”Att arbetsgivarna upplever brist på ingenjörer betyder inte att det är brist”

40
9043
Ulrika Lindstrand, ordförande i Sveriges Ingenjörer

Brist på ingenjörer. Frågan kommer upp ofta. Men är det brist eller är det bara arbetsgivarnas bild? ”Jag upplever inte att det på något mätbart sätt visas att det är brist. Det är låg arbetslöshet, men så har det sett ut länge”, säger Sveriges Ingenjörers Ulrika Lindstrand.

I undersökningar från både Arbetsförmedlingen och Statistiska Centralbyrån (SCB) uppger arbetsgivare att det är brist på ingenjörer.

– Tittar man på undersökningarna så upplever ju arbetsgivarsidan att det är brist på ingenjörer. Men att de upplever brist betyder ju inte att det är brist, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer. Pressbild
Olle Dahlberg, utredare på Sveriges Ingenjörer.

Olle Dahlberg, utredare på förbundet, pekar på samma sak:

– Undersökningen ger inget svar på varför företagen upplever brist. Det kan lika gärna bero på att för få vill jobba på det företaget, på den orten eller till den lönen. Analysen saknas, säger han.

Läs Ingenjörens artikel om SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer

Och lön är ett verktyg som Ulrika Lindstrand tycker att arbetsgivarna underskattar.

– Jag får inte ihop matematiken när man skriker på ingenjörsbrist. Ingenjörskollektivet har tappat i lön gentemot andra grupper på tio år. Arbetsgivarna underskattar vikten av att sätta en adekvat lön för att locka till sig och behålla anställda. Och genom att inte betala riskerar vi att fler väljer bort yrket, säger hon.

Ulrika Lindstrand tycker också att arbetsgivarna är för snäva i vad de söker.

– Om de accepterade att alla specialistkompetenser inte finns och att själva stå för mer av upplärningen, så skulle bristen inte upplevas så stor. Upplärning på arbetsplatsen behöver bli vanligare när den tekniska utvecklingen går så fort.

Här handlar det också om att kompetensutveckla personalen i stället för att nyanställa när nya behov av kompetens dyker upp.

Olle Dahlberg pekar på att nivån för bristen på ingenjörer faktiskt ligger på genomsnittet i SCB:s Arbetskraftsbarometer. Arbetsgivarna rapporterar lika stor eller större brist på arbetskraft för många andra utbildningar. Och för alla utbildningar upplevs bristen vara väsentligt större för yrkeserfarna än för nyexaminerade.

– Fler erfarna blir det inte från en dag till en annan. Lösningen kan bara vara att arbetsgivare tar in alla de kan och ger dem chansen att skaffa sig den erfarenheten, säger Olle Dahlberg.

Han pekar också på att SCB:s mätning Trender och prognoser visar att den bristen som arbetsgivarna ser kan uppkomma framöver uteslutande gäller gymnasieingenjörer – inte högskole- och civilingenjörer.

Talet om ingenjörsbrist leder ofta till önskemål om fler utbildningsplatser. Men Sveriges Ingenjörer menar att problemet inte är hur många som tas in (runt 11 500 nya studenter per höst) utan att bara hälften av dem tar examen.

– Det är olyckligt att inte fler tar examen. Det är inte bra för individen, för samhället och för högskolorna. Vi behöver se till att fler har rätt kompetens från grundskolan och gymnasiet för att klara utbildningen, säger Ulrika Lindstrand.

– Och att bredda intresset för att bli ingenjör så att de mest lämpade söker, säger Olle Dahlberg.

Det finns också många utrikesfödda med akademisk ingenjörsexamen som inte får jobb. En undersökning som Olle Dahlberg gjorde utifrån SCB:s siffror för 2012 visade att om det var samma förvärvsfrekvens för utrikes- som för inrikes födda, så skulle det finnas 8 000 fler ingenjörer på arbetsmarknaden. Siffran har bekräftats av en undersökning som SCB senare gjorde utifrån 2015 års siffror.

– Det hade praktiskt taget inte skett någon förändring. Upplever man att det är brist när man vill rekrytera kompetens? Ingenjörerna finns där, säger Olle Dahlberg.

