Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Byt jobb och höj din lön!

Byt jobb och höj din lön!

Att byta jobb är det bästa sättet att höja lönen. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2017 fick i genomsnitt en löneökning på 4 300 kronor. Snabbast ökar lönen i början av karriären men hela yrkeslivet får de som byter jobb betydligt större löneökningar än de som stannar kvar.  Det här visar lönestatistik från Sveriges Ingenjörer.

Löneenkäten som 2017 besvarades av 70 300 av Sveriges Ingenjörers medlemmar bekräftade ett känt mönster. Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb.

Den genomsnittliga löneökningen under förra året var nästan 10 procent för de som bytte jobb medan de som stannade kvar fick en genomsnittlig löneökning på 4 procent. Statistiken bygger på alla jobbyten, både inom företaget/koncernen och byte till en annan arbetsgivare.

Studerar man lönerna i kronor inom privat sektor framgår det tydligt att löneökningarna, framför allt för de som inte bytt jobb, är extremt jämn över alla åldersgrupper. För ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under förra året var löneökningarna allra högst för de som tog examen 2003–2012. De fick lönehöjningar på i snitt drygt 4 500 kronor i månaden.

Individuell löneökning i kronor (staplar) och procent (kurvor) för privat sektor. Svarta staplar och svarta kurvan har inte bytt jobb. Blå staplar och rosa kurvan har bytt jobb. Indelningen är efter examansår.

Den genomsnittliga löneökningen i procent för samtliga medlemmar som bytte jobb inom den privata tjänstesektorn förra året var nästan 10 procent, inom industrin 9 procent, inom kommuner och landsting närmare 9 procent och inom statlig sektor cirka 7 procent.

Högst procentuell löneökning får de yngre. De medlemmar som tog examen 2013–2017 och som bytte jobb under förra året fick i genomsnitt löneökningar på 13 procent medan de med samma examensår som inte bytte jobb fick löneökningar på drygt 5 procent.

För ingenjörer i början av sin karriär är det inom privat sektor och i kommuner och landsting som den största löneutvecklingen sker i samband med jobbyten. De som tog examen 2013–2017 och som inte bytte jobb förra året fick en genomsnittlig löneökning på 6 procent under förra året inom såväl privat och statlig sektor och inom kommuner och landsting. Men de som bytte jobb (med samma examensår) fick en löneutveckling på 13,5 procent i privat sektor, 11 procent i kommuner och landsting och drygt 9 procent i statlig sektor.

Karin Virgin

7 KOMMENTARER

  1. Finns det någon info om vilka jobbyten som görs? Samma typ av jobb fast hos en annan arbetsgivare? Blir chef hos samma arbetsgivare, osv?

    • Statistiken omfattar alla jobbyten, både på det företag man arbetar och byten till andra arbetsgivare. /Redaktionen

  2. Hur ser det ut om man tar medelvärden bakåt i tiden? Alltså lönar det sig även på lång sikt att byta? Håller den högre löneökningen i sig på längre sikt. De som bytte för 2-5 år sedan, hur ser deras löneökning ut jämfört med snittet?

    • Svar till Dennis! Det är en bra fråga du ställer. Det underlag som artikeln bygger på ger inga svar på din fråga. Men om varje jobbyte ger en större löneökning än lönerevisionerna i genomsnitt gör kommer de som byter jobb regelbundet att ha högre löner än de som byter mer sällan och betydligt högre än de som aldrig (eller mycket sällan) byter.

  3. Tyvärr är det så här, får man nog säga. Vore bättre om de som stannar får bättre påslag. Leder ju till oskäliga löner hos erfaret folk. Det händer redan att nyexade får bättre löner än de som jobbat några år, fast det är samma typ av jobb.

  4. Enligt tidigara uppgifter från förbundet så är det genomsnittliga revisionsutfallet 2,4 % för 2017. Vilket är betydligt lägre än 4 %, hur kommer ni fram till denna siffra?

    • Revisionsutfallet bygger på de lokala förhandlingsresultat av årets löneförhandlingar som lokala klubbar har rapporterat till förbundet. De som inte har någon lokalavdelning ingår således inte i underlaget. Många klubbar rapporterar inte heller in de lokala utfallen. I siffrorna ingår även medlemmar i andra Sacoförbund. Resultatet redovisas för privat sektor. Det inrapporterade resultatet baseras på den fasta lönen.

      De 4 % som nämns i artikeln är den genomsnittliga individuella löneökningen för de som är kvar på samma jobb. Statistiken bygger på de som svarat på löneenkäten 2016 och 2017. Resultatet bygger på den totala lönen.

      Den individuella löneökningen mäter förändringen under ett helt år och revisionsutfallet förändringen vid ett visst datum.
      /Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA