Har du en indisk kollega på jobbet? Som ingenjör blir det allt vanligare i takt med att de indiska ingenjörerna i Sverige blir fler. Men mötet med svenskarna är inte alltid problemfritt. Här berättar några indier om kulturkrockarna. 

Av de utländska medborgare som får arbetstillstånd inom IT-sektorn kommer drygt fyra av fem från Indien. De pratar bra engelska och många har exakt den kompetens som företagen just nu efterfrågar. Ändå kan det ta lite tid innan samarbetet med de svenska kollegerna fungerar riktigt bra.

Ingenjören har träffat fem indiska ingenjörer som arbetar i Sverige – fyra män och en kvinna. Här ger de exempel på skillnaderna mellan en arbetsplats i Indien och här.

Aditya Roy från Calcutta kom till Sverige för tio månader sedan och jobbar med utveckling av mjukvara på Electrolux i Stockholm.

1. Ingen berättar om reglerna
Aditya Roy som arbetar på Electrolux i Stockholm upplever att det finns många sociala regler som är djupt rotade i den svenska kulturen.

– Det handlar om att passa tider för att andra inte ska behöva vänta på dig, vara trevlig och visa respekt mot andra, planera arbetet väl och dela information med alla som behöver ta del av den. Ett problem för oss som kommer från andra länder är att ingen berättar om reglerna och förklarar hur viktiga de är men du märker väldigt tydligt när du gör fel. I Indien har de här egenskaperna mindre betydelse. Där är kvaliteten på ditt arbete och hur snabbt du levererar viktigast.

Alagappan Anamalai från Chennai har doktorerat inom solenergi i Korea och är sedan tre år gästforskare vid Umeå universitet.

2. Plattare organisationer
Alagappan Annamalai är gästforskare inom solenergi vid Umeå universitet och kom hit efter sin doktorsexamen i Korea. Han blev chockad redan första veckan i Sverige. Under ett möte uppstod en diskussion då en av forskarna sa till sin chef att han hade fel.

– Det var obegripligt för mig. I Korea eller Indien hade forskaren omedelbart blivit avskedad. Efter mötet förklarade mina kolleger att det var helt normalt eftersom forskaren var mer insatt i frågan. För mig tog det sex månader innan jag vågade säga nej till min chef.

Ashok Kumar, som har jobbat på Ericsson i Kista i tre år lyfter fram samma skillnad.

– I Indien kommer du aldrig i kontakt med företagsledningen och även till din närmaste chef är avståndet stort, säger han.

3. Kramar från någon man inte känner
Rahin Tigdikar kom till Sverige för 7,5 år sedan och jobbar i dag som konsult på Navigate. Hon har reagerat på att svenskar kramas.

– Under min första tid i Sverige kände jag mig väldigt obekväm när främmande människor inte bara hälsade med en handskakning utan också la armen om mig, som en lätt kram.

4. Svårt få akuta problem lösta
Alagappan Annamalai tycker att det är svårt att få akuta problem lösta i Sverige.

– När jag började på min forskartjänst i Umeå tog det nio månader innan all utrustning var på plats. Administration tar också lång tid och man måste vara utrustad med en stor portion tålamod här. Däremot är man bra på att tänka långsiktigt och planera väl för att undvika problem, säger han.

5. Teamet är viktigare än individen
Indiska chefer bedömer och registrerar de anställdas prestation i stort sett dagligen.

Karthek Chilla läste sin master på Blekinge Tekniska Högskola och fick sedan arbete med mjukvaruutveckling på Ericsson i Göteborg. Nu jobbar han sedan sex månader på Ericsson i Kista.

– Det är hård konkurrens mellan kollegerna och det påverkar stressen men också samarbetet i arbetsgrupperna. Cheferna i Indien ser dig bara som den som utför ett arbete medan svenska chefer också bryr sig om hur man mår. I Sverige ligger mer fokus på gruppens gemensamma arbete och på leveransen än på att bedöma var och ens individuella prestation, säger Karthek Chilla som arbetar med utveckling av mjukvara på Ericsson i Kista.

6. Fredagsfika och privatliv på jobbet
Att träffa kollegerna över en fika på arbetstid och prata om saker utanför arbetet förvånar de indiska ingenjörerna men det uppskattas. Ashok Kumar tycker att det också har positiva effekter på arbetet.

– Samarbetet är lättare när man känner sina kolleger bättre, säger han.

Ashok Kumar läste sin master i computer science på Blekinge Tekniska Högskola och reste sedan tillbaka till Indien och startade ett företag. Efter tre år återvände han till Sverige för att arbeta på Ericsson med certifiering av företagets produkter.

7. Kortare arbetsdagar
Arbetsdagarna i Sverige är kortare än i Indien och arbetstiderna också annorlunda.

– I Indien börjar tjänstemän klockan 9–10 men jobbar till 19–20 på kvällen. Det var en omställning att börja så tidigt på morgonen men restiden till jobbet är också kortare här i Sverige, säger Ashok Kumar.

8. Tystare kontor
Rahin Tigdikar lyfter fram att det är mycket tystare på kontoren i Sverige, även om man sitter i öppna landskap.

– På vissa kontor kan man nästan höra en knappnål falla och det kändes väldigt märkligt i början men nu tycker jag att det är skönt, säger hon.

9. Husmor och utegångsförbud
Ashok Kumar och Karthek Chilla har båda läst sina masterprogram på Blekinge Tekniska Högskola. De säger att både undervisning och studentboende skiljer sig mycket från Indien.

– På de flesta studentboenden i Indien finns en husmor som sköter studenternas tvätt och serverar mat. När jag flyttade till Sverige blev jag tvungen att lära mig att tvätta och laga mat, säger Karthek Chilla.

Ashok Kumar blev överraskad över friheten i Sverige.

– I Indien låser man dörren till studentbostäderna på kvällarna så att man inte kan gå ut men i Blekinge ordnade högskolan aktiviteter på kvällarna där man träffar vänner.

10. Undervisningen påminner om forskning
– I Indien sker nästan all undervisning i form av föreläsningar men i Sverige ingår också problemlösning och självständigt arbete. På mitt masterprogram på BTH fick vi uppgifter där vi själva skulle ta fram och bidra med ny kunskap, som forskning i ett mindre format, säger Karthek Chilla.

Karin Virgin

16 KOMMENTARER

  1. Bra artikel! Jag blir nästan lite rädd då en sak att berätta var att ”vara trevlig och visa respekt mot andra”. Det övergår mitt förstånd att det ska behöva specificeras. Vilket kanske säger en del om min inskränkthet iofs…

  2. Det slår mig, efter att ha läst artikeln, att vi har en hel del ingenjörer I Sverige som kommer från andra länder. Hur många av dessa har möjlighet att bli medlemmar I Sveriges Ingenjörer och går det att få nyhetsbreven på engelska så icke svensktalande ingenjörer kan ta del av innehållet, som tex denna artikel?

  3. Indier o kineser är ofta mer välutbildade och högpresterande än andra men verkar inte våga ifrågasätta auktoriteter. Trots bra faktakunskaper så tror jag att dom förlorar på det. Utveckling sker när man vågar ifrågasätta auktoriteter och tänka fritt utanför boxen. Det är en stor framgångsfaktor för svenskt näringsliv tänker jag. Faktakunskaper är viktiga men som Einstein sa ”minne är den dummes intelligens”. Det är viktigare att inte sluta ställa frågor än att göra rätt varje gång.

  4. I think these comments come from indians, who mainly work in service companies and their mindset and observation are no surprise. Generally these are highly task oriented and there is some one behind them always to them what they need to do.

  5. Intressant att det inte finns inte ända nekdel i det svenska arbetslivet ;) i jämförelse med det indiska där alla ingenjörer kom från.

  6. Intressant artikel. På mitt jobb har vi massor med indiska medarbetare börjat det senaste halvåret. Jag har varit fundersam på vad de egentligen tycker om sitt nya arbetsliv och relationen till kollegorna i Sverige. Nu har jag fått en liten inblick i hur det är. Jag har också funderat på om de upplever (nu när de är så pass många indier som jobbar på samma kontor) att de måste förhålla sig annorlunda mot sina svenska kollegor jämfört med indiska, eller om de applicerar sina nya ‘svenska sociala normer’ även i relationen till sina indiska kollegor.

    • Har du provat att fråga dina indiska kollegor hur de uppfattar arbetslivet i Sverige? Jag misstänker att en nackdel med Sverige är att vi kan vara tysta och tror oss veta utan att faktiskt fråga? Spännande reflektion kring om de indiska kollegorna agerar annorlunda mot sina landsmän på arbetsplatsen i Sverige jämtemot Indien. Den frågan saknas i intervjun.

  7. Mycket bra artikel. Jag tog upp det med mina indiska kolleger och det blev en intressant diskussion i vilket de instämde med det mesta.
    En annan sak som de nämnde var att de i början reagerade på att kolleger som inte ens kände dem log mot dem.
    Synd att mina indiska kolleger behövde använda Google Translate för att läsa den här intressanta texten som i allra högsta grad berör dem. Kan tänka mig att texten blev misshandlad :-)

  8. Jag håller med dem fullständigt. När jag var på CEVT för att bygga ett Virtual Vehicle Architecture så hade jag 8 st exjobb med ca 16 studenter under två år. Alla hade utländsk härkomst och för det mesta kom de från Indien eller Kina. Jag hade aldrig kunnat ha så många exjobbare under mig om de inte hade kommit från Indien eller Kina. Extremt högpresterande, hög kvalitet på leveranserna. Jag var så nöjd med dem så jag fixade jobb åt alla dem. Men visst var det en liten kulturkrock i början. Idag är dom mina vänner.
    Michael Palander, Palander Consulting AB

  9. Har arbetat med indiska IT-specialister, som gjorde jobbet i Indien, men ibland kom till Sverige på kortare besök. En genomgående observation var att man hade svårt att fatta egna beslut, även inom sitt eget ansvarsområde. Man ville gärna ha en direkt order eller ett ok från annat håll. Den här intressanta artikeln är intressant och upplysande.

