ABB utbildar alla anställda för att hantera stress

De känslomässiga kraven finns i alla yrkesgrupper, även bland ingenjörer.. Foto: Thinkstock/Ridofranz.

ABB vill minska sjukskrivningar som uppstår på grund av stress. Nu har man tagit fram en utbildning för att öka kunskapen om stress och lära medarbetarna hantera den bättre.

Enligt Försäkringskassans statistik var 36 500 svenskar sjukskrivna för anpassningsstörningar och reaktion på svår stress i februari 2017, nästan sex gånger fler än 2010.

Också bland tjänstemän har stressen ökat och en stor studie från Karolinska Institutet som kom förra året visar att psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar bland både kvinnor och män.

På ABB i Sverige är sjukskrivningstalen varken bättre eller sämre än i samhället generellt. Men stress har kommit högre på företagets agenda.

Lena Westerholm, hållbarhetschef på ABB.

– Tidigare låg tyngdpunkten på en trygg och säker arbetsmiljö men sedan 2015 har vi även en samlad strategi för att minska stressen, säger Lena Westerholm, hållbarhetschef på ABB.

Vid årsskiftet lanserades utbildningen Stress Resilience Training som alla 135 000 ABB-anställda i hela världen ska gå. Den innehåller både fakta och verktyg för att hantera stress, utmattning och tidiga symptom. Men också för att få en större motståndskraft mot stress. Den tar också upp chefernas ansvar och hur de kan bidra till att stärka medarbetarnas stresstålighet.

Utbildningen är två timmar och avslutas med att var och en utformar sina strategier och mål.

– Vi har valt att ta hjälp av vår företagshälsovård när vi genomför utbildningen här i Sverige för att kunna svara på frågor som dyker upp och fånga upp signaler på större organisatoriska arbetsmiljöproblem, säger Lena Westerholm.

Hon tror att de flesta vet vad som händer i kroppen när vi blir stressade men färre känner till hur viktigt det är med återhämtning.

– Små insatser för bättre återhämtning kan ha stora positiva effekter för hälsan. Det räcker inte med att ha semester en gång om året. Vi måste se till att få en regelbunden återhämtning, säger Lena Westerholm.

Eric Ramsel i Akademikerföreningens styrelse och medlem i ABB:s arbetsmiljöråd har fått möjlighet att gå utbildningen och tycker att den är riktigt bra.

– Den gav mig reflektioner kring hur jag hanterar stress och vad jag kan göra för att minska stressen. Men jag ser tyvärr att det också finns organisatoriska problem som är svåra att påverka.

Ett exempel är att ABB under ett par år drivit projektet WCP, White Collar Productivity, för att effektivisera tjänstemännens arbete. Det har inneburit att globala enheter har slagits ihop.

Eric Ramsel menar att många tjänstemän stressas av att ha en chef i ett annat land.

– Det här drabbar inte bara oss i Sverige, det är ett globalt problem inom ABB. Här upplever jag att vi har kommit lite längre eftersom det finns en större medvetenhet om vad långvarig stress utan återhämtning kan leda till.

Lena Westerholm förstår att förändringen inom ABB globalt kan skapa otydlighet och att vissa delar av företaget påverkas mer än andra. Men syftet är att jobba smartare och att därmed frigöra tid, när förändringen satt sig.

Som facklig förtroendevald ser Eric Ramsel hur svårt det kan vara för chefer och kolleger att märka att en medarbetare är på väg att bli utbränd. Alla chefer känner inte heller till om medarbetare har varit sjukskrivna för stress tidigare.

Lena Westerholm tycker att ett stort och viktigt steg är att ABB har börjat utreda stressrelaterad sjukdom på samma sätt som man utreder arbetsplatsolyckor. Det gör man genom att utreda grundorsaken till sjukskrivningen. Kan det finnas organisatoriska orsaker på högre nivå eller finns det något som går att ändra inom arbetsgruppen?

Parallellt pågår också förebyggande arbete dels med rehabcoacher som besöker arbetsplatserna för att fånga upp tidiga signaler, dels med utbildning av chefer.

Sjukskrivningarna på ABB ligger i dag på drygt 3 procent men har under det senaste året planat ut samtidigt som nivån generellt i Sverige fortsätter att stiga.

För Eric Ramsel finns grundproblemet kvar, även om utbildningen är bra.

– Allt arbete ska hela tiden göras snabbare och effektivare av färre personer. Det är inte konstigt att det leder till mer stress, säger han.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
  • Viktoria Andersson, ordförande för Saco-S-föreningen på Trafikverket, och förtroendevalda ingenjören Rigoberto Orostica pratar med medlemmar

    Olika åsikter om stopp för anställningar på Trafikverket

    Bland Saco-medlemmar på Trafikverket tycker många att anställningsstoppet skapar oro och en störning i arbetet. Andra tycker att det fungerar. Enligt Saco-S-styrelsen är problemet att man stoppat ersättningsrekryteringar – men inte effektiviserat och kapat bort arbetsuppgifter.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar