”Utländska studenter berikar högskolan”

0
990
I februari kunde Mats Viberg välkomna 80 nya studenter från Indien till BTH.

Internationella studenter är viktiga, både för utbildningarna och för svensk konkurrenskraft. Men svenska studier kan vara dyrt för studenter utanför EU. ”Avgiften blir ett hinder” konstaterar Mats Viberg, rektor på Blekinge tekniska högskola, BTH.

I början av februari välkomnade Mats Viberg 80 nya studenter från Indien till BTH. Det är studenter som redan under sina inledande år på universitet i Indien siktat på att komma till Sverige för att gå en masterutbildning.

– Många av dem går på något av de universitet som vi samarbetar med och har gått en speciell inriktning som går ut på att de gör sina sista år på BTH, berättar Mats Viberg.

BTH har under många år arbetat strategiskt för att sätta BTH på den internationella kartan. Förutom utbyte via ERASMUS-programmen har de flera samarbeten med universitet i både Kina och Indien.

I Indien samarbetar BTH med fem olika universitet där de koordinerat utbildningen för att studenterna ska kunna avsluta sina studier i Sverige. Benny Lövström, som har ansvar för internationaliseringsfrågor på BTH, poängterar att det är en viktig förutsättning.

– Utbildningarna kan skilja sig rätt mycket åt och genom att planera kurserna tillsammans säkerställer vi att de indiska studenterna har rätt förkunskaper när de kommer till oss, säger han.

Mats Viberg, rektor BTH.

En stor skillnad mellan svenska och indiska, och även kinesiska, utbildningar är att svenska studenter får mer träning i att jobba i projektform. Men det finns även kulturella skillnader som de indiska studenterna kan behöva förbereda sig för. Det kan vara så enkla saker som att förbereda dem för det kallare klimatet, men även praktiska saker som att hålla tider och att klara sitt eget hushåll istället för att bo på internat.

– För många är det lite av en chock att komma till Sverige. ”Var är allt folk” är en vanlig reaktion. Vi är ju trots allt ett glesbefolkat land, säger Mats Viberg.

Språket kan också vara ett hinder, framför allt för kineser, men i vissa fall även för indier. För att bli antagen som internationell student krävs det därför att studenten klarar det engelska språktestet.

Men ett av de svårare hindren är studieavgiften som studenter utanför EU måste betala själva. Benny Lövström berättar att det finns stipendier att söka via Svenska institutet och att lärosätena även får en viss summa som kan användas för att minska de utländska studenternas studieavgifter. Men det skulle behövas mer.

– Vi har alldeles för lite stipendier i Sverige för att hjälpa de studenter som behöver stöd. Avgiften blir ett hinder för många, säger Mats Viberg.

Ungefär 10 procent av det totala antalet studenter på BTH är internationella studenter. På masternivå kommer nästan varannan student från ett annat land, främst på utbildningarna inom datavetenskap, programvaruteknik, maskinteknik, telekommunikation och strategiskt ledarskap för hållbarhet.

Benny Lövström och Mats Viberg poängterar att de utländska studenterna är en stor tillgång. De har ofta en hög teoretisk kompetens vilket också pushar utbildningarna att bli ännu bättre. Men det är inte bara studenter som berikar BTH. Det finns även en stor andel internationella doktorander, lektorer och professorer på högskolan.

När det gäller doktorander kommer den övervägande delen från andra länder. Totalt finns det mer än 50 olika nationaliteter representerade bland de anställda på högskolan.

Benny Lövström, ansvarig för internationaliseringsfrågor på BTH.

– Varumärket Sverige är väldigt starkt. Inom våra områden finns det ett stort intresse av att studera i Sverige. Samtidigt ger det oss väldigt mycket tillbaka. För högskolan är det bara positivt med mångfald, säger Benny Lövström.

Mats Viberg håller med och förklarar att den utländska kompetensen är viktig för att möta svenska företags behov av kompetens. Många av de studenter som kommer till BTH stannar i Sverige och forskar vidare eller går ut i arbetslivet.

– De nya reglerna som innebär att studenterna kan stanna kvar och söka jobb här ett halvår efter avslutad utbildning är väldigt bra. Om vi får dem att stanna och arbeta här blir det en bra affär för Sverige, säger Mats Viberg.

Anna Nyström

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...

Snart får du jobba till du fyller 69 – om du vill

Från och med årsskiftet har anställda rätt att jobba kvar till de fyller 68 år. 2023 höjs gränsen till 69 år. Men det sociala skyddsnätet halkar efter. A-kassa och sjukersättning får man fortfarande bara...
Trött hund vid skrivbord

Segt på jobbet? Gör så här

Har du kommit tillbaka efter semestern och känner att det är segt att jobba? Då är du inte ensam. Men det finns knep för att göra det lättare för dig själv – oavsett om...
Sandslott

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 12 augusti

Följ oss gärna på Facebook där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 12 augusti. Trevlig sommar!