Nanomaterial kräver försiktighet

3
2785
Single-walled zigzag carbon nanotube molecular structure isolated on white background. Atoms connected in wrapped hexagonal lattice. 3d illustration

Nanotekniken utvecklas snabbt, och kunskapen om hur farliga de extremt små partiklarna är halkar efter. I brist på exakta kunskaper förordar forskarna försiktighetsprinciper.

Extremt små partiklar kan vara farliga att andas in, bara på grund av sin litenhet. De dammar betydligt mer än andra material, och vid inandning sveps de lätt ner i lungorna. Där kan de orsaka inflammation eller till och med ta sig in i blodbanorna, vilket sannolikt är farligt för hälsan.

När AFA Försäkring anordnade ett seminarium i förra veckan, berättade flera forskare om kunskapsläget om så kallade nanomaterial och hur de ska hanteras på arbetsplatsen.

Nanostorlek

Nanomaterial brukar klassas som något som i minst en dimension mäter mellan 1 och 100 nanometer.

För att illustrera hur små nanopartiklar är kan man säga, lite grovt, att en typisk nanopartikel har ungefär samma storleksförhållande till en fotboll som en fotboll har till jordklotet.

Nanomaterial är sådana som i någon dimension mäter mindre än 100 nanometer. Extremt tunna ytor och trådar kan alltså platsa i definitionen, men oftast tänker man på nanomaterial som partiklar eller små fibrer. Det kan vara silverpartiklar, metalloxider, naturliga lermineral, motoravgaser och så kallade kolnanorör.

En av de farliga egenskaperna hos sådan nanomaterial, är enligt Maria Albin, professor i arbetsmedicin vid Karolinska institutet, att de dammar flera hundra gånger mer än vanliga material. Det innebär också att partiklarna gärna hittar ner i lungorna vid andning. När partiklarna väl har hittat ner i lungan exponeras partiklarnas ytor dessutom mer mot lungan. På så sätt blir giftiga ämnen ännu giftigare när partiklarna är så små.

Men ämnen som inte räknas som giftiga i vanlig form, kan mycket väl vara det som nanopartiklar. Ett av de tydligaste exemplen är kolnanorör, små fibrer som är mer än 5 mikrometer långa. Den typ av vita blodkroppar som ska ta hand om och rensa ut sådana partiklar klarar det inte. Partiklarna är för långa och när cellen sträcker på sig för att innesluta fibern räcker den ändå inte till. Fibern blir kvar i lungan och kan orsaka inflammation, så kallad fibros.

Hon påpekade också att det oklara kunskapsläget gör det svårt för arbetsgivarna.

– De flesta arbetsgivare vet inte om det ingår nanomaterial i de varor och produkter som de använder, och om det innebär risker, sade hon.

Ann-Beth Antonsson, civilingenjör och adjungerad professor vid KTH på enheten för ergonomi, jobbar bland annat med att ta fram bättre mätmetoder. Hon poängterade att det fortfarande är svårt att mäta halten av nanopartiklar.

– Gränsvärden saknas, och om de finns, finns de ofta bara för bulkmaterial.

Vissa nanomaterial som kommer ner i lungorna kan orsaka inflammation, och måste därför hanteras ytterst noga. Illustration: eugenesergeev/Thinkstock

Exakt vad som händer med en nanopartikel efter inandning är svårt att säga. Ingen har riktigt kunna iaktta de händelseförloppen i lungorna.

Ann-Beth Antonsson förordade försiktighetsprincipen på arbetsplatser där man hanterar sådana material.

Forskarna var överens om att kunskapsläget om nanomaterial inte var optimalt, och därför också överens om att man än så länge måste tillämpa försiktighetsprincipen när man hanterar sådana material.

Maria Albin ville se det förhållningssättet spridas. Hennes slutsats var att svårlösliga kolnanorör med som är längre än 5 mikrometer ökar risken för både cancer och lungfibros. De ämnena bör man undvika, eller hantera i så låga halter att de kan hanteras ur risksynpunkt.

– Det är viktigt att både företag och fackliga organisationer får den informationen, sade hon. Det är inte rätt att lämna åt dem själva att söka reda på.

Sture Henckel

3 KOMMENTARER

  1. Vilken studie är det som har undersökt detta?

    Kolnanorör är i regel såpass flexibla pga av sin klena diameter, att de rullas ihop till små nystan som relativt enkelt kan inkapslas av de vita blodkropparna. Det blir därför inte som för asbest fibrer, de har en större diameter och behåller sin form vilket gör att de vita blodkropparna inte kan ta innesluta fibrerna.

      • Tackar, presentationen är lite bättre nyanserad än vad texten är här, tycker jag. Det handlar då om en särskild sorts ”kolnanorör” som är ca 0.1 mikrometer i diameter. Dessa är då mera som vanliga kolfibrer än ”riktiga” kolnanorör (som har en diameter på 0.01 mikrometer eller mindre).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Svenska fack nöjda efter Europafackets kongress

I torsdags avslutades Europafackets kongress i Wien och Sverige lyckades på flera punkter slå vakt om den svenska modellen. Jenny Grensman från Sveriges Ingenjörer var på plats tillsammans med representanter från många andra svenska...

Så blir du en effektiv jobbsökare

Sätt mål, skapa struktur i vardagen och glöm inte bort att koppla av. Det är tre smarta knep som hjälper dig att bli effektiv som jobbsökare. Ellinor Wassberg är jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen. Hon konstaterar att...
Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...