Så hur påverkar talet om ingenjörsbrist förväntningarna på hur lätt det är att få jobb – och reaktionen om man inte får något? Ulrika Lindstrand svarar:

– Man basunerar ut från företagen att det är brist på ingenjörer. Det är klart att det sätter en förväntan att det är lätt att få jobb när man vill byta eller är nyexaminerad. Om man då inte får jobb blir det tufft för självförtroendet. Varför inte jag?

Karin Thorsell

40 KOMMENTARER

  1. Stämmer väl med min känsla. I synnerhet ”på den orten” och ”till den lönen” tror jag är betydelsefullt.

    Vad gäller det förstnämnda är ”orten” Stockholm. Av någon anledning verkar precis alla företag behöva ha sitt kontor i Stockholm, och anställa enbart i Stockholm. Tittar man på jobbannonser finns det en kraftig snedfördelning vad gäller ort.

    Jag tror att många företag skulle kunna vinna mycket på att ha kontor på någon annan ort. Exempelvis har Göteborg och Malmö/Lund ett hyfsat utbud på arbetskraft.

  2. Tja vad ska man säga om ingenjörsbristen. När jag avslutade min civilingenjörsutbildning 1978 i kemisk teknologi så var det endast 2 stycken, däribland jag, av 21 stycken som hade vidareanställning efter drygt ett år. Redan då fick man höra från näringslivet att det var ingenjörsbrist. Visst har fokus ändras ett flertal ggr sedan 1978 mellan olika discipliner. Ett tag var det överskott på ”maskinare” och underskott på ”programmerare” och vice versa. Jag har sedan 1978 till senast igår hört att det finns brist på kompetenta ingenjörer. Alltså detta med ingenjörsbrist är inget nytt fenomen utan ett kärt återseende.
    I egenskap av chef har jag ofta prioriterat att anställa nyexaminerade och seniorer (55 +), dels att det ger en bra mix av nytänkande och erfarenhet, dels att nyexaminerade vill göra bra ifrån sig och få ett bra tjänstgöringsbetyg samt att seniorer som regel inte uppfinner hjulet på nytt och är produktiva från start.

  3. Jag tycket det är bra att Sveriges Ingenjörer (SI) äntligen börjar syna myten om ”ingenjörsbristen”.

    Men jag tycker ändå information från SI i artikeln är något otydlig. Så jag har några frågor:

    1. Om SI säger att de inte anser att det är någon brist på ingenjörer, så kan det ju betyda två saker:
    a) Det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på ingenjörer.
    eller:
    b) Det finns ett överskott på ingenjörer.

    Det är stor skillnad på dessa två alternativ. Så vilket alternativ anser SI gäller; a) eller b)?

    2. Om SI anser att alternativ b) gäller, hur stort anser SI då att överskottet är för de olika kategorierna av ingenjörer (högskole ing, civ ing, respektive övriga personer med teknisk utbildning som tex systemvetare eller mjukvaruutvecklare). Och med hur många utbildningsplatser anser SI att dessa utbildningar borde minska?

    3. Om SI anser att alternativ b) gäller, vad avser SI göra åt detta rent konkret? Exempelvis bedriva opinion i media, eller försöka påverka utbildningsdepartementet för att få dem att minska antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna?

    Jag tror många läsare och SI-medlemmar vill ha svar på ovanstående tre frågor. Så kan någon från SI vänligen svara på de frågorna här i kommentarsfältet så skulle det uppskattas?

    • Hej Sandra,
      Tack för dina frågor! Det här är ett angeläget ämne, men ett där det är svårt att ge definitiva svar. Löneutvecklingen är dock en mycket stark indikation på att det i alla fall inte råder något generellt underskott på högskoleutbildade ingenjörer. Just ihålligheten i den allmänna föreställningen om” ingenjörsbristen” är något vi redan idag för fram i dialoger med arbetsgivare, politiker, högskolor och andra.

      mvh
      Olle Dahlberg,
      utredare utbildning/kompetensförsörjning/arbetsmarknad
      Sveriges Ingenjörer

      • Den allmäna dialogen är väldig väldigt tystlåten måste jag säga. Det drivs t.ex. otaliga kampanjer på twitter och facebook från teknikarbetsgivarna och perrsoner nära knutna till dessa om den enorma ingenjörsbristen. Ingenjörerna är däremot knäpptysta med motkampanjer eller ifrågasättande.

