Industrin gör stora vinster men håller lönerna nere

10
15479
Lönerna utgör en allt mindre andel av industrin kostnader. Foto: Mostphotos/Kari Andrén.

Sedan 2012 utgör lönerna en sjunkande andel av industrins kostnader. Och när lönerna hålls tillbaka ökar vinsterna. Det här visar nya siffror från Medlingsinstitutet. Nu har Akademikerfacken vid några industriföretag har fått nog och startat upproret #ShowUsTheMoney.

När Medlingsinstitutet i måndags presenterade sin årsrapport om lönebildningen 2017 framträder bilden av ett framgångsrikt och fredligt år på svensk arbetsmarknad.

Närmare 500 förbundsavtal tecknades förra året för totalt 2,3 miljoner anställda och inte en enda arbetsdag gick förlorad till följd av strejk.

Sedan flera år går stora delar av svensk industri mycket bra och gör allt större vinster men de anställda får inte ta del av framgångarna i form av högre löner.

–Tittar vi på Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer där man frågar industrin om bedömningen av lönsamheten ser vi att lönsamheten har varit god eller mycket god inom många branscher under 2017 i jämförelse med 2016, säger Valter Hulthén på Medlingsinstitutet.

Ett mått på löneutveckling är att titta på arbetskostnadsandelen, det vill säga lönernas andel av företagets kostnader. Efter finanskrisen 2008 steg arbetskostnadsandelen i tillverkningsindustrin fram till 2012 då den började vända ner. 2016 var arbetskostnadsandelen nere på samma nivå som 2007.

–Lönebildningen har inte försämrat den svenska ekonomins konkurrenskraft, säger Valter Hultén.

I januari skrev Ingenjören om de kärva förhandlingarna vid AB Volvo där medlemmarna i Akademikerföreningen ajournerade årets löneförhandlingar. AB Volvo har tidigare haft tuffa år då anställda har sagts upp eller slutat genom frivilliga paketlösningar. För tio år sedan gick akademikerna med på att frysa lönerna temporärt för att medverka till att rädda den ekonomiska situationen.

–Företaget går äntligen bättre än på mycket länge och nu bör det finnas ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka, sa Therése Koggdal i Akademikerföreningens styrelse på AB Volvo i en intervju med Ingenjören i januari.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer tycker inte att AB Volvo tillräckligt tydligt visar skälen till varför man håller igen när det ekonomiska läget i företaget är så gynnsamt.

– Det är jätteviktigt att ge tillbaka till alla som har jobbat hårt för att vända utvecklingen i företaget, sa Camilla Frankelius i januari.

I dag går förtroendevalda från Akademikerföreningarna vid Sandvik, Scania och AB Volvo ut i en gemensam debattartikel under rubriken#ShowUsTheMoney. Det är ett upprop där man kräver att ingenjörerna ska få del av företagens ekonomiska framgångar.

”Företag som Volvo, Scania och Sandvik med flera gör toppresultat. Vi är stolta över att det syns i både bokslut och skatteintäkter. Men nu har gränsen passerats för på vilket sätt även vi enskilda medarbetare får del av detta – show us the money!” skriver ingenjörerna i sitt upprop.

Karin Virgin

10 KOMMENTARER

  1. Att svenska företag gör goda vinster beror på en låg kronkurs – inte produktivt arbete eller kompetenta medarbetare.

    Som Världsbanken påpekade i en rapport för några år sedan betalar svenska företag dåligt för eftergymnasial kompetens. I samma rapport kan man också läsa att denna eftergymnasiala utbildning inte på något sätt bidrar till ökad produktivitet. Svenska företag ”skriker” alltså efter kompetens som man inte kan utnyttja.

    Det stämmer med min egen erfarenhet. Redan på 80-talet noterade man att gymnasieekonomer och gymnasieingenjörer ersattes av civilekonomer och civilingenjörer utan att arbetsuppgifterna blev mer kvalificerade. Varför ska ett företag betala en civilingenjörslön till någon som utför ett gymnasieingenjörsjobb?

    Jag försökte ta upp frågan på ett lokalt SI-årsmöte för några år sedan – men möttes av ett kompakt ointresse.

    • jag skulle vilja vända frågan rörande betalningsvilja och arbetsuppgifter. Är Civilingjörer för billiga så att företagen har råd att de utför gymnasieingjörsjob?

  2. Nu har det bubblat i så många år och under så många avtalsperioder. Varje gång har det hetat att det går inte att göra så mycket under just den här avtalsperioden, men i nästa….då skall vi ta nya tag och se till att man inte kan tolka avtalet godtyckligt. Men fortfarande verkar det som om storföretagen tror på den lojale, trogne medarbeteran som stannar och väntar på godare tider. Det kanske fungerade så för 20 år sedan, men nu har vi en ny generation som kommer in på arbetsmarknade och skall ta vid. De är inte fostrade med samma lojalitetstro på företaget. Det är dags att storföretagen vaknar om de överhuvudtaget skall kunna attrahera kompetens framöver.

