Ilska över lönerna inom industrin: ”Vi behöver ett nytt avtal”

20
14324
Många akademikerföreningar inom industrin tycker inte att avtalet tillämpas som det var tänkt. Foto: Getty Images/Viktoriya Kuzmerkova.

Industrins rekordvinster under förra året syntes inte i akademikernas lönekuvert. Besvikelsen startade uppropet #ShowUsTheMoney. Nu har årets löneförhandlingar inletts och flera arbetsgivare verkar oberörda av kritiken. 

I januari 2018 redovisade flera stora industriföretag historiska vinster som tände ett hopp hos akademikerna. Efter tuffa år med frysta eller blygsamma löneökningar fanns det goda möjligheter till kompensation. Men lönebuden från arbetsgivarna blev på de flesta håll en besvikelse och missnöjet växte.

Flera Akademikerföreningar inom industrin samlades i februari förra året bakom uppropet #ShowUsTheMoney där man krävde att företagen skulle dela med sig av de ekonomiska framgångar som akademikerna bidragit till. Trots centrala konsultationer mellan fack och arbetsgivare på flera företag skedde ingen förändring.

Nu har förhandlingarna om årets löneutrymme startat på flera industriföretag och Ingenjören har frågat några akademikerföreningar om en lägesrapport. Har arbetsgivarna lyssnat på #ShowUsTheMoney?

Mikael Blomqvist, ABB

Mikael Blomqvist, ABB
Mikael Blomqvist, ABB

– Vi har lämnat yrkanden men utan framgång och vi kommer att begära central lönekonsultation även i år. Tyvärr känns det som att våra påtryckningar både lokalt och genom #ShowUsTheMoney inte har gett något resultat alls. Vi känner oss totalt tandlösa när vi argumenterar för att cirka 2 procent bara räcker till att upprätthålla vår lönestruktur. För att dessutom höja lönenivån och därmed kompensera för inflationen krävs det mer.

– Vi gör vad vi kan inom ramen för det avtal som ligger på bordet men vi märker att medlemmarna känner en uppgivenhet. ABB Sverige styrs från Zürich och har inte mandat att tillämpa avtalet som de centrala parterna kommit överens om.

Lisa Lorentzon, Scania

Lisa Lorentzon

– Medlemsenkäten efter förra årets lönerevision visar ett stort missnöje. På frågan om hur lönerevisionen påverkat motivationen svarade 40 procent (av de som inte är chefer) negativt eller mycket negativt. Drygt 70 procent (av de som inte är chefer) uppgav att de inte hade haft möjlighet att påverka löneförslaget.

– Företaget har ännu inte beslutat om de ekonomiska förutsättningarna men vi har inte fått några signaler som tyder på att de tolkar avtalet annorlunda i år. Vi kan konstatera att nuvarande avtalsmodell inte fungerar i en högkonjunktur och det är nödvändigt att vi får en förändring i samband med avtalsrörelsen 2020. Tanken med processavtalet är att skapa en flexibilitet utifrån företagets resultat. Men flexibiliteten kan inte bara finnas i en riktning, när företagen går sämre.

Peter Månsson, AB Volvo

Peter Månsson

– Det är för tidigt att kommentera utfallet än. Nivån för löneökningarna är satt på Sverigenivå men nytt för i år är en särskild tekniksatsning och resultatet av den har vi inte sett än. Jag är försiktigt optimistisk att den är ett embryo till en modell för att behålla ingenjörernas lönestruktur. Vi noterar också att företaget ser över modellen med löneboxar och det kan vara ett steg på väg bort från dem.

– Det är ändå tydligt att avtalet inte fungerar för att både höja lönerna och bibehålla lönestrukturen. Detta medför att lönekurvan för akademiker planas ut mer och mer.

Vad står det i avtalet?

Det treåriga avtal som Sveriges Ingenjörer och Teknikarbetsgivarna slöt 2017 är ett processavtal med en stupstock.

Om de lokala parterna inte enas i lönerevisionen kommer stupstocken att lösas ut. Stupstockens storlek är det så kallade märket, som för 2019 är 2 procent.  

Utfallen i avtalet ska bygga på företagens resultat. Går det bra för företaget så ska det också speglas i lönerna för ingenjörerna.

Avtalet ska ta hänsyn till lönestrukturen på företaget. Om strukturdelen blir för låg kommer lönekurvan på sikt att plana ut.

Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer säger att #ShowUsTheMoney trots allt är viktig i det långsiktiga arbetet med att påverka företagen. Att de centrala arbetsgivarorganisationerna har kommenterat uppropet visar också att akademikerföreningarna har satt sig i respekt hos arbetsgivarna.

Camilla Frankelius
Camilla Frankelius

– Teknikarbetsgivarna vill ha avtal med lokal lönebildning, där löneutrymmet sätts på företaget tillsammans med akademikerföreningen, och det ska bygga på företagens resultat. Missnöje har uppstått när företagen brister i tillämpningen av avtalet och ingenjörernas löner inte gynnas av företagens vinster, trots att deras arbete betyder så mycket för framgångarna.

Camilla Frankelius säger att det är tydligt att många företag inte klarar att hantera avtalet och de dåliga erfarenheterna kommer förbundet att ta med sig till kommande avtalsrörelse.

– Det tvingar oss att fundera på andra möjligheter, exempelvis individgarantier eller att avstå från processavtal med så kallad stupstock.

Hon ser också att få företag använder lönen för att stimulera innovation och goda prestationer.

– Det kommer också bli en viktig fråga i kommande avtalsrörelse.

Karin Virgin

20 KOMMENTARER

  1. Återigen en klagan från SI över att arbetsgivarna inte lyssnar. Vi minns slogans som ”Tysklandslöner senast 2015” etc. och nu ”ShowUsTheMoney”. Och hur försöker man åstadkomma en förändring? Jo, genom att diskutera med arbetsgivarna. SI är nog det mest tandlösa fack som finns. Under mina 37 år som medlem är det skarpaste man tagit till en övertidsblockad. Ofta ser man hur SI råder sina medlemmar att byta jobb för att få upp lönen. Detta behöver man ju ingen fackförening för att göra!?? Överväger allvarligt att gå ur SI.

  2. Byt arbetsgivare, min kompetens värderades med 18000kr mer per månad inom samma branch. kompetens förvärvarvad här=2% kompetens fövärvad där =30%. Och jag slipper det förnedrande lönesamtalet som bonus.

    • Det behöver jag dock inte SI till hjälp för att göra. Om det är deras enda svar (dvs ”byt arbetsgivare”) på hur man kan få en skälig löneökning i arbetslivet så kan jag spara in de tusenlappar jag lägger varje år på att vara medlem i SI och gå ur facket. Det skulle dessutom förmodligen vara den högsta reallöneökningen jag fått på flera år.

  3. Med tanke på att väldigt många ingenjörer betalar marginalskatt på 53 eller 58%, så blir det ännu lägre påslag netto. Dessutom har vi inflationen, som flera har påpekat.
    Dock sätts ju lönen på en konkurrensutsatt marknad, så SI förhandlingsposition är inte speciellt stark. Större företag kan enkelt outsourca konstruktionsarbete till länder med lägre lönekostnader (löneskatter, förmåner och lön). Man kan också enkelt ta in unga ingenjörer från EU-länder vilket sätter press nedåt på lönerna enligt tillgång och efterfrågan. Jag vet inte om SI kan göra så mycket åt saken eller om det ens är önskvärt.
    SI borde driva frågan om sänkta eller slopade marginalskatter, vilket skulle leda till minskade skattekilar och en möjlighet till högre löner. (De sänkningar som har aviserats från politiskt håll är marginella).

    • 1. ”Dock sätts ju lönen på en konkurrensutsatt marknad, så SI förhandlingsposition är inte speciellt stark. Större företag kan enkelt outsourca konstruktionsarbete till länder med lägre lönekostnader”

      Det gäller ju även för andra länder. Så om man skulle fullfölja det resonemanget, så skulle ingenjörer ha samma lön i alla länder till sist. Först då är det inte lönt att outsource:a till något annat land.

      Ändå är lönerna mycket högre för ingenjörer i tex USA, Japan, och Schweiz, så resonemanget håller inte helt. Orsaken är att det finns landsspecifika skillnader. Det finns alltså möjligheter även för ingenjörerna i Sverige att få högre löner. Men det kräver att det inte finns ett överskott på ingenjörer i Sverige, så lönerna kan pressas ner. Vi bör alltså sträva efter att ha färre, men mycket kompetenta ingenjörer i Sverige.

      2. ”Man kan också enkelt ta in unga ingenjörer från EU-länder vilket sätter press nedåt på lönerna enligt tillgång och efterfrågan.”

      Detta är ett klurigare problem. SI borde driva opinion för att ändra nuvarande regler där det det vid arbetskraftsinvandring i princip nästan är fritt att sätta vilken lön som helst, om det inte inte finns någon lägstalön specificerad i kollektivavtalet. Som det är nu är endast fackförbund med kollektivavtalade lägstalöner i praktiken skyddade mot lönedumpning. SI borde driva opinion för att om det inte finns någon lägstalön i specificerad i kollektivavtalen, så ska medellönen på arbetsmarknaden för relevant yrke och ålder vara lägsta accepterade lön.

