LTU kortar tiden för att rätta tentor

0
1901
Hög med tentor
Foto: Getty images

Efter ett beslut från UKÄ kortar nu Luleå tekniska universitet tiden för att rätta tentor. Saco-föreningens ordförande menar att man ska följa reglerna och att det här kommer att fungera – men att det finns gränser för vad man kan kräva av lärarna.   

LTU har fastställt nya riktlinjer för studieadministration som trädde i kraft direkt efter beslutet. Där står att tentor ska vara rättade senast tre kalenderveckor efter examination och senast två veckor före omtentan.

På många högskolor är rättningstiden annars 15 arbetsdagar (se enkät längre ner) och även om det är liten skillnad mellan tre kalenderveckor och 15 arbetsdagar så uppstår skillnaden när det är helgdagar under rättningsperioden. På LTU har man också haft längre rättningstid för kurser med mer än 60 studenter. Men nu blir rättningstiden samma oavsett kursstorlek.

Bakgrunden är problem med rättningen efter en kurs 2015. Två lärare hade undervisat 140 studenter. Den ene av dem gjorde tentan och skulle rätta den. Men han blev sjuk och meddelade två veckor efter tentamen att han skulle bli sjukskriven åtminstone en månad framåt. Han hade då inte påbörjat rättningen. Den andra läraren tog över, men blev inte klar med rättningen förrän bara några dagar före omtentatillfället.

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, skriver i ett utlåtande att det inträffade strider mot universitetets lokala riktlinjer och inte är förenligt med bestämmelserna i förvaltningslagen. Man menar också att LTU:s regler avvek från det som redovisats i Högskoleverkets rapport ”Rättssäker examination”. På den här tiden hade LTU en rättningstid på 20 arbetsdagar efter tentamen och 12 arbetsdagar före omtentamen.

Marie-Louise Olofsson, universitetsjurist på LTU, menar att man inte ser någon möjlighet att avvika från utlåtandet. För att följa lagen behöver man ändra riktlinjerna så som man nu har gjort.

Det var ju väldigt speciella omständigheter vid den här händelsen. Är det rätt att ändra på grund av det?

– Trots att det var speciella omständigheter så uttalar UKÄ kritik. Det är universitetets ansvar kontra den enskilda studenten, inte den enskilda lärarens ansvar.

Christer Gardelli, ordförande för Saco-föreningen på LTU, håller med om att det handlar om myndighetsutövning.

– Universitetet måste organisera arbetet så att även om det är sjukdom så ska vi följa reglerna. Den enskilde ska inte fundera över hur vi organiserar arbetet, utan vi ska göra det rättsenligt, säger han.

Men han menar också att det behöver göras en rad anpassningar för att det ska gå att leva upp till de nya reglerna. Till exempel tror han inte att man i dag klarar det här för kurser där väldigt många tenterar samtidigt – som i matematik. Troligen behövs fler rättande lärare och att man flyttar vissa examinationer så att de fördelas jämnt över läsåret.

– Vi måste få en dräglig arbetsmiljö. Vi kan inte begära alltför många timmar per dag och på helger. Normalt gör vi det som måste göras, men någonstans finns det en gräns. Det är inte ok om det är mycket hög arbetsbelastning över mycket långa perioder.

Nu ska varje institution göra en genomlysning av konsekvenserna och det har inte gjorts än.

Christer Gardelli har inte sett reaktionerna på förändringen ännu, eftersom få känner till den än.

– Det här måste tas upp i varje del så att inte arbetstagare drabbas. Vi kommer från fackets sida att bevaka konsekvenserna. Vi ska vara de anställdas röster och föra fram det de inte för fram själva. Men mina förutsättningar är att vi kommer att lyckas med det här och där det är problem så tar vi tag i dem.

Karin Thorsell

Så här ser det ut på tre andra tekniska högskolor:

Linköping

På Linköpings Tekniska Högskola (och hela Linköpings universitet) är föreskrifterna snävare än på andra högskolor: studenterna ska som på andra högskolor återfå tentan efter tre veckor, men lärarna ska normalt ha rättat tentan senast tio arbetsdagar efter examinationstillfället.

– Vi lärare har tio arbetsdagar på oss att rätta och rapportera en skriftlig tenta, oavsett antalet skrivande. Det är kort tid, speciellt i de fall rättningstid krockar med en konferensresa eller andra arbetsuppgifter, säger Krzysztof Marciniak, ordförande för Saco-S-föreningen på Linköpings universitet.

– Jag personligen ser att lärare vid LiU genom åren har fått se sin akademiska frihet kanske inte inskränkt men naggad i kanterna på flera olika sätt; regelverk kring undervisning har tillkommit och blivit strängare, delvis genom studentkårernas inflyttande. Vissa personer tror kanske att man på detta sätt säkerställer bra undervisning. Själv tycker jag att våra föreskrifter ibland kan vara kontraproduktiva. Ett stort problem som vi upplever är att varje kurs måste tenteras tre gånger om året, ett världsrekord tror jag. Detta tar mycket tid i anspråk.