  3. Markera missnöjet med fötterna! Jag bytte arbetsgivare och fick upp lönen med 40 % (!), 52 år gammal. Fast det är skrämmande och känns riskfyllt att lämna ett ställe där man varit länge. Nu hade jag säkert en del tur, och startade från en låg lönenivå, och tror att det kräver någon form av specialkompetens, men ingen tackar er för att ni står och stampar i samma gamla lönetrappa, sorry.
    Eller som Gretszky sa, ”man missar 100 procent av de skott man aldrig skjuter”.
    /Robert A

    • Det är kanske dags att ta över ingenjörsförbundet och driva det i betydligt mer konfrontativ riktning? Det verkar ju som att det inte ger något att driva samförståndslinjen.

  4. Jag har varit med i CF och Sveriges Ingenjörer i 36 år och inte en enda gång har man gått ut i konflikt när det gäller Teknikarbetsgivarna. Sånär som på en övertidsblockad en gång. Det har pratats om Tysklandslöner senast år si eller så och att nu är det verkligen dags att ingenjörernas insatser uppvärderas. Men aldrig att man sätter kraft bakom orden. Så vi får nog fortsätta leva med att ingenting händer.

    /P

  5. Ett hashtag upprop är väldigt lätt att vifta bort. Vad hände med fackets makt? Är inte de flesta arbetarna medlemmar i facket? Ligger inte makten i möjligheten att organisera strejker?

    Jag ser att största problemet är arbetarnas brist på kontroll över arbetsplatserna. Vi kan ändra det genom att kämpa för en plan där aktier med rösträtt delas ut till arbetarna, som den Rehn-Meidner planen hade tänkt från början. Vi strävar efter politisk demokrati, vi kan också sträva efter ekonomisk demokrati i arbetsplatserna!

  6. Hur ska en #-kampanj ändra läget?
    Det är ju ni som fackförbund som ska reagera och agera inom de befogenheter ni faktiskt har som fackförbund när krokodiltårarna regnar från arbetsgivarsidan om hur dyra anställa i Sverige är. Var är stridsviljan hos vårt förbund? För den finns ute bland era medlemmar!

  7. Så länge klagandet bara är en papperstiger så kommer ingenting att hända. Pröva att varsla om strejk så kommer det troligen att hända mycket mer.

    I samma veva skulle ni kanske ta och ställa frågan varför företagen dagligen skriker om bristen på ingenjörer och programmerare. Samtidigt som de vägrar att anställa nyutexaminerade.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skyddsombudens oro: ”Svårare att uppfatta hur folk mår”

Hemarbetet har väckt nya utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Två skyddsombud delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Facken på Scania avstår arvoden till förmån för anställda

Scanias  fackliga företrädare avstår sina styrelsearvoden i Traton och motsvarande belopp överförs till Scanias personalstiftelse.
video

Börjar föreläsningar med att vinka: “Som att prata i ett svart hål annars”

KTH-professorn Mats Ericson har testat nya sätt att föreläsa sedan pandemins start. Bland annat har han byggt en avancerad filmstudio hemma.

Så många nya utbildningsplatser får lärosätena

Regeringen vill satsa ytterligare 1,7 miljarder på högskolan. Men det är inte fritt fram för lärosätena att göra egna prioriteringar. Merparten av stödet är öronmärkt för att stärka olika delar av utbildningen.

KTH och Chalmers sticker ut i granskning av nyanställdas ålder

De flesta som får jobb inom högskolan är mellan 30 och 50 år. På KTH, Chalmers och Linköping är omkring hälften av alla nyanställda under 30 år.

Dra nytta av rekryterarens knep i jakten på nytt jobb

Vill du vidare i karriären? Den nya tjänsten Fråga rekryteraren kan ge dig goda råd och smarta tips på vägen till ditt nya jobb.
Sverige

Så mycket skiljer sig ingenjörers löner

Hur mycket skiljer lönen mellan ingenjörer som är chefer och de som inte är det? Mellan storstäder och övriga landet, privat och offentlig sektor och mellan civil- och högskoleingenjörer? Det får du svar på här.

Gör testet som mäter din trötthet

Hur trött känner du dig efter jobbet? Gör Sahlgrenska sjukhusets test som ger svar på din situation. Isolering vid hemarbete är en riskfaktor för trötthet.

Klarar du dig om du blir arbetslös?

Gör en riskanalys, se över din budget och testa kriståligheten för just din ekonomi. Det är tre bra tips för att slippa känna oro.

”Utan oss stannar sjukhusen”

När coronapandemin belastade sjukvården till bristningsgränsen arbetade också medicinteknikerna långa pass, ofta nära smittade patienter. Men i mediabevakningen har de hamnat i skuggan.