  4. ÄNTLIGEN! Väntat 10 år på att Sveriges Ingenjörer skall använda sin egna analytiska förmåga till att undersöka den så kallade ingenjörsbristen!
    För jag som arbetstagare har aldrig upplevt den.
    Men trots det så verkar det som att gamla hjulspår sitter kvar: ”– Det är olyckligt att inte fler tar examen. … säger Ulrika Lindstrand.”
    Själv vill jag påstå att det är en jävla tur att inte fler tar examen! Kort sagt dom behövs inte för arbetsmarknaden, och skulle dom behövas skulle det ses på lönerna. Så nu är det dags för Sveriges Ingenjörer att kasta ut gamla sanningar och börja jobba för sina medlemmar.

  5. Att många ingenjörer jobbar med mindre kvalificerade jobb stämmer nog. Jag själv gick yrkesskola el-tele som ung, hade inga problem att få jobb i Stockholm som elektronikprovare, servicetekniker fick även jobb som teleingenjör fast jag bara hade yrkesskola. Efter 10 års arbete tog jag en Elektroingenjörs examen på universitet, läste också fristående programmerings och datakurser så jag hade åtminstone en halv programvaruingenjörsutbildning. Idag har jag samma jobb som innan jag studerade på universitet dvs provare i industri. Har förgäves sökt ingenjörsjobb i flera års tid. Men jag är ju inte arbetslös. Fast väldigt trist när man ibland träffar någon gammal arbetskompis som har jobbat kvar utan att vidareutbilda sig och man inser att han har bättre lön och förmåner än jag. Finns nog många i samma situation som jag, var inte så länge sen jag träffade en studiekamrat som jobbade som städare. Så sammanfattningsvis så håller jag med om att det verkar inte finnas någon ingenjörsbrist

  6. Jag har oxå känslan av att man hävdar brist för att man inte får många sökande med en viss specifik nischad kompetens med flera års erfarenhet inom just det området. Ingen respekt att man som civilingenjör ofta är ganska bred och kan lära sig mycket nytt om man vågar erbjuda kompetensutveckling. Dvs har man inte precis rätt inriktning så ses man som ointressant. Sen har det gått inflation i utbildning så många jobb där man egentligen bara behöver ngn med gymnasieexamen anställer man civilingenjörer (eller hellre YTH). Hittills som tjej och numera 18 års arb erfarenhet (borde vara hyfsat intressant) har jag fortfarande inte haft ngt kvalificerat ingenjörsjobb. Och vet fler civilingenjörer som jobbar med samma saker som personer med endast gymnasieexamen. (Och flera ggr blivit utkonkurrerade mot YTH:are). Är man inte i storstaden finns det begränsat med kvalificerade jobb tror jag. Men problemet är att inte företagen är villiga att anställa och ev utbilda inom det område som man ev saknar och har snäva annonser. Dvs man missar potentialen. Hittills har man inte heller erbjudit ngn lön i närheten av fackens statistik på några jobb jag sökt där man hävdar att man behöver en civilingenjör (antagligen för att man egentligen inte behöver en civilingenjör). Men får man en til samma pris som en vanlig gymnasieutbildning så söker man ju hellre på det sättet).

  7. Bra artikel, fortsätt nu på det här spåret och gör lite undersökande journalistik hos några företag som skriker brist. Vad har de för ingångslöner, löneutveckling mm och om arbetsuppgifterna är adekvata! Många ska ju ha civilingenjörer till alla möjliga arbeten idag. I vissa fall t o m bara för att det ser bättre ut. Och det är ju bara möjligt för att ingenjörer är för billiga!

    Självklart råder brist på fullärda erfarna ingenjörer som vill arbeta för småpengar eller nyutexaminerade som vill arbeta för 10-15 tusen mindre i månaden än deras skiftarbetande polare i samma ålder.

