”Hjärnan är inte konstruerad för kontorslandskap”

1
11066
Kontorslandskap sänker vår prestationsförmåga. Arbetsminnet i hjärnan är för litet för att fungera effektivt i en miljö där man blir störd. Foto: Mostphotos/Andrey Popov.

Arbetsgivarna jagar effektiviseringar men ser inte elefanten i rummet. Forsk-ningen visar entydigt att prestationsförmågan sjunker i kontorslandskap. Här ger författaren Tomas Dalström några råd till chefer och till alla som har svårt att få något gjort på dagarna och därför tvingas ta med sig jobbet hem på kvällar och helger.

”Tänk dig att du kastar in en liten, mental handgranat var elfte minut i hjärnan. Det är vad som sker när du sitter i ett kontorslandskap”. Citatet är hämtat från boken Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har i dag. Så kan du återställa den, av Tomas Dalström. Boken kom ut förra året.

Författaren och journalisten Tomas Dalström skrev redan för tio år sedan boken Bäst i test, om hur man skriver bättre och kommunicerar på hjärnans villkor. Sedan dess har han skrivit flera artikelserier och erbjuder föreläsningar om hur hjärnan fungerar och hur vår arbetsförmåga sjunker när vi inte får arbeta i en ostörd miljö.

Tomas Dalström

–Resultaten från forskarna är samstämmiga och ny forskning förstärker hela tiden bilden. Kontorslandskap sänker vår prestationsförmåga, framför allt när det handlar om att skriva. Det är en av de mest krävande uppgifterna för hjärnan, säger Tomas Dalström.

–Här går gränsen för vad hjärnan klarar av. Det beror på att vårt arbetsminne är så litet och det är där som hela skrivprocessen sker. Arbetsminnet kan bara göra en sak i taget och varje gång du blir avbruten kan det ta upp till 25 minuter innan du är tillbaka där du slutade. Hjärnan är helt enkelt inte konstruerad för att jobba i kontorslandskap.

Tomas Dalström är förundrad över att företagsledningar inte tar mer intryck av den forskning som finns och att så få ser de ekonomiska förlusterna med kontorslandskap där anställda inte får mycket gjort på dagarna.

–Det är ett kunskapsförakt att inte bry sig om de entydiga forskningsresultaten. Dessutom är det svårt att förstå att man accepterar att de anställda går på sparlåga. Industrin jobbar ständigt med att optimera sina processer och på kontoren lägger man ner pengar på att införskaffa en snabbare skrivare men den förlust av arbetstid som man får i ett kontorslandskap accepterar man.

Tomas vet att de som säljer in kontorslandskapen alltid pratar om de stora vinsterna med överhörning men han håller inte med.

–Överhörning är det mest överskattade argumentet för kontorslandskap. Hur mycket av det du hör i kontorslandskapet har du nytta av i ditt arbete? I allmänhet väldigt lite vill jag påstå.

Ett exempel av många som visar problemen med kontorslandskapen kommer från forskaren Kristina Bodin Danielsson på KTH. Hennes studier visar att 60 procent av kvinnorna och 40 procent av männen blir störda av att sitta i små kontorslandskap.

–Men det betyder inte heller att de som inte uppger att de blir störda presterar bra. Många upplever att de har för mycket att göra och tvingas jobba på kvällar och helger. Inte sällan är förklaringen att arbetet i kontorslandskapet är ineffektivt.

Efter bokens första upplaga har Tomas Dalström kompletterat den med fler kapitel, bland annat om användandet av mobiltelefoner som påverkar arbetet i allt större omfattning. Han har intervjuat forskare som förklarar att beteendet att ständigt kolla i mobilen ger samma effekter på hjärnan som att ofrivilligt bli störd i ett kontorslandskap.

Enskilt rum eller kontorslandskap är sällan ett val som anställda kan göra. Däremot kan var och en försöka hitta en strategi för att få mer gjort, bli mindre trött för att också trivas bättre på jobbet. Här är Tomas Dalströms råd till medarbetare och till chefer.

Till dig i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor:
Lär dig förstå hur hjärnan fungerar. Det är viktigt för att kunna jobbare effektivare. Framför allt skrivarbete och arbetsuppgifter som kräver koncentration och fokus förutsätter att du inte blir störd. Sätt dig i ett tyst rum eller arbeta hemifrån om det går. Jag vet att många som jobbar i aktivitetsbaserade kontor inte utnyttjar möjligheterna att sätta sig i tysta rum, inte heller när arbetsuppgifterna kräver det. Den sociala samvaron med kollegorna spelar stor roll.

