Har du rätt lön? Sök i den nya lönestatistiken

6
9763
Foto: Mostphotos/Mikael Erhardsson

Under 2018 var det civilingenjörer med anställning i staten som fick den sämsta löneutvecklingen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. Det visar den nya lönestatistiken från förbundet.

Nu är den stora lönedatabasen Saco lönesök uppdaterad med de löner som Sveriges Ingenjörers medlemmar har rapporterat in för 2018. Du når den här från Sveriges Ingenjörers webbplats (inlogg krävs).

Den kollektiva löneutvecklingen (nivåhöjningstal, läs förklaring längst ner) varierade under förra året mellan olika sektorer med den största ökningen i kommunal sektor. Där fick civilingenjörerna i genomsnitt 2,8 procent högre lön än året innan. I privat sektor stod löneutvecklingen still för civilingenjörerna mellan 2017 och 2018 och i statlig sektor sjönk löneutvecklingen kraftigt, från 2,2 procent under 2017 till 1,7 procent under 2018.

För högskoleingenjörer är underlaget för litet för att beräkna löneutvecklingen på andra sektorer än den privata. Där backade löneutvecklingen något.

Den högsta medellönen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar, 55 500 kronor i månaden, har civilingenjörer i privat sektor. Den lägsta medellönen, 40 000 kronor i månaden, har högskoleingenjörer i kommun- och landstingssektorn.

Att byta jobb brukar vara det effektivaste sättet att höja sin lön. Det visar också lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer när man har jämfört lönerna på individnivå (individuell löneökning, läs förklaring längst ner). Civilingenjörer som bytte jobb under 2018 höjde i genomsnitt sina löner med 10,2 procent och de som inte bytte jobb höjde i genomsnitt sina löner med 4,1 procent. Högskoleingenjörer som bytte jobb under förra året höjde i genomsnitt sina löner med 9,9 procent och de som inte bytte jobb med 4,4 procent.

Löneutvecklingen för chefer var betydligt större än för icke-chefer och det är i privat sektor som cheferna i genomsnitt fick den största löneökningen. Den sämsta löneutvecklingen fick cheferna i statlig sektor.

Ingångslönerna för både civil- och högskoleingenjörer steg i genomsnitt med över tusen kronor mellan 2017 och 2018. För civilingenjörer var den genomsnittliga ingångslönen förra året 32 700 kronor och för högskoleingenjörer 30 600 kronor.

Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker beräkning av nivåhöjningstal och individuell löneökning.
Nivåhöjningstal
• Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
• T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
• Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
• Beräknas på total månadslön
• Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)

Individuell löneökning
• De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
• Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
• Beräknas på total månadslön
• Påverkas av jobbyten och befordringar

Karin Virgin

Gör egna sökningar i lönedatabasen

Som medlem i Sveriges Ingenjörer kan du göra egna sökningar i Saco lönesök. Här hittar du länken (inlogg krävs).

 

6 KOMMENTARER

  1. Fattar inte heller. Snittet mellan 4% och 10% borde blir någonstans över 4%. Hur stämmer det med att snittet anges till en lägre siffra?

  2. Här hänger jag inte med.
    ”Löneutveckling i procent under 2017 och 2018” är samtliga mellan 1.7% och 2.8% Men i nästa graf, ”Löneökning om man bytt jobb eller ej – samtliga sektorer” så har vi 10% och 4% i löneökning.

    • Löneutvecklingen är beräknad på hela kollektivet, det betyder att man har jämfört alla medlemmars löner 2017 med alla medlemmars löner 2018. Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet. Det innebär att en mätning på hela gruppen inte blir en mätning på samma individer. I diagrammet som visar löneutvecklingen för de som har bytt jobb eller inte, har man däremot tittat på individer, det vill säga de som var medlemmar både 2017 och 2018. Hur utvecklades individernas löner – de som bytte och de som inte bytte jobb? /Karin Virgin, redaktionen

      • ”Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet.”

        Det handlar trots allt bara om några få procent av SI:s medlemmar, som är över 150.000 till antalet. Jag kan inte se hur det skulle kunna förklara den stora skillnaden.

        Ungefärligt räkneexempel:
        * Antag att 10% av SI:s medlemmar tillkommer/lämnar per år, och att dessa individer får X procent i löneökning.
        * Löneökning på individnivå (gäller för de 90% som inte tillkommit eller lämnat SI under året): ca 5% (4% till 10% enligt artikeln)
        * Löneökning för hela SI kollektivet: ca 2.4% (1.7% till 2.6% enligt artikeln)

        Då har vi:
        0.1*X + 0.9*5% = 2.4%
        => X=(2.4% – 0.9*5%) / 0.1 = -21%

        Det skulle innebära att de individer som lämnat/tillkommit SI under åter i genomsnitt har fått 21% *lönesänkning*! Nu är det inte exakta siffror i exemplet ovan, men det är ändå tillräckligt nära för att visa på orimligheten.

