Årets Polhemspristagare Valeri Naydenov och Lars Stigsson har tagit fram receptet på talldiesel som framställs från tallolja, en restprodukt vid tillverkning av pappersmassa. SunPine i Piteå – världens första fabrik för talldiesel –producerar i dag 100 000 kubikmeter per år. 

Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och redan 2030 ska fordonsflottan drivas helt på fossilfria bränslen. Elbilarna är förstås viktiga för att nå målet men det kommer att krävas fler lösningar, inte minst för tunga transporter. En sådan är att tillverka drivmedel på restprodukter från skogsindustrin.

Årets pristagare

Lars Stigsson
Civilingenjör i kemiteknik från Lunds Tekniska Högskola. Entreprenör som grundade SunPine 2005. Är idag ägare och styrelseledamot i företaget.

Valeri Naydenov
Född i Bulgarien där han också tog examen i organisk och analytisk kemi. PhD i kemisk teknologi vid Luleå tekniska universitet. Arbetar i dag som forsknings- och utvecklingschef vid SunPine.

Årets Polhemspris går till Lars Stigsson och Valeri Naydenov som har utvecklat processen för att framställda talldiesel från tallolja, en restprodukt i massaindustrin. Valeri Naydenov är i dag utvecklingschef på SunPine, företaget som Lars Stigsson grundade för 13 år sedan.

Valeri Naydenov kom till Sverige från Bulgarien år 2000 och doktorerade i analytisk kemi fyra år senare. Samarbetet med Lars Stigsson startade kort därefter kring en av Lars idéer om att använda så kallade växtsteroler som finns i tallolja för att framställa kolesterolsänkande livsmedel.

– Att separera växtsterolerna krävde en omfattande process i många steg och jag föreslog att vi samtidigt skulle ta hand om fettsyrorna. När vi funderade på hur fettsyrorna skulle komma till nytta föddes idén om biodiesel, säger Valeri Naydenov.

Lars Stigsson är kemisten och serieentreprenören som snabbt såg affärsmöjligheterna. 2005 startade han företaget SunPine och 2010 öppnade anläggningen i Piteå.

– Jag behövde kapital för att bygga fabriken och fick med mig skogsbolagen Sveaskog och Södra och drivmedelsbolaget  Preem som var intresserad av att köpa vår produkt för att kunna framställa ett mer miljövänligt fordonsbränsle, säger Lars Stigsson.

Nu transporteras tallolja från massabruk i Skandinavien men också med båt från USA till SunPines anläggning i Piteå. I processen avskiljer man 100 000 kubikmeter råtalldiesel om året som skeppas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där processas den, blandas med diesel från vanlig råolja och säljs som svanenmärkt Preem Evolution Diesel.

Tidigare pristagare

Se alla våra artiklar om Polhemspriset, Lilla Polhemspriset och Wimanska priset här.

– På molekylnivå är talldieseln likadan som vanlig diesel och kan användas i alla dieselmotorer, säger Lars Stigsson.

Talldieseln från SunPine minskar de fossila koldioxidutsläppen med 250 000 ton om året. Det motsvarar den mängd koldioxid som 25 000 medelsvenskar tillsammans släpper ut per år.

Men hur stor är potentialen på sikt för talldiesel i Sverige?

– I dag utgör den bara två procent av den totala dieselförbrukningen här men flera massabruk i Skandinavien bygger ut vilket innebär att volymerna av tallolja ökar, säger Lars Stigsson.

Polhemspriset

Polhemspriset instiftades 1876 till minne av uppfinnaren Christopher Polhem.

Priset delas ut av Sveriges Ingenjörer.

Pristagaren belönas med 250 000 kronor och Polhemsmedaljen.

Årets pris delas ut onsdagen den 14 november i Stockholm.

Ett viktigt beslut togs i början av året då EU-parlamentet röstade för att tillåta en ökad användning av tallolja vid framställningen av biodiesel. Mot förslaget lobbade kemiindustrin i Europa som använder talloljan till sina kemikalier. Beskedet var avgörande för SunPines beslut att bygga ut fabriken i Piteå. Om två år ska anläggningen ha kapacitet att tillverka 150 000 kubikmeter råtalldiesel om året.

– På sikt skulle jag gissa att talldieseln kan stå för 4–5 procent av dieselförbrukningen i Sverige, säger Lars Stigsson.

Men talldiesel är inte den enda vägen att framställa gröna bränslen från skogen. Just nu arbetar också flera forskargrupper med olika processer för framställning av bensin eller diesel från andra restprodukter i skogsindustrin. Några lovande projekt omvandlar ligninet i träden till bränsle. Lyckas man handlar det om betydligt större volymer än tallolja.

Lars Stigsson tycker att alla initiativ är välkomna och ser definitivt ingen konkurrens. Tvärtom.

– Behoven av förnybara bränslen är enormt om vi ska klara målen om minskade fossila koldioxidutsläpp.

Hur ser du på målsättningen med en fossilfri fordonsflotta 2030? Kommer Sverige att lyckas?

– Det är en jättesvår fråga men jag är tveksam om vi når så långt. De svåraste blir de tunga transporterna och flyget. Jag tror nog inte att transporterna är helt fossilfria 2030 men vi kommer att vara en bra bit på väg. Lösningen är miljöteknik och där är ju Sverige världsledande.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.