Till dig som söker jobb:
Ta reda på hur kontoret är utformat. Är det ett aktivitetsbaserat kontor eller ett öppet landskap – finns det tillräckligt med tysta rum? Finns det möjlighet att arbeta hemifrån vid behov? Det är inte självklart på alla arbetsplatser.

Till dig som är chef:
Prata om arbetsmiljön med medarbetarna och se till att det finns policys som också efterlevs. Att inte ha regler och riktlinjer ställer väldigt stora krav på medarbetarna att hantera de problem som uppstår i ett kontorslandskap. Fundera också på hur effektiva era möten är. Hur många sitter med nästan i mobiltelefonen? Det finns företag som har infört mobilfria möten.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Detta är en ständig debatt som är nog så viktigt. Har studier tagit hänsyn till om man har erfarenhet av att jobba på annat sätt än öppet kontorslandskap? Jag själv har bara jobbat i öppet kontorslandskap (6 år i arbetslivet) och har svårt att föreställa mig nått annat men skulle absolut kunna säga att jag ibland störs av det runt om mig. Men jag tror även att jag lättare får kontakt med mina kollegor spontant. Sen funderar jag på om man tagit hänsyn till akustiken i rumment? Skrivborsskärmväggar? Det är ju även så att många däribland jag själv isolerar mig ganska väl med hörlurar och lugn musik. Bara lite tankar. Bra artikel annars :) Mvh Nicke

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörer på byggarbetsplats respektive vid dator.

Fem ingenjörsyrken sticker ut i löneutvecklingen

Vad tjänar egentligen ingenjörer och hur har lönerna ökat? I Medlingsinstitutets genomgång av snittlönen för alla yrken med minst 10 000 anställda finns 14 ingenjörsyrken med. Vi tog en titt på dem och såg att...

Så vill ÅF minska avhoppen från ingenjörsprogrammen

Det behövs ett sjupunktsprogram för att minska avhoppen från ingenjörsprogrammen, skriver ÅF:s vd Jonas Gustavsson på DN debatt. Här är en snabbsammanfattning av vad han vill se hända. SCB visade förra året att av dem...

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer ”Märket är inget tak”

Ska industrin fortsätta att sätta lönemärket? Nej, säger sex LO-förbund. Ja, säger Ulrika Lindstrand ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon menar att den konkurrensutsatta industrin ska gå först men betonar att märket inte hindrar större...

Lönestatistiken ger kraft till löneförhandlingarna

Hur står sig din lön i förhållande till andras? Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. Trots det kan det vara svårt att få medlemmarna att svara på löneenkäten....

Ingenjörer spelar nyckelrollen i nordens största batterifabrik

Det första spadtaget har precis tagits för bygget av Northvolts batterifabrik i Skellefteå, men rekryteringsarbetet för de som ska arbeta där är redan i full gång. Förutom maskinoperatörer söker de batteriexperter och ingenjörer inom...
Fredrik Präntare, med modellen där pilen symboliserar hans algoritm.

Spelutveckling gav pris för bästa exjobb

Hur får man entiteter i ett strategispel att organisera sig och samarbeta? Det har Fredrik Präntare tagit fram en algoritm för. Och algoritmen är också generell så att den kan användas utanför spelvärlden. För...
Sveriges Ingenjörer under mottagningen på flera högskolor.

”Vi har blivit en naturlig del av introduktionen till livet som ingenjör”

Sveriges Ingenjörer har precis avslutat årets arbete med mottagningskampanjen för nya ingenjörsstudenter och intresset för förbundet har ökat. Fler än förra året har ansökt om medlemskap, berättar Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer. – Det är...
Förtroendevalda inom högskolan på kurs.

Förtroendevalda tar nya tag efter utbildning specifikt för högskolan

Nyligen hölls Sveriges Ingenjörers första utbildning specifikt för förtroendevalda inom högskolan. Ingenjören frågade några deltagare vad de kommer att ta tag i efter kursen – och det handlar både om saker som påverkar anställda...
video

Helene skrev en deckare före frukost

Många bär på drömmen att skriva en bok. Förbundsjuristen Helene Sjöman på Sveriges Ingenjörer började skriva en kvart om dagen och nu efter 2,5 år kan hon hålla sin debutroman i handen. Helene Sjöman gillar...

Facket granskar de utländska ingenjörernas löner

Allt fler högutbildade från länder utanför EU kommer till Sverige för att jobba. Som fackförbund granskar Sveriges Ingenjörer lönerna för 500–600 ingenjörer i månaden. De flesta erbjuder rimliga löner. Men inte alla. Efterfrågan på ingenjörer...