    • Om det är konkurrensen från låglönemarknader som håller nere lönerna, varför är då ingenjörslönerna bättre i Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, USA osv? Jag gissar att det är de svenska arbetsgivarorganisationern som effektivt lyckats hålla nere den allmänna lönenivån för ingenjörer. Arbetsgivarorganisationerna skapar en oligopolmarknad för inköp av ingenjörsarbetskraft, något som hade varit olagligt i exempelvis USA. I Sverige är tanken att fackförbunden skall tjäna som motvikt. Det verkar fungera dåligt i fallet med SI.

      • Ni måste sluta jämföra löner mot andra länder med helt andra sociala vilkor. I USA får du ju själv betala sjukvård, barnens utbildning, försäkringar, osv. Har du familj, eller planer på en sådan, skulle de absolut allra flesta förlora på att ha amerikansk lön med amerikanska förhållanden – som ingenjörer. Så – var lite noggrannare när ni jämför med andra länder, annars skjuter ni er själva i foten.

        Känner för övrigt igen mig i uppgivenheten över löneprocessen. Har efter flera års _hårt_ slit med mycket resor gett upp. Kan lika gärna sitta av tiden på kontoret, fokusera på att hålla pulsen låg – eftersom det ändå ger samma påslag i lönekuvertet, men med betydligt mindre risk för utbrändhet, och betydligt lägre investering i form av engagemang.
        Märkligt att inte arbetsgivarna är intresserade av att premiera hårda ansträngningar i Sverige?!
        Kanske kommer det av insikten hos lönesättande chefer att man i Sverige ändå inte får ut mer i plånboken, så att man håller tillbaka löneökningarna av omtanke om de mindre förstående ingenjörerna?

        • ”Ni måste sluta jämföra löner mot andra länder med helt andra sociala vilkor.”

          Danmark, Schweiz, Tyskland etc är full jämförbara med Sverige i dessa avseenden. Och där har ingenjörerna ändå betydligt högre löner än i Sverige.

          • Därutöver så är de inte alls ovanligt att företag i USA inkluderar sjukförsäkringar för dig och familj när vi pratar om företag som anställer ingenjörer eller andra högutbildade.

  4. Ingen verkar ju sätta reallöneökningen i relation till köpkraft. Sverige har de senaste 14 månaderna ”devalverat” kronan så att värdet idag ligger runt 66% av tidigare värde om man jämför med Euro, Dollar eller Pund. Industriföretag med exportmarknad får ju marginaler som plötsligt blir väldigt positiva förutsatt att anställda betalas med SEK. Sverige håller på att bli ett låglöneland i sann bemärkelse. Höj energiskatterna också så alla tvingas cykla till sina kontor… Disillusionerad Civilingenjör…

  5. Fd Scania-medarbetare här, fick 2016 en löneökning på 2.8%.
    Konsulterar just nu i USA och förhandlade 2018 till en löneökning på 5.3%.

    Det behövs ett lönelyft på svenska marknaden för ingenjörer om företagen vill kunna behålla kompetensen och attraktionskraften hos nuvarande och kommande generationen.

  6. Så länge SI försvarar principen om industrins märke som sätter ett tak för lönenivåerna så kan vi nog inte räkna med mer. SI har själva belyst att ingenjörslönerna har släpat sen märket infördes, men sen går analysen över till sagor. Det är brist på ingenjörer men lönerna släpar, kan det kanske bero på att vi har ett tak på lönen som sätts utifrån helt andra yrkesgrupper? Det är dags för Si att börja företräda sina medlemmar igen och följaktligen skrota märket.

  7. 1,8 % per år sedan avtalet om lönesamtal kom till (2014?). Ingen pott, chefen har ingen möjlighet att yrka på mer och min prestation påverkar inte min lön alls. Den enda reallöneökningen jag har sett är jobbskatteavdragen.

    En outbildad kommunalarbetare tjänar mer än mig som civilingenjör och har större löneökning per år.

    Möjligheten att byta jobb i en mindre kommun lång ifrån storstadsregionerna är i det närmaste obefintlig.

  8. När är det dags att gå på snacket om ”ingenjörsbrist” i Sverige? Minska antalet platser på ingengörsutbildningarna så att kvalitet på studenter och lönerna går upp. Bara så kan vi vara långsiktigt internationellt konkurrenskraftiga!

  9. Men det var ju så att Ni hade en möjlighet i höstas att bryta det 3-åriga avtalet. Varför tog Ni inte den chansen? Jag tycker det rimmar illa att gnälla på avtalet nu när man självmant valt att fortsätta med det.

