Sju miljarder fattas för högre utbildning

0
1706
Undervisningen kräver i dag mer resurser per student än den gjorde 1995 hävdar Sulf i rapporten Systemfel i kunskapsfabriken. Foto: Getty Images/Alex Raths.

Ersättningsbeloppen till högre utbildning har successivt urholkats sedan mitten på 1990-talet. Totalt skulle högskolor och universitet behöva sju miljarder för att nå samma ersättningsnivå per student. Det motsvarar en hel årskull nybörjare.

Samtidigt som lärosätenas kostnader för grund- och avancerad nivå har fördubblats sedan läsåret 1994/95, har ersättningen från staten inte hängt med. Framför allt beror detta på att staten tillämpar ett schabloniserat effektivitetsavdrag, hävdas i en ny rapport från Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare.

Läsåret 1994/95 ändrades systemet för kostnadsersättning till högskolan. I rapporten Systemfel i kunskapsfabriken (Sulf) av Karin Åmossa jämförs hur ersättningen för högskolornas undervisning har utvecklats fram till 2016. Den visar att de flesta utbildningsområden skulle behöva resurshöjningar med 30 till 50 procent för att komma tillbaka till den nivå som gällde på 1990-talet.

Karin Åmossa, Sulf

– Det enda utbildningsområde som inte har tappat resurser är humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT). Det beror dock på att dessa från början låg på en sådan låg nivå att staten vid ett flertal tillfällen gjort extra satsningar för dessa utbildningsområden, säger Karin Åmossa. Fortsätter utvecklingen som hittills kommer även HSJT att drabbas av tydliga resursminskningar.

Det finns flera orsaker till att ersättningarna urholkats men den enskilt viktigaste är att staten ställer samma krav på effektivisering av högskolans undervisning som man gör på andra statliga verksamheter. I den privata sektorn effektiviseras produktion och verksamhet kontinuerligt med hjälp av ny teknik och motsvarande produktionsvinster bör även staten dra nytta av.

För många statliga verksamheter stämmer detta. Precis som vi sköter bankärenden själva hemma vid datorn, har också många av våra kontakter med statliga myndigheter, till exempel Skatteverket och Försäkringskassan, flyttat över till nätet. Men det gäller inte högre undervisning menar Karin Åmossa. Studenterna har fortfarande ett stort behov av kontakt med sina lärare.

– Antalet studenter har ökat och många av dessa kommer från studieovana miljöer. Det är bra att rekryteringen breddas men det betyder också att fler är i behov av särskilt stöd. Undervisningen idag kräver alltså mer resurser per student än den gjorde 1995, säger Karin Åmossa.

I rapporten föreslår man bland annat att lärosätena ska sluta att vara överdrivet försiktiga i budgeteringen och inte spara pengar i onödan. Men det enskilt viktigaste kravet är att slopa produktivitetskravet för den högre utbildningen.

– Det har gått bra att göra det för yrkeshögskolan. Där har man ansett att undervisning inte kan kombineras med ett sådant krav, säger Karin Åmossa. Det kravet passar minst lika illa på högskolorna.

Hon är också kritisk till att den sittande resursutredningen, som ska presentera sitt slutbetänkande i början av december, inte har fått i uppdrag att se över det så kallade produktivitetskravet.

– Det är väldigt konstigt och det gör att jag inte heller har så stor förhoppning på en eventuellt ny regering. Det här är ett systemfel som vi ser det och ett systemfel som rimmar väldigt illa med de höga kvalitetskrav som högskolan borde ha.

Jan Fröman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män pratar ogärna om sina sömnproblem

En av tre svenskar har sömnproblem och det är lika vanligt bland män och kvinnor. Men vad kan man göra för att sova bättre och vilka är hälsoriskerna med att sova för lite? Svaren...

Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren. I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder...

Mats Ericson vinner Levipriset

Årets vinnare av Levipriset är Mats Ericson, professor vid KTH – en passionerad lärare som gärna experimenterar och alltid strävar efter att få en applåd i slutet av sin föreläsning. Mats Ericson är professor i...

Konjunkturrapporten: Få satsar på personalen, trots att ekonomin går bra

Trots att svensk industri går bra satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Det visar resultaten från Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport som varnar för att svensk industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Höstens konjunkturrapport...
Linda Rydén, civilingenjör och initiativtagare till teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel.

Delvis ändrade attityder – ett år efter teknikbranschens metoo-upprop

Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats,...
Lapp med #metoo

IT-branschen stoppar huvudet i sanden om sexuella trakasserier

Trots 1000-tals anställda säger IT-företag att de knappt haft några anmälningar om sexuella trakasserier efter #metoo. Det visar en enkät som Computer Sweden gjort. ”De tar inte problemet på allvar”, menar Sara Jonasson Ginters...

Nu presenterar förbundet en ny lönestrategi

En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av...
lagbok

Ingenjörer stämda för att ha stulit företagshemligheter

Tre ingenjörer arbetar i ett kemikalieföretag som byggde upp IT-system och anställde medarbetare från ett konkurrerande företag. Då blev de stämda av konkurrenten för att ha kopierat deras IT-system och kundlistor. Nu tas fallet...

Polhemspriset till pionjärerna bakom talldiesel

Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i...

Philip Stankovski: ”Fler startups borde teckna kollektivavtal”

Hur har det senaste året i förbundsstyrelsen varit och vilka är de stora utmaningarna framöver? Ingenjören har frågat Philip Stankovski som suttit i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse i snart ett år. Philip Stankovski blev invald som...