Små löneökningar trots konjunkturen – men de som byter jobb får mer

1
6611
En mindre och en större myntstapel
Foto: Getty Images

För att vara inne i en högkonjunktur är löneökningarna ovanligt små just nu. Men för dem som byter jobb är lönepåslaget däremot ungefär lika stort som de senaste decennierna. Det visar en ny rapport från Riksbanken, som bedömer att möjligheten att byta jobb håller i sig.

Jämfört med tidigare högkonjunkturer har löneökningarna för dem som inte byter jobb varit låga de senaste åren. Vid de senaste topparna, i början av 2000-talet och 2008, var löneökningarna drygt 4 procent per år. Men nu är de nere på 2,5 procent, trots den starka konjunkturen. Ökningarna ligger väldigt nära de som slås fast i de centrala avtalen, vilket betyder att löneglidningen är låg, visar Riksbankens rapport.

Men rapporten pekar framför allt på att för dem som byter jobb är påslaget i lön lika stort som tidigare. Under tiden 1998–2016, som är den period som undersökts, är löneökningen i genomsnitt 3 procentenheter högre för dem som bytt jobb än för dem som inte bytt. Och skillnaden kan tänkas vara ännu större för ingenjörer.

– Den här så kallade lönepremien för att byta arbete varierar också med individuella egenskaper, exempelvis är den större för personer med högre utbildning, säger Caroline Flodberg, nationalekonom på Riksbanken, som skrivit rapporten.

En stor del av alla sysselsatta i Sverige byter arbete nu. 2016 låg siffran på 14 procent vilket är den högsta andelen sedan början av 1990-talet.

Men även om lönepremien för dem som byter jobb är hög så påpekar Caroline Flodberg att det handlar om ett genomsnitt – och det betyder inte att man automatiskt får högre lön för att man byter arbete. Därför vill hon inte heller ge råd kring när det är rätt läge att byta.

– Det är upp till var och en. Det finns dock fler jobb att söka när konjunkturläget är starkt. Enligt Riksbankens prognos väntas det starka konjunkturläget bestå även framöver.

Varför löneökningarna för dem som inte byter jobb är så låga nu är inget som undersökts i rapporten. Men Caroline Flodberg säger att en bidragande faktor som ofta lyfts fram är att produktivitetstillväxten i ekonomin är lägre nu än vid tidigare perioder med liknande konjunkturläge.

I en intervju i Sveriges Radio säger Caroline Flodberg också att arbetsgivarna tittar på den internationella konkurrenskraften och löneökningstakten i andra länder när de sluter avtal.

– Och givet att löneökningstakten, särskilt i euro-området, varit relativt dämpad så skulle det kunna ha påverkat den här utvecklingen.

Karin Thorsell

1 KOMMENTAR

  1. Det vore intressant att studera om det kan bero på globaliseringen och att företagen importerar många ingenjörer från bla Indien, Kina och östeuropa. Man kan misstänka att det håller nere löneökningarna denna högkonjuktur.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.

Få valuta för pengarna för medlemskapet i facket

Är du nyfiken på vad din kollega tjänar inför nästa lönesamtal? Inte helt osannolikt, men att prata lön kan vara känsligt. Ta istället hjälp av Sveriges Ingenjörers lönestatistik för att få reda på vad anställda inom samma bransch och med liknande erfarenhet tjänar.

Så påverkas ingenjörerna på Scania av neddragningarna

Orderingången har sjunkit på Scania och många konsulter kommer att tvingas lämna företaget. Men det blir också stora omställningar för tjänstemännen som jobbar kvar. 

En ny ledamot föreslås till Ingenjörernas styrelse

Valberedningen i Sveriges Ingenjörer föreslår att en ny ledamot väljs in i förbundsstyrelsen vid Ingenjörsfullmäktige senare i november. Och den som föreslås är en ingenjör på Nationellt forensiskt centrum vid Polismyndigheten.