”Hjärnan är inte konstruerad för kontorslandskap”

1
9510
Kontorslandskap sänker vår prestationsförmåga. Arbetsminnet i hjärnan är för litet för att fungera effektivt i en miljö där man blir störd. Foto: Mostphotos/Andrey Popov.

Arbetsgivarna jagar effektiviseringar men ser inte elefanten i rummet. Forsk-ningen visar entydigt att prestationsförmågan sjunker i kontorslandskap. Här ger författaren Tomas Dalström några råd till chefer och till alla som har svårt att få något gjort på dagarna och därför tvingas ta med sig jobbet hem på kvällar och helger.

”Tänk dig att du kastar in en liten, mental handgranat var elfte minut i hjärnan. Det är vad som sker när du sitter i ett kontorslandskap”. Citatet är hämtat från boken Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har i dag. Så kan du återställa den, av Tomas Dalström. Boken kom ut förra året.

Författaren och journalisten Tomas Dalström skrev redan för tio år sedan boken Bäst i test, om hur man skriver bättre och kommunicerar på hjärnans villkor. Sedan dess har han skrivit flera artikelserier och erbjuder föreläsningar om hur hjärnan fungerar och hur vår arbetsförmåga sjunker när vi inte får arbeta i en ostörd miljö.

Tomas Dalström

–Resultaten från forskarna är samstämmiga och ny forskning förstärker hela tiden bilden. Kontorslandskap sänker vår prestationsförmåga, framför allt när det handlar om att skriva. Det är en av de mest krävande uppgifterna för hjärnan, säger Tomas Dalström.

–Här går gränsen för vad hjärnan klarar av. Det beror på att vårt arbetsminne är så litet och det är där som hela skrivprocessen sker. Arbetsminnet kan bara göra en sak i taget och varje gång du blir avbruten kan det ta upp till 25 minuter innan du är tillbaka där du slutade. Hjärnan är helt enkelt inte konstruerad för att jobba i kontorslandskap.

Tomas Dalström är förundrad över att företagsledningar inte tar mer intryck av den forskning som finns och att så få ser de ekonomiska förlusterna med kontorslandskap där anställda inte får mycket gjort på dagarna.

–Det är ett kunskapsförakt att inte bry sig om de entydiga forskningsresultaten. Dessutom är det svårt att förstå att man accepterar att de anställda går på sparlåga. Industrin jobbar ständigt med att optimera sina processer och på kontoren lägger man ner pengar på att införskaffa en snabbare skrivare men den förlust av arbetstid som man får i ett kontorslandskap accepterar man.

Tomas vet att de som säljer in kontorslandskapen alltid pratar om de stora vinsterna med överhörning men han håller inte med.

–Överhörning är det mest överskattade argumentet för kontorslandskap. Hur mycket av det du hör i kontorslandskapet har du nytta av i ditt arbete? I allmänhet väldigt lite vill jag påstå.

Ett exempel av många som visar problemen med kontorslandskapen kommer från forskaren Kristina Bodin Danielsson på KTH. Hennes studier visar att 60 procent av kvinnorna och 40 procent av männen blir störda av att sitta i små kontorslandskap.

–Men det betyder inte heller att de som inte uppger att de blir störda presterar bra. Många upplever att de har för mycket att göra och tvingas jobba på kvällar och helger. Inte sällan är förklaringen att arbetet i kontorslandskapet är ineffektivt.

Efter bokens första upplaga har Tomas Dalström kompletterat den med fler kapitel, bland annat om användandet av mobiltelefoner som påverkar arbetet i allt större omfattning. Han har intervjuat forskare som förklarar att beteendet att ständigt kolla i mobilen ger samma effekter på hjärnan som att ofrivilligt bli störd i ett kontorslandskap.

Enskilt rum eller kontorslandskap är sällan ett val som anställda kan göra. Däremot kan var och en försöka hitta en strategi för att få mer gjort, bli mindre trött för att också trivas bättre på jobbet. Här är Tomas Dalströms råd till medarbetare och till chefer.

Till dig i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor:
Lär dig förstå hur hjärnan fungerar. Det är viktigt för att kunna jobbare effektivare. Framför allt skrivarbete och arbetsuppgifter som kräver koncentration och fokus förutsätter att du inte blir störd. Sätt dig i ett tyst rum eller arbeta hemifrån om det går. Jag vet att många som jobbar i aktivitetsbaserade kontor inte utnyttjar möjligheterna att sätta sig i tysta rum, inte heller när arbetsuppgifterna kräver det. Den sociala samvaron med kollegorna spelar stor roll.

