Små löneökningar trots konjunkturen – men de som byter jobb får mer

1
6922
En mindre och en större myntstapel
Foto: Getty Images

För att vara inne i en högkonjunktur är löneökningarna ovanligt små just nu. Men för dem som byter jobb är lönepåslaget däremot ungefär lika stort som de senaste decennierna. Det visar en ny rapport från Riksbanken, som bedömer att möjligheten att byta jobb håller i sig.

Jämfört med tidigare högkonjunkturer har löneökningarna för dem som inte byter jobb varit låga de senaste åren. Vid de senaste topparna, i början av 2000-talet och 2008, var löneökningarna drygt 4 procent per år. Men nu är de nere på 2,5 procent, trots den starka konjunkturen. Ökningarna ligger väldigt nära de som slås fast i de centrala avtalen, vilket betyder att löneglidningen är låg, visar Riksbankens rapport.

Men rapporten pekar framför allt på att för dem som byter jobb är påslaget i lön lika stort som tidigare. Under tiden 1998–2016, som är den period som undersökts, är löneökningen i genomsnitt 3 procentenheter högre för dem som bytt jobb än för dem som inte bytt. Och skillnaden kan tänkas vara ännu större för ingenjörer.

– Den här så kallade lönepremien för att byta arbete varierar också med individuella egenskaper, exempelvis är den större för personer med högre utbildning, säger Caroline Flodberg, nationalekonom på Riksbanken, som skrivit rapporten.

En stor del av alla sysselsatta i Sverige byter arbete nu. 2016 låg siffran på 14 procent vilket är den högsta andelen sedan början av 1990-talet.

Men även om lönepremien för dem som byter jobb är hög så påpekar Caroline Flodberg att det handlar om ett genomsnitt – och det betyder inte att man automatiskt får högre lön för att man byter arbete. Därför vill hon inte heller ge råd kring när det är rätt läge att byta.

– Det är upp till var och en. Det finns dock fler jobb att söka när konjunkturläget är starkt. Enligt Riksbankens prognos väntas det starka konjunkturläget bestå även framöver.

Varför löneökningarna för dem som inte byter jobb är så låga nu är inget som undersökts i rapporten. Men Caroline Flodberg säger att en bidragande faktor som ofta lyfts fram är att produktivitetstillväxten i ekonomin är lägre nu än vid tidigare perioder med liknande konjunkturläge.

I en intervju i Sveriges Radio säger Caroline Flodberg också att arbetsgivarna tittar på den internationella konkurrenskraften och löneökningstakten i andra länder när de sluter avtal.

– Och givet att löneökningstakten, särskilt i euro-området, varit relativt dämpad så skulle det kunna ha påverkat den här utvecklingen.

Karin Thorsell

1 KOMMENTAR

  1. Det vore intressant att studera om det kan bero på globaliseringen och att företagen importerar många ingenjörer från bla Indien, Kina och östeuropa. Man kan misstänka att det håller nere löneökningarna denna högkonjuktur.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Läkare Utan Gränser behöver också ingenjörer

Civilingenjören Kajsa Salomonsson visste redan under utbildningen att hon ville jobba humanitärt. Sedan examen har hon varit ute på tre olika uppdrag för Läkare utan gränser.

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.