agera när utredningen om strejkrätt blir klar

Regeringens utredning om strejkrätten skulle ha blivit klar till den 31 maj, men nu har slutdatum ändrats till 20 juni. På Sveriges Ingenjörer avvaktar man för att se hur förslaget blir – och är...
Riksdagslistor

Tio ingenjörer på riksdagslistorna i Gävleborg

Tio ingenjörer i Gävleborg finns med på riksdagslistor inför valet i höst. Hälften av dem bor i samma kommun - och det är inte Gävle. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av...

Snart varannan damernas bland tekniska chefer i kommunerna

Ingenjör kvinna och chef. Den kombinationen är betydligt vanligare inom offentlig sektor än inom privat. Inom kommuner och landsting är nästan fyra av tio tekniska chefer kvinnor – betydligt högre andel än i privat...

Utmaning att beräkna vårfloden

Vattenregleringsföretagen har stort behov av hydrologiska och meteorologiska data för sina vårflodsprognoser, också från fjällområden där det är ont om mätstationer. I år kunde vårflödena lätt ha blivit övermäktiga. Björn Norell är hydrolog på Vattenregleringsföretagen....
Riksdagslistor

Bara ett parti har gotländska ingenjörer på riksdagslistan

Bara ett riksdagsparti har ingenjörer boende på Gotland på sin riksdagslista inför valet i september. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive län.  Det är Moderaterna som är ensamma om att...
Riksdagslistor

Sex ingenjörer i Dalarna på riksdagslistorna

Fem riksdagspartier i Dalarna har inte en enda ingenjör med på sina listor till riksdagsvalet i höst. Men tre partier har det. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive...
Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse

Åtta platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

I höst ska åtta personer väljas till Sveriges Ingenjörers styrelse. Och nu vill valberedningen få in förslag. Många förslag. ”Föreslå personer du har förtroende för – det räcker så. Man behöver inte ge en...

Digitalisering måste inte vara innovation

Nu kan medlemmar i Sveriges Ingenjörer vara med på inspirerande workshops för att fila på idéer för olika sätt att digitalisera verksamheten. Projektet heter Kickstart digitalisering och handlar lika mycket om att komma ikapp...
Riksdagslistor

Nio ingenjörer på Blekinges riksdagslistor

Nio ingenjörer i Blekinge finns med på partiernas riksdagslistor inför valet i september. Det visar en genomgång som Ingenjören nu gör av listorna för respektive län. Variationen är stor mellan partierna. Här är alla namn...

Glasögon ger expertblick

Det finns ett stort behov av kompetensöverföring inom högteknologisk industri, men mycket av kunskapen är omedveten och svår att lära ut. Med glasögon som registrerar bärarens fokus kan eleven låna expertens vana blick. Inom verkstadsindustrin...