Byt jobb och höj din lön!

7
23601
Oavsett ålder och sektor får ingenjörer som byter jobb högre lön än de som stannar kvar. Foto: Mostphotos/Andrey Popov.

Att byta jobb är det bästa sättet att höja lönen. Ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under 2017 fick i genomsnitt en löneökning på 4 300 kronor. Snabbast ökar lönen i början av karriären men hela yrkeslivet får de som byter jobb betydligt större löneökningar än de som stannar kvar.  Det här visar lönestatistik från Sveriges Ingenjörer.

Löneenkäten som 2017 besvarades av 70 300 av Sveriges Ingenjörers medlemmar bekräftade ett känt mönster. Det finns inget bättre sätt att höja sin lön än att byta jobb.

Den genomsnittliga löneökningen under förra året var nästan 10 procent för de som bytte jobb medan de som stannade kvar fick en genomsnittlig löneökning på 4 procent. Statistiken bygger på alla jobbyten, både inom företaget/koncernen och byte till en annan arbetsgivare.

Studerar man lönerna i kronor inom privat sektor framgår det tydligt att löneökningarna, framför allt för de som inte bytt jobb, är extremt jämn över alla åldersgrupper. För ingenjörer inom privat sektor som bytte jobb under förra året var löneökningarna allra högst för de som tog examen 2003–2012. De fick lönehöjningar på i snitt drygt 4 500 kronor i månaden.

Individuell löneökning i kronor (staplar) och procent (kurvor) för privat sektor. Svarta staplar och svarta kurvan har inte bytt jobb. Blå staplar och rosa kurvan har bytt jobb. Indelningen är efter examansår.

Den genomsnittliga löneökningen i procent för samtliga medlemmar som bytte jobb inom den privata tjänstesektorn förra året var nästan 10 procent, inom industrin 9 procent, inom kommuner och landsting närmare 9 procent och inom statlig sektor cirka 7 procent.

Högst procentuell löneökning får de yngre. De medlemmar som tog examen 2013–2017 och som bytte jobb under förra året fick i genomsnitt löneökningar på 13 procent medan de med samma examensår som inte bytte jobb fick löneökningar på drygt 5 procent.

För ingenjörer i början av sin karriär är det inom privat sektor och i kommuner och landsting som den största löneutvecklingen sker i samband med jobbyten. De som tog examen 2013–2017 och som inte bytte jobb förra året fick en genomsnittlig löneökning på 6 procent under förra året inom såväl privat och statlig sektor och inom kommuner och landsting. Men de som bytte jobb (med samma examensår) fick en löneutveckling på 13,5 procent i privat sektor, 11 procent i kommuner och landsting och drygt 9 procent i statlig sektor.

Karin Virgin

7 KOMMENTARER

  1. Finns det någon info om vilka jobbyten som görs? Samma typ av jobb fast hos en annan arbetsgivare? Blir chef hos samma arbetsgivare, osv?

    • Statistiken omfattar alla jobbyten, både på det företag man arbetar och byten till andra arbetsgivare. /Redaktionen

  2. Hur ser det ut om man tar medelvärden bakåt i tiden? Alltså lönar det sig även på lång sikt att byta? Håller den högre löneökningen i sig på längre sikt. De som bytte för 2-5 år sedan, hur ser deras löneökning ut jämfört med snittet?

    • Svar till Dennis! Det är en bra fråga du ställer. Det underlag som artikeln bygger på ger inga svar på din fråga. Men om varje jobbyte ger en större löneökning än lönerevisionerna i genomsnitt gör kommer de som byter jobb regelbundet att ha högre löner än de som byter mer sällan och betydligt högre än de som aldrig (eller mycket sällan) byter.

  3. Tyvärr är det så här, får man nog säga. Vore bättre om de som stannar får bättre påslag. Leder ju till oskäliga löner hos erfaret folk. Det händer redan att nyexade får bättre löner än de som jobbat några år, fast det är samma typ av jobb.

  4. Enligt tidigara uppgifter från förbundet så är det genomsnittliga revisionsutfallet 2,4 % för 2017. Vilket är betydligt lägre än 4 %, hur kommer ni fram till denna siffra?