    Lite mer aktion och mindre prat vore tacksamt.

    Mvh
    En irriterad ingenjör.

  10. ”Att de centrala arbetsgivarorganisationerna har kommenterat uppropet visar också att akademikerföreningarna har satt sig i respekt hos arbetsgivarna.” Med all respekt, det betyder inte ett skvatt ute i den riktiga världen. Vad som händer på social media har noll och intet med vad som händer i lönekuvertet. SI måste helt enkelt börja använda de medel man har till buds (STREJK!) och som vi betalar för. Jag är så trött på denna passiviteten och stå med ”mössan i hand” från SI. Ni vet ju att reallöneökningarna för ingenjörer de senaste 15åren är rent ut sagt horribla ändå låter ni samma kråksång från arbetsgivarna få gehör varenda avtal. Mitt företag sätter 2% löneök, jag har NOLL påverkansmöjlighet. Det är lönedelgivning, inte löneförhandling. Om du gjort fantastiskt bra, gått extra milen för företaget så får man kanske 0.3% extra… that’s it. Det betyder att på mitt företag (ABB) så kommer vi i år med 2% löneök får 0% eller nära 0% reallöneökning pga inflationen (även om jag gjort ett bra jobb!)

  11. Nu har ni prövat att ”diskutera frågan” i snart ett decenium. Det hjälper inte. Börja strejka och övertidsblockera istället.

  12. Nu under högkonjunkturen har den fasta lägstanivån (stupstocken) i avtalen tillämpats benhårt trots att företagen gjort goda vinster.

    När vi nu närmar oss en lågkonjunktur föreslår SI och företagen återigen en modell utan garanterade lägstanivåer, utan att löneökningarna istället ska vara flexibla och kopplas till företagens resultat. Under lågkonjunkturen kommer företagen göra dåliga resultat och därmed tillämpa mycket låga eller t.o.m. nollprocents löneökningar.

    Samma trick som företagen kört med de senaste 10-20 åren. Dvs låga fasta nivåer under högkonjunktur, och flexibla avtal under lågkonjunktur med möjlighet till 0-procentsavtal. SI har redan gått i fällan under flera lönerörelser. Inom flera avtalsområden godkände SI tex 0-procents löneökningar under förra lågkonjunkturen.

    Återstår och se om SI gör om samma misstag inför kommande lönerörelse.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fler ingenjörsstudenter vill ta examen

Först examen sedan jobb. Så svarar allt fler studenter i Sveriges Ingenjörers årliga löneenkät. Men dataingenjörerna väljer ofta en annan väg.

Scania stänger för klimatutbildning av anställda

Fredagen den 20 september stoppas allt arbete under en timme på Scanias anläggningar över hela världen. Då ska samtliga 52 000 anställda ska lära sig mer om klimatfrågor.

Roadshow för att fler kvinnor ska bli ingenjörer

Alltför få kvinnor väljer att bli ingenjör, tycker IVA, Sveriges Ingenjörer och Teknikföretagen. Därför besöker de 13 lärosäten under 2019 för att inspirera till förändring.

”Min chef är missnöjd med mig. Vad ska jag göra?”

Sveriges Ingenjörers ombudsman förklarar riskerna med att bli uppsagd av personliga skäl och hur du undviker att hamna i den situationen.

Administrativ börda tynger universitetslärare

Många och svårnavigerade it-system tar tid och skapar onödig stress för lärare på universitet och högskola.

Högskolan Väst knyter närmare band till arbetslivet

"Det är avgörande för att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga som industriland", säger Lennart Malmsköld, universitetslektor.

Faktaresistens och fake news utmanar forskarvärlden

"Vi behöver vara mer lyhörda för de förändringar vi ser. Därför är ledarskapet en ödesfråga för universitetets framtid", säger rektorn på Lunds universitet.

Chalmersforskare: ”Oväntat” att få Breakthrough Prize

Chalmers har varit med i projektet som i våras lyckades avbilda ett svart hål. John Conway ledde arbetet på Chalmers. Här berättar han.

Två svenska miljöentreprenörer tävlar om miljonpris

Kiselalger och ett nytt superbatteri för energilagring. Det ägnar sig de två svenska företag åt - som båda är finalister i en internationell entreprenörstävling.

Nu förbereder sig ABB-ingenjörerna för Hitachi

I juli 2020 tar Hitachi över ABB Power Grids. Internt finns viss besvikelse över att ägandet lämnar Sverige – men mest pågår förberedelserna, kulturellt och affärsmässigt.