Har du rätt lön? Sök i den nya lönestatistiken

6
7761
Foto: Mostphotos/Mikael Erhardsson

Under 2018 var det civilingenjörer med anställning i staten som fick den sämsta löneutvecklingen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. Det visar den nya lönestatistiken från förbundet.

Nu är den stora lönedatabasen Saco lönesök uppdaterad med de löner som Sveriges Ingenjörers medlemmar har rapporterat in för 2018. Du når den här från Sveriges Ingenjörers webbplats (inlogg krävs).

Den kollektiva löneutvecklingen (nivåhöjningstal, läs förklaring längst ner) varierade under förra året mellan olika sektorer med den största ökningen i kommunal sektor. Där fick civilingenjörerna i genomsnitt 2,8 procent högre lön än året innan. I privat sektor stod löneutvecklingen still för civilingenjörerna mellan 2017 och 2018 och i statlig sektor sjönk löneutvecklingen kraftigt, från 2,2 procent under 2017 till 1,7 procent under 2018.

För högskoleingenjörer är underlaget för litet för att beräkna löneutvecklingen på andra sektorer än den privata. Där backade löneutvecklingen något.

Den högsta medellönen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar, 55 500 kronor i månaden, har civilingenjörer i privat sektor. Den lägsta medellönen, 40 000 kronor i månaden, har högskoleingenjörer i kommun- och landstingssektorn.

Att byta jobb brukar vara det effektivaste sättet att höja sin lön. Det visar också lönestatistiken från Sveriges Ingenjörer när man har jämfört lönerna på individnivå (individuell löneökning, läs förklaring längst ner). Civilingenjörer som bytte jobb under 2018 höjde i genomsnitt sina löner med 10,2 procent och de som inte bytte jobb höjde i genomsnitt sina löner med 4,1 procent. Högskoleingenjörer som bytte jobb under förra året höjde i genomsnitt sina löner med 9,9 procent och de som inte bytte jobb med 4,4 procent.

Löneutvecklingen för chefer var betydligt större än för icke-chefer och det är i privat sektor som cheferna i genomsnitt fick den största löneökningen. Den sämsta löneutvecklingen fick cheferna i statlig sektor.

Ingångslönerna för både civil- och högskoleingenjörer steg i genomsnitt med över tusen kronor mellan 2017 och 2018. För civilingenjörer var den genomsnittliga ingångslönen förra året 32 700 kronor och för högskoleingenjörer 30 600 kronor.

Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker beräkning av nivåhöjningstal och individuell löneökning.
Nivåhöjningstal
• Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
• T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
• Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
• Beräknas på total månadslön
• Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)

Individuell löneökning
• De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
• Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
• Beräknas på total månadslön
• Påverkas av jobbyten och befordringar

Karin Virgin

Gör egna sökningar i lönedatabasen

Som medlem i Sveriges Ingenjörer kan du göra egna sökningar i Saco lönesök. Här hittar du länken (inlogg krävs).

 

6 KOMMENTARER

  1. Fattar inte heller. Snittet mellan 4% och 10% borde blir någonstans över 4%. Hur stämmer det med att snittet anges till en lägre siffra?

  2. Här hänger jag inte med.
    ”Löneutveckling i procent under 2017 och 2018” är samtliga mellan 1.7% och 2.8% Men i nästa graf, ”Löneökning om man bytt jobb eller ej – samtliga sektorer” så har vi 10% och 4% i löneökning.

    • Löneutvecklingen är beräknad på hela kollektivet, det betyder att man har jämfört alla medlemmars löner 2017 med alla medlemmars löner 2018. Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet. Det innebär att en mätning på hela gruppen inte blir en mätning på samma individer. I diagrammet som visar löneutvecklingen för de som har bytt jobb eller inte, har man däremot tittat på individer, det vill säga de som var medlemmar både 2017 och 2018. Hur utvecklades individernas löner – de som bytte och de som inte bytte jobb? /Karin Virgin, redaktionen

      • ”Varje år sker en förändring av medlemsgruppen, flera tusen tillkommer och flera tusen lämnar förbundet.”

        Det handlar trots allt bara om några få procent av SI:s medlemmar, som är över 150.000 till antalet. Jag kan inte se hur det skulle kunna förklara den stora skillnaden.

        Ungefärligt räkneexempel:
        * Antag att 10% av SI:s medlemmar tillkommer/lämnar per år, och att dessa individer får X procent i löneökning.
        * Löneökning på individnivå (gäller för de 90% som inte tillkommit eller lämnat SI under året): ca 5% (4% till 10% enligt artikeln)
        * Löneökning för hela SI kollektivet: ca 2.4% (1.7% till 2.6% enligt artikeln)

        Då har vi:
        0.1*X + 0.9*5% = 2.4%
        => X=(2.4% – 0.9*5%) / 0.1 = -21%

        Det skulle innebära att de individer som lämnat/tillkommit SI under åter i genomsnitt har fått 21% *lönesänkning*! Nu är det inte exakta siffror i exemplet ovan, men det är ändå tillräckligt nära för att visa på orimligheten.

        Så något verkar inte stämma. Är det någon aspekt som missats? Kan ni förtydliga?

      • Hej. Jag förstår svaret, men stämmer verkligen siffrorna? Skillnaden mellan >4% och ca 2.5% är väldigt stor.
        Hur många % av medlemspoolen byts ut varje år?

        Påverkan på siffrorna från pensionen borde vara en av de största. Men andelen som går i pension jämfört med dem som nyanställs är väl i ’värsta fall’ 1/15 (30 års karriär men dubbelt så hög lön jämfört med nyanställd ). Och de mitt i yrkeslivet som tillkommer/försvinner borde väl i hög utsträckning få marknadsmässig lön?

        Är det möjligen så att grafen på ’individnivå’ följer en särskild åldersgrupp och inte hela gruppen stationära medlemmar?
        Eller är det så att ena grafen jämför fast lön medan den andra också tar med faktiska utfallet inkl resultatlön?

        Hälsningar Anders

        • Så här förklarar Sveriges Ingenjörers statistiker skillnaden mellan beräkning av nivåhöjningstal och individuella löneökningar.
          Nivåhöjningstal
          • Beräknas från löneenkäten två på varandra följande år
          • T ex alla civilingenjörer i privat sektor båda åren
          • Standardvägs på antal yrkesverksamma år (antal år efter examen) för att minska effekt av strukturella förändringar
          • Beräknas på total månadslön
          • Innefattar allt som händer gruppen under ett år (oktober till oktober)

          Individuell löneökning
          • De individuella löneökningarna mäter de enskilda individernas faktiska löneförändring under ett år (oktober till oktober)
          • Underlaget består av de medlemmar som besvarat löneenkäten två på varandra följande år
          • Beräknas på total månadslön
          • Påverkas av jobbyten och befordringar

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...

Distrikt Värmland ordnar innovationsmingel och AI-föreläsning

Många ingenjörer i Värmlandsregionen är data- eller IT-ingenjörer och i skogsindustrin finns många småföretagare. Därför satsar distrikt Värmland på ett innovationsmingel och en AI-föreläsning under hösten. Nu vill man få mer fart på distriktsverksamheten.  Per...

Konjunktur på högvarv, men ingenjörer får inte del av framgången

Konjunkturen är fortsatt stark inom de ingenjörstäta företagen och potentialen att öka innovationskraften är stor nu när ekonomin går bra. Trots det har få företag ett belöningssystem kopplat till innovationer och många medarbetare upplever...