Till dig som söker jobb:
Ta reda på hur kontoret är utformat. Är det ett aktivitetsbaserat kontor eller ett öppet landskap – finns det tillräckligt med tysta rum? Finns det möjlighet att arbeta hemifrån vid behov? Det är inte självklart på alla arbetsplatser.

Till dig som är chef:
Prata om arbetsmiljön med medarbetarna och se till att det finns policys som också efterlevs. Att inte ha regler och riktlinjer ställer väldigt stora krav på medarbetarna att hantera de problem som uppstår i ett kontorslandskap. Fundera också på hur effektiva era möten är. Hur många sitter med nästan i mobiltelefonen? Det finns företag som har infört mobilfria möten.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Detta är en ständig debatt som är nog så viktigt. Har studier tagit hänsyn till om man har erfarenhet av att jobba på annat sätt än öppet kontorslandskap? Jag själv har bara jobbat i öppet kontorslandskap (6 år i arbetslivet) och har svårt att föreställa mig nått annat men skulle absolut kunna säga att jag ibland störs av det runt om mig. Men jag tror även att jag lättare får kontakt med mina kollegor spontant. Sen funderar jag på om man tagit hänsyn till akustiken i rumment? Skrivborsskärmväggar? Det är ju även så att många däribland jag själv isolerar mig ganska väl med hörlurar och lugn musik. Bara lite tankar. Bra artikel annars :) Mvh Nicke

Comments are closed.

SENASTE NYTT

Debatt: Rösta i fullmäktigevalet!

Vart fjärde år är det val till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige. Under april månad 2018 har Du som är seniormedlem i Sveriges Ingenjörer möjlighet att rösta i valet av 81 ledamöter till Sveriges Ingenjörers Fullmäktige....

Ove Rang är Akademikeralliansens nya ordförande

Under torsdagen valdes Ove Rang, förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, till ordförande i Akademikeralliansen. Uppdraget innebär att leda arbetet för bättre villkor för omkring 55 000 akademiker inom kommun- och landstingssektorn. Akademikeralliansen är...

Förbundet uppmanar till jobbyte

Löneökningarna blir ofta runt dubbelt så stora för dem som byter jobb som för dem som stannar kvar på samma jobb. Nu vill Sveriges Ingenjörer uppmuntra sina medlemmar att byta jobb oftare med en...

Så mycket ger inkomstförsäkringen

Arbetslösheten bland ingenjörer är rekordlåg. Av dem som ändå blir arbetslösa får de allra flesta, tack vare inkomstförsäkringen, ut cirka 80 procent av lönen. Inkomstförsäkringen är en av de viktigaste medlemsförmånerna som fackförbundet kan erbjuda....

På flexkontoret får vi mindre gjort

Flexkontor – en variant av så kallade aktivitetsbaserade kontor – är populära bland chefer, men produktiviteten kan gå ner jämfört med ett kontor där de anställda har egna rum. Och hur går det om...

Högskola, bransch och fack går ihop för utbildning av yrkesverksamma

Ingenjörer behöver stärka sin kompetens återkommande genom hela yrkeslivet. Men i högskolornas kursutbud vänder sig en väldigt liten del till yrkesverksamma ingenjörer. Nu har fack, högskola och arbetsgivare träffats för att ta tag i...

Varning för fake news

Vetenskap & Allmänhet lanserar, tillsammans med flera organisationer, den 14 april kampanjen ”Hur vet du det?" för mer fakta- och forskningsbaserade politiska beslut. Manifestationerna äger rum i Lund, Stockholm och Luleå. Falska nyheter och faktaresistens...

Fackligt inflytande säkrat när Scania siktar mot börsen

I torsdags beslutade Scanias ägare Volkswagen att lastbils- och bussverksamheten förbereds för en börsintroducering. – Vi är positiva och ser på sikt att behovet av ingenjörskompetens ytterligare kan öka i Sverige, säger Lisa Lorentzon, ordförande...

Rekordlåg arbetslöshet bland ingenjörer

Arbetslösheten för ingenjörer är just nu rekordlåg. I december 2017 var bara 1,1 procent av medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa, den lägsta nivån sedan före finanskrisen. Förändringarna av arbetslösheten för ingenjörer har de senaste 5...
Maria Norberg och Maria Paavola

”Teknikkvinnor har blivit det nätverk som vi själva saknade”

Vad gör man när man inte hittar den grupp på Facebook som man önskar sig? Ingenjören Maria Paavola startade en egen grupp. I dag driver hon tillsammans med kompanjonen Maria Norberg nätverket Teknikkvinnor med...