    Svenska arbetsmarknaden har totalt kört specialistspåret i diket då det idag inte är de minsta attraktivt att göra karriär som specialist inom ett ingenjörsområde. Vill man ha lön och social status ska man vara chef. Läsa upp marknadsföring, projektledning mm.

    Första gången det kändes ekonomiskt värt att ha vidareutbildat sig till civilingenjör för min del var efter att jag sagt upp mig och startat egen konsultfirma (inga anställda).

    Innan jag tog det beslutet funderade jag på att hoppa av ingenjörspåret helt.

  8. Redan på 70-talet talade man om en utbildningsinflation: gymnasieingenjörer och -ekonomer ersattes av civilingenjörer och -ekonomer utan att arbetsuppgifterna blev mer kvalificerade. Det är ett nationalekonomiskt slöseri: vi lägger ner stora summor på att ge ungdomar utbildning som många arbetsgivare inte kan utnyttja.

  9. Skulle tro att brist och icke-brist beror mycket på bransch. Jag är mjukvaruingenjör i storstad. Vi har helt klart svårt att få tag på tillräckligt många svenska ingenjörer (trots helt ok löner i ett svenskt perspektiv) och hyr och anställer därför en del folk direkt från utlandet.

    • Jag kan börja jobba imorgon, men jag gissar att kraven som vanligt är ”junior med minst 3 års erfarenhet av C#”.

    • Vad innebär ”en helt ok lön” rent konkret – menar du tex 25.000 eller 75.000 kr/mån? Väldigt stor skillnad på de två alternativen.

      Många arbetsgivare anser att det första är en ”helt ok lön”, medan jag själv snarare skulle anse att det borde ligga närmare det senare om det gäller civilingenjörer och bristen verkligen är så extrem och akut som det påstås.

      Sen vad det gäller orsaken till att företag anställer folk från utlandet så är det vanligtvis inte för att det är en brist på arbetskraft i Sverige, utan att företagen kan betala lägre löner än till svenska ingenjörer. Man använder den påhittade ”ingenjörsbristen” som ursäkt och motivering, men det är bara en skenmanöver för att kunna tillämpa lönedumpning.

      Har ni provat att erbjuda svenska ingenjörer 20% mer i lön jämfört med vad de har på sin nuvarande arbetsplats (vilket är vanligt inom *riktiga* bristyrken)? Har ni fortfarande svårt att rekrytera personal då?

  10. Rekommenderar starkt de nyutexaminetade som har svårt att få jobb att gå en YH kurs på 2 år. 6 månader tillbri gar man på ett företag i den branch utbildningen gäller. IT utbildningarna har böjat prioriteras av YHM efter att ha varit undanskuffade i ett hörn.
    I dag får normalt 90+ % jobb direkt efter utbildningen, oftast där man gjort LIA, lärande i arbetet.
    PS jag tror inte heller att det är någon Ingenjörsbrist. Det är snarare så att indistrin inte behöver de kunskaper som högskolorna producerar utan något mer yrkesinriktad kunskap. DS.

    • Så din lösning för personer med 5årig universitetsutbildning som inte kan få jobb är alltså att de ska skaffa sig ännu mer utbildning, självklart på egen bekostnad. Vad sägs om att företagen tar och tar lite ansvar själva istället?

    • Ja det menar jag. Ett alternativ hade ju förstås varit att man tog YH utbildningen direkt efter gymnasiet. Då hade man sluppit 4.5 – 5 års ”onödig” utbildning eftersom företagen inte vill betala för en civilingenjör idag som det verkar. YH levererar direkt användbara kunskaper som du övat på 25% av tiden. Problemen kommer bara om du vill byta bransch. YH ger ingen bredd.

      • @Bo Nilsson: Så är ditt förslag är att minska på antalet utbildningsplatser på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna kraftigt, samt öka platserna på YH-utbildningarna?