    • Revisionsutfallet bygger på de lokala förhandlingsresultat av årets löneförhandlingar som lokala klubbar har rapporterat till förbundet. De som inte har någon lokalavdelning ingår således inte i underlaget. Många klubbar rapporterar inte heller in de lokala utfallen. I siffrorna ingår även medlemmar i andra Sacoförbund. Resultatet redovisas för privat sektor. Det inrapporterade resultatet baseras på den fasta lönen.

      De 4 % som nämns i artikeln är den genomsnittliga individuella löneökningen för de som är kvar på samma jobb. Statistiken bygger på de som svarat på löneenkäten 2016 och 2017. Resultatet bygger på den totala lönen.

      Den individuella löneökningen mäter förändringen under ett helt år och revisionsutfallet förändringen vid ett visst datum.
      /Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Uppsagd – vad gör jag nu?

Hur lång är karenstiden, vad ska jag göra när jag blir arbetslös och vad händer om jag väljer att säga upp mig själv? Att bli utan jobb, oavsett om det är ett eget beslut...

Hästintresset visade vägen till ingenjörsjobb

Intresset för hästar kombinerat med ingenjörskunskaper gav en idé som nu kan lösa ett stort problem inom hästsporten. "Jag önskar att någon hade sagt det till mig tidigare, att jag skulle kunna kombinera mitt...
Klas Falkvall, ordförande för Sveriges Ingenjörer i distrikt Halland

Studiebesök lockar många ingenjörer i distrikt Halland

Sveriges Ingenjörer i distrikt Halland hade fyra studiebesök förra året och alla var fullbokade. Till årsmötet kom färre. ”Jag tror att de är rädda att bli valda till styrelsen, men vi tvingar ingen”, säger...

Tjäna 1000-lappar på att se över familjeskyddet i ITPK

Är du inte gift och är barnen över 20 år? Då finns det inget skäl att behålla familjepensionen inom ITP. Genom att välja bort den kan privatanställda tjänstemän i 55-årsåldern höja sin tjänstepension med...

Småföretagare har ofta dålig koll på arbetsmiljön

Grundläggande kunskap om arbetsmiljölagen saknas och det systematiska arbetet lyser med sin frånvaro. Det är vanliga brister som Sveriges Ingenjörers regionala skyddsombud möter när de besöker småföretag. "Många tar för lättvindigt på arbetsmiljöfrågorna" tycker...

AI-övervakning av anställda oroar brittiska fackföreningar

Företag i Storbritannien använder artificiell intelligens för att övervaka allt arbete som kontorsanställda utför på sin dator och telefon. Brittiska fackföreningar är oroade över utvecklingen och varnar både för ökad press på de anställda...
EU-flagga och skugga av människor

Partierna väljer olika väg för arbetsmarknadsfrågor i EU

För den som tycker att det är viktigt med arbetsmarknadsfrågor i EU är det inte helt enkelt att veta hur svenska partier kommer att rösta i de frågorna i EU-parlamentet. Det visar en ny...
Delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer distrikt Uppsala: Jan Tegnér, Titti Öhrstedt (ordförande), Lisa Nirell (ordförande) och Abdulkadir Moalim.

Distrikt Uppsala vill att medlemmarna fortsätter lära sig saker

Medlemmar i Sveriges Ingenjörer ska ha chansen att gå på intressanta aktiviteter, tycker Lisa Nirell och Titti Öhrstedt. Därför engagerade de sig i Sveriges Ingenjörer distrikt Uppsala, där de nu delar på ordförandeskapet. Lisa Nirell...

Funderar du på att söka patent? – så undviker du vanliga misstag

Har du kommit på en smart teknisk lösning? Ägnar du fritiden åt att utveckla en uppfinning? Då är det kanske dags att söka ett patent. Men se till att undvika de vanliga misstagen. Det...
Fasaden till Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg

”Skulle misstankarna stämma så är det klart att man blir besviken”

Det stormar kring Swedbank med misstänkt penningtvätt, insiderbrott och svindleri. Bland akademikerna på banken – varav drygt 140 är ingenjörer – gror både oro och kampanda, menar Akademikerföreningens Henrik Joelsson. – Vi är vid...