”Hur mycket är min övertid värd?”

6
7034
Även om det är lockande med en extra semestervecka så är det ofta en dålig kompensation för att avstå övertidsersättning enligt Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. Foto: Getty Images

Är det smart att avtala bort sin övertid? Och innebär det att man förväntas jobba hur mycket som helst? Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer ger råd om vad du bör tänka på innan du skriver på ett avtal om övertidsavlösen.

Min arbetsgivare vill avtala bort min rätt till övertidskompensation, kan de göra det?

– Rätten till övertidskompensation finns inte föreskriven i någon lag. Det är ofta en kollektivavtalad rättighet som arbetsgivaren har möjlighet att avtala bort. Men det kräver att det blir en överenskommelse, arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt avtala bort din rätt till övertidskompensation.

Vad innebär det i praktiken?

Jenny Arkliden, ombudsman.

– Normalt får du övertidsersättning i pengar eller kompensationsledighet i tid när du beordrats att jobba övertid. Om du avtalar bort din rätt till övertidskompensation så får du alltså ingen annan ersättning för övertid än det du och din arbetsgivare kommit överens om. Det kan vara tre eller fem extra semesterdagar och/eller högre lön.

– Det är viktigt att poängtera att även om du avtalat bort rätten till övertidskompensation så ska övertid bara komma i fråga om något oförutsett händer i verksamheten. Att planera in och räkna med regelbunden övertid för att få verksamheten att gå runt är inte förenligt med kollektivavtalen eller Arbetstidslagen.

Är det inte bara chefer som har sådana avtal?

– Tyvärr kommer vi i kontakt med företag som slentrianmässigt vill att alla anställda ska avtala bort rätten till övertidskompensation, men det är alltså inte tanken bakom kollektivavtalen. Det är främst tre kategorier av tjänstemän som kan göra det: Chefer, tjänstemän med okontrollerbar arbetstid exempelvis säljare eller personer med ett arbete som utförs i hemmet samt tjänstemän med frihet i arbetstidens förläggning, ofta kallad oreglerad arbetstid, där det som mäts är arbetsresultatet.

När kan det vara fördelaktigt för mig att avtala bort min övertidskompensation?

– Det kan vara en fördelaktig lösning för dig om du har ett arbete där det inte förkommer övertidsarbete i någon nämnvärd omfattning eller om du får tillräckligt bra kompensation i förhållande till den mängd övertid som du uppskattar att du kommer att ha.

– Även om det är lockande med en extra semestervecka så är det ofta en dålig kompensation för att avstå övertidsersättning. För att ta ett exempel så behöver du bara arbeta 25 timmars enkel övertid på ett år för att det ungefär ska motsvara värdet på en veckas extra semester. Enkel övertid är övertidsarbete på helgfria vardagar mellan 06.00 och 20.00. Arbetar du mer övertid än så bör du alltså även kompenseras med extra lön för att det ska bli balans i överenskommelsen. På Sveriges Ingenjörers sajt finns det ett verktyg som du kan använda för att räkna ut värdet på övertiden för just dig.

Om jag avtalar bort min rätt till övertidskompensation, kan arbetsgivaren då kräva att jag arbetar hur mycket som helst?

– Har du endast avtalat bort rätten till övertidskompensation så omfattas du fortfarande av de skyddsregler som gäller arbetstid som föreskrivs i arbetstidsavtalen. Där finns bland annat regler om hur lång den ordinarie arbetstiden får vara i genomsnitt och när och i vilken omfattning övertid får tas ut.

– Det man bör vara uppmärksam på är att en del arbetsgivare vill avtala bort både rätten till övertidskompensation och skyddsreglerna gällande arbetstid i arbetstidsavtalen, benämnt §§ 2-5. Skriver man under på det så innebär det att det inte finns några uttryckliga begränsningar för hur mycket man får arbeta. Någon genomsnittlig ordinarie arbetstid om 40 timmar gäller då inte och det finns inte heller något tak för hur många timmars övertid som arbetsgivaren kan beordra. Att gå med på det kan innebära en ganska otrygg och ohälsosam arbetssituation om arbetsgivaren har höga krav på prestation och med hänsyn till det gränslösa arbete som dagens teknik möjliggör.