        I så fall varför skriker företagen ständigt i media om att de anser att det är brist på högskoleutbildade ingenjörer? Är det tex för att företagen gärna vill anställa civilingenjörer trots allt (då de generellt presterar bättre), men sedan kunna hävda att deras arbetsuppgifter likaväl kan utföras av någon med YH-utbildning, så civilingenjörerna ska inte få mer i lön än YH-utbildade? Och/eller är det för att skapa ett överskott på ingenjörer så de kan pressa ner deras löner ännu mer?

  11. Jag tog min civilingenjörsexamen inom mikroelektronik 2014 (KTH). Ända sedan dess har jag mer eller mindre försökt söka jobb konstant. De flesta jobb jag har sökt har jag fått avslag på, främst på grund utav brist på erfarenhet.

    Jag har haft två tillsvidareanställningar sedan jag tog examen, Max hamburgarrestauranger och Atkins (där jag jobbar idag). Jag funderar på att ge upp civilingenjörsgrejen då mina vänner som jobbar på ett Ica-lager tjänar bättre än mig.

  12. En intersant jämförelse: 1990 tjänade en normalt erfaren Civ Ing lika mycket som en riksdagsman: hur manga med tio år i yrket utanför storstad ligger där idag?

  13. Som vanligt gör ingenjörer till homogen grupp. Då det verkligheten är brist visa typer av ingenjörer och överskott av andra, som exempelvis beräkningsingenjörer är extrem brist av. Där företag letar folk av hela värden mer rätt kompetens. Vissa områden kan man säker lära sig men andra är betydligt större steg byta till. Sedan delas man in samma grupper både av facket och arbetsgivare till en homogen grupp, vilket inte stämmer överens med verkligheten.

  14. Skulle det verkligen vara brist på ingenjörer så skulle lönerna – enligt modellerna för hur en marknadsekonomi fungerar – öka. Så antingen har vi ingen ingenjörsbrist, eller så har vi ingen marknadsekonomi.

  15. Inom IT-branschen skriks det mycket efter folk på sidor som idg och många rekryterare hör av sig. Men när det kommer till lön snålas det på många företag samtidigt som de tror att just deras företag är otroligt speciellt. Visst är många faktorer viktiga men när vissa försöker locka över folk som har bra jobb med mediokra erbjudanden så undrar jag hur de tänker och egentligen hur de värdesätter sin personal.

    • ”IT-branschen” skriker en massa om sin ”kompetensbrist”, i verkligheten visar det sig mest handla om att de inte kan hitta seniorer som vill jobba för juniorlöner. Ingenting annat.

  16. Jag jobbar it IT-industrin och jag upplever att min examen ofta hålls emot mig, att jag får skylla mig själv som läste 5 år när de flesta av mina kollegor har läst kortare utbildningar eller hoppat av i förtid. Uppenbarligen är det smart av dem eftersom de lätt kunde få jobb utan examen, så varför skulle bolagen betala mig mer? Jag har försökt ta upp det vid löneförhandlingar men brukar få ett svar i stil med ”vi kräver inte examen för jobbet så du kan inte använda din som ett argument för högre lön”. Att de desperata bolagen anställer vem som helst som kan leverera det de behöver underminerar den kompetens som jag faktiskt fick genom att fullfölja min ingenjörsexamen.

    • Jag har gjort samma observation. Med detta i åtanke kan man ju fråga sig:

      Om företagen säger att ingenjörs-utbildningen och -examen inte spelar någon roll för arbetet, varför skriker de då ständigt i media om att antalet utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna ska öka ännu mer? De kan ju lika väl anställa någon med endast gymnasieexamen, eller kortare teknisk utbildning.

      Eller är det så att företagen både vill ha kakan kvar och äta upp den? Dvs att kunna anställa civilingenjör (som de vet presterar bättre), men endast betala dem löner i nivå med gymnasieutbildade personer. Med nuvarande överskott på ingenjörer lär kunna lyckas med det. Väl spelat av företagens lobbyingorganisationer får man konstatera.

  17. Många ingenjörer hamnar i chefsposition efter några år. Bl.a. eftersom det är där möjligheten till karriär och lön finns. Stärk karriärvägar och löneutveckling för ingenjörsrollen. Då blir nyttig erfarenhet kvar levande inom organisationen och möjligheten att bygga nyanställdas kompetens stärks.

