Robotskatt är inte lösningen

1
6921
Bild: SIphotography/Thinkstock

Robotiseringen har inte lett till samma polarisering av lönerna i Sverige som i USA, men den har sannolikt bidragit till dagens så kallade winner takes it all-ekonomi där ett litet fåtal blivit otroligt rika medan alla andra delar på resten.

Vad händer med fördelningen av inkomster när maskinerna i allt högre grad tar över produktionen i samhället? Den frågan ställde Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, när han på fredagen den 16 mars höll ett föredrag i tankesmedjans Fores lokaler i Stockholm. Tillsammans med ett par andra inbjudna talare tog han upp hur robotiseringen kan förändra morgondagens skatter.

– I den fas där teknologin befinner sig nu säger en del att robotar kan ersätta väldigt många, och det här kommer ske väldigt snabbt under de kommande decennierna. Då säger andra, nej det tror jag inte. Men robotar kan också komplettera och göra vissa individer mer produktiva än andra, något som också kan ha bidragit till den ökande ekonomiska ojämlikheten.

De senaste decennierna har avkastningen på kapital generellt ökat fortare än lönerna. En del av förändringen kan enligt Jesper Roine bero på bokföringsmässiga förändringar eftersom skatten på kapitalavkastning i dag är betydligt lägre än skatten på arbete. Men han trodde att även digitaliseringen spelade en roll.

Enligt Jesper Roine kom det på 1980-talet en typ av företag med hög produktivitet och ändå väldigt få anställda. De har sedan dess blivit allt fler. men utvecklingen är komplex.

I hela västvärlden har digitaliseringen hittills haft en tydlig effekt på arbetsmarknaden. För att illustrera effekten delar forskarna in arbetsmarknaden i tre kategorier: jobb som kräver hög utbildning och ger hög lön, exempelvis ingenjörer, läkare och forskare. De jobb som inte kräver någon eftergymnasial utbildning är generellt också de jobb med de lägsta lönerna, till exempel inom städning, på snabbmatsrestauranger och inom omvårdnad. I mitten finns de traditionella medelklassjobben som kräver gymnasieutbildning, exempelvis inom försäljning, administration och industriproduktion.

Men det är inte de enklaste jobben som i störst grad har automatiserats. Många av de jobb som är enkla att utföra för människor har visat sig vara svåra att automatisera. I stället har både de högst och lägst betalda jobben blivit fler, medan jobben i mellanskiktet har visat sig vara enklare att automatisera. De jobben har blivit färre.

I USA har den här utvecklingen lett till en klart ökad lönespridning, i takt med att arbetsmarknaden delats upp i högt och lågt. I Sverige har lönespridningen inte alls blivit lika stor. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, också inbjuden talare vid seminariet, menade att de svenska kollektivavtalen bidrar till att hålla ihop lönerna. Däremot har digitaliseringen och de ökade kapitalinkomsterna även i Sverige bidragit till en winner takes it all-ekonomi med ett fåtal mycket rika personer, högt över alla andras ekonomiska nivå.

Men om digitaliseringen och automatiseringen fortsätter, kommer alltmer av värdeskapandet att tas fram av robotar och algoritmer. Om det är robotar som tar människornas jobb, ska man då beskatta robotarnas ägare? Frågan fick stor uppmärksamhet för något år sedan när den uttalades av Microsofts grundare Bill Gates, och Jesper Roine tog upp frågan under seminariet, men han gav också själv ett svar, och svaret var nej, och han fick medhåll från Åsa Hansson. Vi ska inte ha någon punktskatt på robotar. Det skulle bara innebära att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen.

Men om utvecklingen leder till att en allt större andel av värdeproduktionen skapas av maskiner, måste detta kanske beskattas på något sätt. Åsa Hansson påpekade att robotar faktiskt redan beskattas i form av kapitalskatt, men att den skatten är mycket låg i Sverige i dag. Seminariets tredje deltagare, Adrian Adermon, doktor i ekonomi och forskare på IFAU, påpekade att framtidens robotar i en avlägsen framtid kanske måste beskattas.