Chalmers

Chalmers ändrade rättningstiden från att räkna i kalenderdagar till arbetsdagar för några år sedan. Regeln nu är att tentamensresultat ska meddelas via Ladok senast 15 arbetsdagar efter tentamensdagen. Jan Linder, ordförande för Saco-föreningen på Chalmers, konstaterar att det försvinner några dagar innan tentan anländer och är sorterad och att det behövs minst två dagar i administrativ tid när den är rättad.

– Man har alltså drygt två veckor för rättning och det funkar utmärkt. Det är ju ingen nyhet att det kommer en tenta så man får ju anpassa almanackan efter det. Då har jag ändå en kurs med cirka 150 elever (fem frågor av essätyp) och rättar huvuddelen själv. Jag har suttit varje nationaldag i många år och rättat. Så är det när man har förtroendearbetstid, det kan inte bara vara fördelar.

Blekinge

På Blekinge Tekniska Högskola ska resultatet vara klart 15 arbetsdagar efter en tenta. Men i reglerna står också att avvikelser undantagsvis kan förekomma.

– Exempel på undantag är vid stortentor med flera hundra studenter, där få lärare har möjlighet att delta i rättningsarbetet. Om lärarteamet har en god dialog med studenterna brukar det finnas stor förståelse från studenternas sida att förlänga rättningstiden, säger Mikael Åsman, Saco-ordförande på BTH.

Ett annat undantag är när studenter skriver tentamen ”på annan ort”, till exempel på annat lärosäte.

På BTH rapporterar den enskilde läraren resultatet direkt i Ladok. Och Mikael Åsman säger att Saco-föreningen ser tekniska fel vid inmatning som en giltig avvikelse. En enskild lärare ska inte lastas för att systemet inte fungerar. Å andra sidan bör man inte planera att mata in resultatet natten innan deadline.

BTH ser nu också över flera förändringar: möjligheten att automatiskt överföra tentamensresultatet till Ladok (genom att försättsbladet på tentamen redan innehåller QR-kod och några kryssrutor som skannas), och att lärarna själva kan ladda upp de rättade pdf-filerna istället för att skicka dem krypterat via e-mail. Fler och fler kurser har också börjat med heldigitala tentor (där hela eller delar av rättningen sker automatiskt).

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Eleverna Brian Hildago, Villemo Rehn och Saga Metzola på Praktiska gymnasiet i Uppsala håller workshop om machokultur och normer. Här är det lärarnas tur att lyssna.

Här rustar elever varandra mot machokultur

När byggbranschen nu jobbar mot sexuella trakasserier görs det från olika håll. På Praktiska gymnasiet i Uppsala utbildar elever andra elever mot machokultur och för mångfald. Och diskuterar vad man gör om man möter...

Tröttheten minskar med åldern

Känner du dig trött och utarbetad? Se till att ge dig själv tid för återhämtning och trösta dig med att vi blir piggare med åldern. Torbjörn Åkerstedt är forskare på Karolinska Institutet och har specialiserat...

Ingenjörsbrist – men företagen lockar inte med hög lön

Är det brist på ingenjörer eller inte? Meningarna går isär. Vi hittade tre företag som upplever ingenjörsbrist: HiQ, Volvo Cars och Sigma IT. Men alla tre säger att lön inte är det primära de...
Man andas eller viskar i örat på en kvinna.

”Jag har blivit sexuellt trakasserad – vad gör jag?”

I Sverige har 42 procent av kvinnorna och 9 procent av männen utsatts för sexuella trakasserier, visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten. Vad gör man om det händer på jobbet? Stina Kimstrand, ombudsman på Sveriges...

Bygger med solceller i väggarna

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden.  Intresset för...

Linda ska få Scanias nya kontor att fungera bättre

Kontor utan egna skrivbord är den stora trenden. Erfarenheterna varierar från katastrof till framgång. Civilingenjören Linda Rolfö har forskat kring aktivitetsbaserade kontor och vet vad som krävs för att medarbetarna ska trivas. Och kunna...

”Ergonomi handlar inte om sköna stolar – är en fråga om ledarskap”

Cecilia Berlin tycker att alla ingenjörer, inte minst chefer, måste känna till vad kroppen och hjärnan behöver för att mår bra. Nu har hon fått Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris Levipriset för sina engagerande kurser i...
Campus Linköpings universitet

Våg av stölder på Linköpings universitet

I slutet av april började datorer och mobiltelefoner försvinna på Linköpings universitet. Efter ett antal åtgärder har stölderna nu minskat. Och både facket och säkerhetsavdelningen vill undvika att låsa fler områden på universitetet.   Totalt...

”Kan mitt extrajobb vara ett problem för min arbetsgivare?”

Det är inte ovanligt att anställda på högskola och universitet tjänar pengar på sin kompetens vid sidan av sin anställning. Men är du säker på att detta är ok för din arbetsgivare?  Alexander Bergfriedt Andersson...

Osäkra anställningar inom högskolan missgynnar kvinnor

En större andel kvinnor än män har tidsbegränsade anställningar på universitet och högskolor och det är vanligare att kvinnor är anställda på vikariat och visstid. Teknikområdet är inget undantag. Det visar Universitetskanslersämbetets siffror för...