  18. Dagens företag är enormt slimmade. Företag orkar inte anställa en nyutexaminerad då resurs för att få igång individ finns helt enkelt inte. En nyutexaminerad sänker produktivitet på en erfaren med 10-30% under ett år beroende på hur avancerat arbete som erfordras.
    Ledning saknar långsiktig strategi rörande kompetens, insikt i att allt inte kan hyras saknas.
    Styrning sker med avseende på Cashflow, rörlig/fast kostnad.
    Därav har nyutexaminerade svårt att komma in i arbetslivet.

  19. Upplever att som poängterats, arbetsgivaren söker flera personers kompetens i samma person. Men addera till det den ålders diskriminering som finns. Man missar ju de som inte ska VAB:a, vill jobba, har erfarenhet och är lojala men kanske inte orkar samma tempo efter 18 på kvällen och har pondus att ”säga ifrån” till dumheter.
    Söker man universitetsutbildade ingenjörer i ”fel” yrke ( och kollar +45 – 50 år) så blir kanske statistiken annan i fråga om tillgängliga ingenjörer.

  20. Artikeln är helt korrekt. Det finns ingen som helst brist på ingenjörer, vare sig i Sverige eller utomlands. Faktumet är att ända sedan Sveriges 1990-talskris så har det varit tämligen svårt för nyutexaminerade ingenjörer att hitta jobb. Om det verkligen skulle vara en ingenjörsbrist, så skulle det inte vara så. Jag känner till massor av ingenjörer som har helt eller delvis skolat om sig. Många jobbas som lärare. En del är snarare företagare, men jobbar i alla fall delvis med teknik. Fler ingenjörer borde fundera på att gå kurser och rentav läsa kurser igen på univ. eller högskolor för att öka och bredda sin kompetens. Det skulle göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden och ge mer lön. Det är ofta lönsamt för ingenjörer att lära sig mer om t.ex. projektledning, ledarskap, ekonomi, administration, försäljning och marknadsföring, etc. Kan man mer sådant, kan man ta fler sorts arbeten och kan höja sin lön. Det borde finnas statistik på hur många universitetsutbildade ingenjörer som gör något annat efter examen. De flesta jobbar ju med något, men inte nödvändigtvis med något tekniskt (dvs de jobbar inte som ingenjörer). Det finns snarare ett överskott på ingenjörer. Därför jobbar många med något annat, och är därför med i något annat fackförbund, etc.

    • Just lärare är en intressant jämförelse. Jag fick långtidsvikariat som Matte/NO-lärare ganska omgående när jag sökte. Där möttes jag av en helt annan attityd än hos svenska industriföretag där en nyutexaminerad förväntas ha 5 års arbetslivserfarenhet.

  21. Mycket bra artikel som bekräftar de tankar och funderingar jag haft under lång tid.

    Företagen söker välutbildade ingenjörer med lång erfarenhet och som kan tänka sig att jobba för absolut lägsta lön. Där har ni bristen.

    Att hitta folk och att få in ansökningar på jobbannonser är inga som helst problem.

  22. Självklart är det brist på unga ingenjörer med minst 10 års erfarenhet som har kompetens inom just det specifika området man söker och som nöjer sig med låg lön.

    Brist på nyexaminerade ingenjörer är det knappast, troligare så att stora arbetsgivare vill ha större utbud av ingenjörer att välja mellan. Vilket i sig inte är unikt för ingenjörer, det unika är att budskapet vad gäller ingenjörer länge tagits för otvivelaktig sanning.

  23. Jag kan håller med om att de senaste åren har ingenjörerna förlorat i det relativa löneläget mot andra yrkesgrupper, fast jag vill hävda att det pågått mer än bara 10 år. Jag kan även håller med om att allt för många företag investera och underhåller sina maskiner och utrustningar men med komptensmässiga underhållet och ”ombyggnad” (omskolning) ser det allt för ofta värre ut.
    Jag undrar dock vad som menas med att det inte skulle finnas ingenjörsbrist. På arbetsmarknaden gäller också utbud och efterfråga som styr prissättning – fast de principer sätt i viss mån ur spel. Om det inte finns brist på ingenjörer så finns ju inte heller behov att höja ingenjörernas löner. Tittar man på statistiken så finns mycket få ingenjörer arbetslösa. Varför tar upp att det inte finns ingejörsbrist?