– Om man tänker sig att alla tillverkningsprocesser är helt automatiserade och vi vill beskatta de värdeskapande processerna, så måste vi beskatta automatiken.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Punktskatt på robotar är nog ingen bra idé, men en bredare idé, att ha en procentsats för företagsbeskattning som är kopplad till graden av automation (omsättning, vinst eller liknande i förhållande till lönearbetande skattebetalande anställda) finns det modeller för. Det motverkar en hel del av den andel ”winner-takes it all” som kommer från värdeskapande automatisering. Ställer man parametrarna rätt så ger ökad automatisering ändå ökad vinst för ägarna och ökat värde för samhället.

    Exempel: Om en bank får kunderna (och/eller algoritmer, robotar etc) att göra jobbet åt dem och sparkar en massa anställda (och därmed sänker statens intäkter från lönebeskattning) så får de högre automatiseringsgrad och högre skattesats. En annan bank som lyckas automatisera ännu mer, får något högre beskattningsgrad än första banken, men ger ändå mer vinst till ägarna än den första banken eftersom de totalt har lägre omkostnader.

    Det finns material om detta tänk på nätet, den som först hittar länk får gärna skriva det i diskussionen. Jag ska leta vid senare tillfälle, måste jobba nu, har inte lyckats automatisera bort tillräckligt av mitt eget jobb än…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Högre andel manliga högskolestudenter får varningar

Påslagna mobiltelefoner, plagiat och fusk. Det är några av de vanliga orsakerna till att studenter blir föremål för disciplinära åtgärder. Trots att det är fler kvinnor som läser på universitet och högskolor så är...
Stressad man som lagt ner huvudet på sin laptop.

Fem områden som stressar ingenjörer

Antalet medlemmar i Sveriges Ingenjörer som hör av sig till förbundet om stress och utbrändhet ökar. Det är de ombudsmän Ingenjören pratat med helt överens om. Och de lyfter fram fem områden som framför...

Ingenjörer jobbar fast de är sjuka

Nästa fyra av tio ingenjörer går till jobbet fast de är sjuka. Bland kvinnliga ingenjörer är siffran ännu högre. Att jobba fast man är sjuk är i många fall inget problem. Men hög och...
Delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Jönköping: Markus Strandberg, Jacques Hérard, ordförande Mikael Lundqvist och Carlos Trischler.

Distrikt Jönköping gillar att besöka teknikföretag

Sveriges Ingenjörer i distrikt Jönköping har haft årsmöte och valde om både styrelse och ordförande. Nu väntar ett år med bland annat företagsbesök. ”Vi vill vara ett nätverk för ingenjörer”, säger ordförande Mikael Lundqvist....

ABB rundade facken – krävs på skadestånd

När ABB i december sålde Power Grids till japanska Hitachi skedde inga förhandlingar med facken. Nu pågår en tvisteförhandling mellan fackförbunden och ABB för brott mot medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen och lagen om styrelserepresentation.   – Det är...

Följ med Skaraborgsdistriktet på familjedagar och studiebesök

Skaraborg är ett av Sveriges Ingenjörers mindre distrikt men i regionen finns flera spännande företag. Studiebesök och familjedagar på science centers är aktiviteter som lockar flest. Distriktsordförande Rolf Larsson, vem är du? – Jag delar ordförandeskapet...

”Mina år som ingenjör är en stor tillgång i läraryrket”

Efter närmare trettio år som ingenjör har Kriengsak Bunpuckdee förverkligat drömmen om att bli lärare. I januari blev han klar med sin kompletterande pedagogiska utbildning på Högskolan i Halmstad. "Det var ett tillfälle jag...

Här är 50 arbetsgivare med kvinnliga nätverk

Ett nätverk för kvinnor finns på de flesta större ingenjörstäta arbetsplatser och allt oftare även på mindre. Ingenjören har fått tips om drygt 50 arbetsgivare med ett eller flera kvinnliga nätverk. Vi vet att...

Vill du starta ett kvinnligt nätverk? – tänk på det här

Saknar du ett kvinnligt nätverk på din arbetsplats? Civilingenjören Erica Conradson på Siemens i Finspång fick uppdraget av HR-chefen att starta ett. Hon tipsar om vad som är viktigt att tänka på för att...

Kvinnliga nätverk inspirerar och förändrar normer på King och NCC

Vilken nytta gör kvinnliga nätverk på jobbet? Ingenjören träffade nätverket Stella på NCC som i 20 år har jobbat med villkor och normer i byggbranschen. På spelföretaget King i Stockholm engagerar nätverket både kvinnor,...