        Så något verkar inte stämma. Är det någon aspekt som missats? Kan ni förtydliga?

      • Hej. Jag förstår svaret, men stämmer verkligen siffrorna? Skillnaden mellan >4% och ca 2.5% är väldigt stor.
        Hur många % av medlemspoolen byts ut varje år?

        Påverkan på siffrorna från pensionen borde vara en av de största. Men andelen som går i pension jämfört med dem som nyanställs är väl i ’värsta fall’ 1/15 (30 års karriär men dubbelt så hög lön jämfört med nyanställd ). Och de mitt i yrkeslivet som tillkommer/försvinner borde väl i hög utsträckning få marknadsmässig lön?

        Är det möjligen så att grafen på ’individnivå’ följer en särskild åldersgrupp och inte hela gruppen stationära medlemmar?
        Eller är det så att ena grafen jämför fast lön medan den andra också tar med faktiska utfallet inkl resultatlön?

        Hälsningar Anders

        • Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker skillnaden mellan beräkning av nivåhöjningstal och individuella löneökningar.
          Nivåhöjningstal
          • Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
          • T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
          • Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
          • Beräknas på total månadslön
          • Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)

          Individuell löneökning
          • De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
          • Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
          • Beräknas på total månadslön
          • Påverkas av jobbyten och befordringar

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sandslott

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 12 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 12 augusti. Trevlig sommar! 

”Vi är i Almedalen för att lyfta ingenjörernas frågor”

Almedalsveckan pågår för fullt och Sveriges Ingenjörer är på plats. Vi ringde upp förbundsordförande Ulrika Lindstrand och fick en rapport från Visby. Alla medlemmar förstår kanske inte värdet av att förbundet deltar i Almedalen. Vad...
Avtal som rivs, ingenjörerna Sanna och Mattias Fager, test och Ulrika Lindstrand.

Här är de mest lästa artiklarna i år

Kärlek, utbrändhet, ilska över löner och tips inför anställningsintervjuer. Det är några av ämnena i de mest lästa artiklarna på Ingenjören.se under första halvåret 2019. Har du läst artiklarna som hamnar i topp? Kolla...

Ola Serneke – en av de två ingenjörer som sommarpratar

Ola Serneke, ägare och VD för byggföretaget Serneke, gör i år debut som sommarvärd på Sveriges Radio. Med en civilingenjörsexamen från Chalmers i botten är han därmed en av två ingenjörer bland årets sommarpratare.  Hur...

Missa inte ingenjörernas digitala löprundor i 15 svenska städer

Förra året lanserades figure running i Sverige. Det var företaget Ramboll som tog hjälp av sina ingenjörer för att ta fram löprundor formade som figurer i några svenska städer. I maj uppdaterades appen med...
Några ledamöter under Ingenjörsfullmäktige 2018

Nu ska medlemmarna påverka Sveriges Ingenjörer mer

Sveriges Ingenjörers demokratiöversyn går nu in i ett slutskede. Över sommaren arbetar förbundsstyrelsen fram ett inriktningsförslag som presenteras för ledamöterna i Ingenjörsfullmäktige i höst – inför beslut om förändringarna på fullmäktige i november. Det...

Christer Fuglesang: Sverige borde satsa mer på rymden

Den 20 juli är 50 år sedan Apollo 11 tog de första människorna till månen. Christer Fuglesang, Sveriges första och hittills enda astronaut som varit i rymden, är med och firar detta tillsammans med...

Arbetslösheten för ingenjörer är fortfarande låg

I april var bara 1,1 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer arbetslösa. Arbetsförmedlingen rapporterar också att antalet varslade personer fortfarande är lågt. Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar har de senaste åren varit låg...

Läkemedelsföretaget Sobi varslar 90 om uppsägning

Chock och besvikelse är vad många medarbetare på läkemedelsföretaget Sobi i Stockholm känner efter beskedet att 90 forskartjänster försvinner. Sveriges Ingenjörer stöttar Akademikerföreningen i förhandlingarna som startar den här veckan.  Företaget Swedish Orphan Biovitrum AB,...
Ingenjören och hållbarhetsforskaren Susanna Elfors startade en Facebookgrupp för folk som reser med tåg till Europa.

Ingenjören som blivit drottning av tågsemester

Hon är ingenjör och hållbarhetsforskare och en av dem som gett tågresandet en rejäl skjuts. Susanna Elfors grundade Facebookgruppen Tågsemester (med över 90 000 medlemmar) och har startat tågresebyrå. Vi ringde upp henne. Hur kommer det...