”Utländska studenter berikar högskolan”

0
801
I februari kunde Mats Viberg välkomna 80 nya studenter från Indien till BTH.

Internationella studenter är viktiga, både för utbildningarna och för svensk konkurrenskraft. Men svenska studier kan vara dyrt för studenter utanför EU. ”Avgiften blir ett hinder” konstaterar Mats Viberg, rektor på Blekinge tekniska högskola, BTH.

I början av februari välkomnade Mats Viberg 80 nya studenter från Indien till BTH. Det är studenter som redan under sina inledande år på universitet i Indien siktat på att komma till Sverige för att gå en masterutbildning.

– Många av dem går på något av de universitet som vi samarbetar med och har gått en speciell inriktning som går ut på att de gör sina sista år på BTH, berättar Mats Viberg.

BTH har under många år arbetat strategiskt för att sätta BTH på den internationella kartan. Förutom utbyte via ERASMUS-programmen har de flera samarbeten med universitet i både Kina och Indien.

I Indien samarbetar BTH med fem olika universitet där de koordinerat utbildningen för att studenterna ska kunna avsluta sina studier i Sverige. Benny Lövström, som har ansvar för internationaliseringsfrågor på BTH, poängterar att det är en viktig förutsättning.

– Utbildningarna kan skilja sig rätt mycket åt och genom att planera kurserna tillsammans säkerställer vi att de indiska studenterna har rätt förkunskaper när de kommer till oss, säger han.

Mats Viberg, rektor BTH.

En stor skillnad mellan svenska och indiska, och även kinesiska, utbildningar är att svenska studenter får mer träning i att jobba i projektform. Men det finns även kulturella skillnader som de indiska studenterna kan behöva förbereda sig för. Det kan vara så enkla saker som att förbereda dem för det kallare klimatet, men även praktiska saker som att hålla tider och att klara sitt eget hushåll istället för att bo på internat.

– För många är det lite av en chock att komma till Sverige. ”Var är allt folk” är en vanlig reaktion. Vi är ju trots allt ett glesbefolkat land, säger Mats Viberg.

Språket kan också vara ett hinder, framför allt för kineser, men i vissa fall även för indier. För att bli antagen som internationell student krävs det därför att studenten klarar det engelska språktestet.

Men ett av de svårare hindren är studieavgiften som studenter utanför EU måste betala själva. Benny Lövström berättar att det finns stipendier att söka via Svenska institutet och att lärosätena även får en viss summa som kan användas för att minska de utländska studenternas studieavgifter. Men det skulle behövas mer.

– Vi har alldeles för lite stipendier i Sverige för att hjälpa de studenter som behöver stöd. Avgiften blir ett hinder för många, säger Mats Viberg.

Ungefär 10 procent av det totala antalet studenter på BTH är internationella studenter. På masternivå kommer nästan varannan student från ett annat land, främst på utbildningarna inom datavetenskap, programvaruteknik, maskinteknik, telekommunikation och strategiskt ledarskap för hållbarhet.

Benny Lövström och Mats Viberg poängterar att de utländska studenterna är en stor tillgång. De har ofta en hög teoretisk kompetens vilket också pushar utbildningarna att bli ännu bättre. Men det är inte bara studenter som berikar BTH. Det finns även en stor andel internationella doktorander, lektorer och professorer på högskolan.

När det gäller doktorander kommer den övervägande delen från andra länder. Totalt finns det mer än 50 olika nationaliteter representerade bland de anställda på högskolan.

Benny Lövström, ansvarig för internationaliseringsfrågor på BTH.

– Varumärket Sverige är väldigt starkt. Inom våra områden finns det ett stort intresse av att studera i Sverige. Samtidigt ger det oss väldigt mycket tillbaka. För högskolan är det bara positivt med mångfald, säger Benny Lövström.