    • Att det är låg arbetslöshet bland ingenjörer säger inte speciellt mycket. Dels beräknas arbetlöshet som kvoten av antalet beviljade ansökningar om akassa dividerad med totala antalet medlemmar i akassan, du är inte berättigad att söka akassa innan du har arbetat i minst två år. Dels så säger siffrorna ingenting om huruvida ingenjören jobbar med kvalificerade arbetsuppgifter eller ej. En teknisk matematiker som jobbar i telefonsupporten räknas också som sysselsatt.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Förbundsjuristerna Helene Sjöman och Agneta Bern.

Ingenjörer friade i domstol – stal inte företagshemligheter

År 2015 blev tre ingenjörer som startat ett kemikalieföretag stämda av en konkurrent. De anklagades för att ha kopierat konkurrentens IT-system och kundlistor. Nu, fyra år senare, har tingsrätten avgjort ärendet och friar ingenjörerna. De...

OKG i Oskarshamn varslar 30 – men har också fått positivt besked

Kärnkraftverket i Oskarshamn, som ägs av OKG AB, har varslat 30 anställda om uppsägning. – Det är tråkigt men inte oväntat och faktiskt drabbar det färre än vi hade räknat med, säger Magnus Nicklasson, ordförande...

67 år är ingen gräns för att fortsätta jobba

Det finns inget som hindrar dig som fyllt 67 år att fortsätta jobba. Trots det förekommer det att universitet och högskolor har riktlinjer som begränsar anställning efter 67 år. "Att neka någon jobb på...
Hög med tentor

LTU kortar tiden för att rätta tentor

Efter ett beslut från UKÄ kortar nu Luleå tekniska universitet tiden för att rätta tentor. Saco-föreningens ordförande menar att man ska följa reglerna och att det här kommer att fungera – men att det...

Högre andel manliga högskolestudenter får varningar

Påslagna mobiltelefoner, plagiat och fusk. Det är några av de vanliga orsakerna till att studenter blir föremål för disciplinära åtgärder. Trots att det är fler kvinnor som läser på universitet och högskolor så är...
Stressad man som lagt ner huvudet på sin laptop.

Fem områden som stressar ingenjörer

Antalet medlemmar i Sveriges Ingenjörer som hör av sig till förbundet om stress och utbrändhet ökar. Det är de ombudsmän Ingenjören pratat med helt överens om. Och de lyfter fram fem områden som framför...

Ingenjörer jobbar fast de är sjuka

Nästa fyra av tio ingenjörer går till jobbet fast de är sjuka. Bland kvinnliga ingenjörer är siffran ännu högre. Att jobba fast man är sjuk är i många fall inget problem. Men hög och...
Delar av styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Jönköping: Markus Strandberg, Jacques Hérard, ordförande Mikael Lundqvist och Carlos Trischler.

Distrikt Jönköping gillar att besöka teknikföretag

Sveriges Ingenjörer i distrikt Jönköping har haft årsmöte och valde om både styrelse och ordförande. Nu väntar ett år med bland annat företagsbesök. ”Vi vill vara ett nätverk för ingenjörer”, säger ordförande Mikael Lundqvist....

ABB rundade facken – krävs på skadestånd

När ABB i december sålde Power Grids till japanska Hitachi skedde inga förhandlingar med facken. Nu pågår en tvisteförhandling mellan fackförbunden och ABB för brott mot medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen och lagen om styrelserepresentation.   – Det är...

Följ med Skaraborgsdistriktet på familjedagar och studiebesök

Skaraborg är ett av Sveriges Ingenjörers mindre distrikt men i regionen finns flera spännande företag. Studiebesök och familjedagar på science centers är aktiviteter som lockar flest. Distriktsordförande Rolf Larsson, vem är du? – Jag delar ordförandeskapet...