  10. Mentor eller fadder är viktigt vid anställning. Erfarenheter från en eller flera kollegor som har arbetat en eller ett par år, och haft tid att samla på sig bra erfarenheter, är utvecklande både för faddern och för den nyanställde.

  11. För ökad förståelse och bättre resultat behövs nog utbildning för båda nyanlända och infödda. Efter att ha rest i jobbet har jag märkt att vara normal kan betyda väldigt olika saker på olika ställen på jorden.

  12. Mycket intressant och ger förutom lite självinsikt en bild av de kulturella skillnader som finns.
    Det som den ene uppfattar som en kram i en social kontext kan den andre uppfatta som närmast ett sexuellt ofredande. Något att tänka på.

  13. Håller med, mkt intressant o kul läsa. Väldigt mkt är ju bra omdömen glädje nog.
    Mer såna här artiklar där man ser utifrån in, ex hur upplevs svenskar som jobbar utomlands eller hur mkt mindre tror dagens ingenjörer att man kunnat jobba med bibehållet resultat om man fått behålla samma lön och förmåner.

  14. Mycket intressant och lärorikt! Vore bra om man tog lärdom av dessa. Man märker ju hur viktig kommunikation från start för att visa ”spelets regler”.

  15. Mycket uppskattat att läsa hur andra nationaliteter ser på oss svenskar, och allt som vi tycker är… självklart? Som kanske aldrig sags rakt ut, utan beskrivs ”mellan raderna”, som vi inte tänker på längre.
    Särskilt de ”små sakerna”, mellanmänskliga och underförstådda.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Män pratar ogärna om sina sömnproblem

En av tre svenskar har sömnproblem och det är lika vanligt bland män och kvinnor. Men vad kan man göra för att sova bättre och vilka är hälsoriskerna med att sova för lite? Svaren...

Nytt projekt utforskar det nya arbetslivets utmaningar

Arbetstider, ergonomi och inflytande. Vilka regler gäller och hur hanteras arbetsmiljöfrågor i en internationell miljö? Ett nytt projekt söker svaren. I en globaliserad och digitaliserad värld blir det allt vanligare att tjänstemän från olika länder...

Mats Ericson vinner Levipriset

Årets vinnare av Levipriset är Mats Ericson, professor vid KTH – en passionerad lärare som gärna experimenterar och alltid strävar efter att få en applåd i slutet av sin föreläsning. Mats Ericson är professor i...

Konjunkturrapporten: Få satsar på personalen, trots att ekonomin går bra

Trots att svensk industri går bra satsar företagen allt mindre på kompetensutveckling av de anställda. Det visar resultaten från Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport som varnar för att svensk industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Höstens konjunkturrapport...
Linda Rydén, civilingenjör och initiativtagare till teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel.

Delvis ändrade attityder – ett år efter teknikbranschens metoo-upprop

Nästan 2 000 kvinnor skrev under teknikbranschens metoo-upprop #teknisktfel. Nu har det gått ett år sedan det publicerades, den 19 november 2017. I dag tycker initiativtagaren Linda Rydén att attityderna i branschen har ändrats,...
Lapp med #metoo

IT-branschen stoppar huvudet i sanden om sexuella trakasserier

Trots 1000-tals anställda säger IT-företag att de knappt haft några anmälningar om sexuella trakasserier efter #metoo. Det visar en enkät som Computer Sweden gjort. ”De tar inte problemet på allvar”, menar Sara Jonasson Ginters...

Nu presenterar förbundet en ny lönestrategi

En plan för hur medlemmarnas löner ska öka kommer att presenteras vid Sveriges Ingenjörers fullmäktige som startar om drygt en vecka. Det blir också inval av nya i styrelsen och besked om vilka av...
lagbok

Ingenjörer stämda för att ha stulit företagshemligheter

Tre ingenjörer arbetar i ett kemikalieföretag som byggde upp IT-system och anställde medarbetare från ett konkurrerande företag. Då blev de stämda av konkurrenten för att ha kopierat deras IT-system och kundlistor. Nu tas fallet...

Polhemspriset till pionjärerna bakom talldiesel

Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i...

Philip Stankovski: ”Fler startups borde teckna kollektivavtal”

Hur har det senaste året i förbundsstyrelsen varit och vilka är de stora utmaningarna framöver? Ingenjören har frågat Philip Stankovski som suttit i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse i snart ett år. Philip Stankovski blev invald som...