Mats Viberg håller med och förklarar att den utländska kompetensen är viktig för att möta svenska företags behov av kompetens. Många av de studenter som kommer till BTH stannar i Sverige och forskar vidare eller går ut i arbetslivet.

– De nya reglerna som innebär att studenterna kan stanna kvar och söka jobb här ett halvår efter avslutad utbildning är väldigt bra. Om vi får dem att stanna och arbeta här blir det en bra affär för Sverige, säger Mats Viberg.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Svenska fack nöjda efter Europafackets kongress

I torsdags avslutades Europafackets kongress i Wien och Sverige lyckades på flera punkter slå vakt om den svenska modellen. Jenny Grensman från Sveriges Ingenjörer var på plats tillsammans med representanter från många andra svenska...

Så blir du en effektiv jobbsökare

Sätt mål, skapa struktur i vardagen och glöm inte bort att koppla av. Det är tre smarta knep som hjälper dig att bli effektiv som jobbsökare. Ellinor Wassberg är jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen. Hon konstaterar att...
Barn demonstrerar för klimatet

Ingenjörer stöttar Greta Thunberg och hennes supporters

Det är inte bara Greta Thunberg som demonstrerar för klimatet på fredagar. I den globala manifestationen den 24 maj deltar också föreningen Ingenjörer för miljön. ”Det är inte bara något för ungdomar, utan för...

Sveriges ingenjörer sticker ut i granskning av fackförbund

Nyligen publicerade TCO:s tidning Arbetsvärlden listor med löner och arvoden för förbundsdirektörer, kanslichefer och ordföranden i fackförbunden. Sveriges Ingenjörer finns både i toppen och botten. Läs listorna och kommentarer. I Arbetsvärldens sammanställning hamnar Sveriges Ingenjörers...
Fingrar som pekar mot en man.

”Hjälp! Jag är anklagad för sexuella trakasserier!”

”Hjälp, jag är anklagad för sexuella trakasserier. Ska jag bli av med jobbet nu?” Den frågan får Sveriges Ingenjörers rådgivning ibland. Här berättar ombudsman Friedrich Heger hur det brukar fungera och vad förbundet svarar....

Trenden har vänt: Nu satsar Sony i Lund

Efter år av tuffa neddragningar kommer nu ett positivt besked till Sony Mobile i Lund. Företagsledningen vill ta vara på den spetskompetens som finns i Lund och satsar på ett globalt forsknings- och utvecklingscentrum...

Hög tid att nominera till Polhemspriset

Känner du en ingenjör som borde få uppmärksamhet för sin idérikedom? Skicka då in en nominering till Polhemspriset. "Det är ett pris som hyllar ingenjörskonsten", säger Bo Olsson, ordförande i nomineringskommittén. Polhemspriset är Sveriges äldsta...
ÅF Pöyrys vd Jonas Gustavsson tillsammans med sin Advisory board: Azra Malagic, Linnea Bendrot, Filippa Rexed och Sheva Rostam.

Är inte 23 år längre – ÅF:s vd tar råd från ingenjörsstudenter

Under ett år har fyra teknologer varit rådgivare åt ÅF Pöyrys vd. De tycker att arbetsgivare som vill anställa unga ingenjörer behöver lyssna på vad unga vill. Här är deras råd. Ingenjören träffar tre...

Zenuity har rekryterat hundratals ingenjörer – ser ingen ingenjörsbrist

Zenuity är företaget som har vuxit från 200 till 650 anställda på två år och som fortfarande rekryterar. 95 procent av medarbetarna är ingenjörer. – Vi känner inte av någon ingenjörsbrist, säger Louise Bichler,...

”Kollektivavtal, vad är poängen med det?”

"Vad är poängen med kollektivavtal. Det finns väl lagar som reglerar sådant?". Malin Bjerkhede, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, förklarar vad du bör se upp med om ditt företag saknar kollektivavtal. Min arbetsgivare saknar kollektivavtal. Vad...