Fakta: Övertidsersättning 2018

I 2018 års löneenkät uppgav 63 procent av de privatanställda civilingenjörerna att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning. Inom den statliga och kommunala sektorn var motsvarande andel 61 respektive 42 procent. Bland de privatanställda högskoleingenjörerna, som är en betydligt yngre grupp än civilingenjörerna, uppgav 44 procent att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning.

Vad bör jag tänka på innan jag skriver på?

– Gör så mycket research du kan för att skapa dig en bild av hur mycket övertid det kan bli på ett år. Fråga arbetsgivaren om hur det brukar se ut och finns det lokalt förtroendevalda så kan du även ta kontakt med dem för att för att göra en ”reality-check”. På så sätt blir det lättare att beräkna vilken kompensation i semesterdagar och eller lön som är rimlig.

– Ett alternativ kan också vara att föreslå att ni tar diskussionen om att avtala bort övertidskompensationen efter ditt första anställningsår, när du själv bildat dig en uppfattning om hur mycket övertid du faktiskt har.

Kan jag säga nej till att avtala bort min övertidskompensation även om alla andra på företaget redan gjort det?

– Ja, eftersom det krävs att båda parter är överens om det för att man ska kunna träffa en överenskommelse. Går man inte med på det finns dock risken att arbetsgivaren förflyttar sitt intresse till någon annan sökande, men juridiskt sett krävs att ni är överens för att det ska vara möjligt att avtala bort rätten till övertidskompensation.

Kan jag säga upp avtalet om jag ångrar mig?

– Ja, det brukar finnas möjlighet att säga upp överenskommelsen en tid innan kommande semesterår eller kommande lönerevision. Då får du möjlighet att försöka omförhandla avtalet så att det bättre motsvarar den övertid som du arbetar. Ett bra tips är att själv föra bok över övertiden så får du ett underlag för en omförhandling. Kommer du och din arbetsgivare inte överens så återgår man till huvudregeln, det vill säga rätt till övertidskompensation i tid eller pengar mot att arbetsgivaren har rätt att ta tillbaka de extra semesterdagarna och eventuellt lönetillägg.

– Ta gärna kontakt med oss först. Eftersom Sveriges Ingenjörer har cirka 80 olika kollektivavtal som kan variera i innehåll så råder vi medlemmarna att ta kontakt med oss innan man säger upp en överenskommelse om bortavtalad övertidsersättning. Då kan vi ge rådgivning i det specifika fallet.

Fråga facket

Under temat ”Fråga facket” tar vi upp utvalda frågor som medlemmar ställer till Sveriges Ingenjörers rådgivning.

Har du en fråga? Här finns kontaktuppgifter till rådgivningen.

Här hittar du alla frågor vi skrivit om hittills.

Vad är ditt råd till mig om jag väljer att skriva på?

– Håll koll på din arbetstid. När man avtalar bort rätten till övertidskompensation och eventuellt också skyddsreglerna i arbetstidsavtalen så finns det alltid en överhängande risk att man på eget initiativ jobbar lite mer än vad som är hälsosamt. Din arbetsgivare har fortfarande ansvar för din arbetsmiljö, men tänk på att själv sätta gränser för hur mycket du jobbar. Se också till att ha regelbundna uppföljningssamtal med din chef så att du kan få hjälp med prioritering och avlastning om det blir för mycket.

Anna Nyström

6 KOMMENTARER

  1. Undrar lite stillsamt, efter att ha läst texten ovan o kommentarer, om det fortfarande är så att avtal om övertidsavlösen är förenliga med EUs skyddsdirektv om man även avtalar bort paragraf 2 till 5 i arbetstidsavtalet? (Om man nu jobbar i industrin.)

    Om det nu inte är så, skulle inte mott fackförbund ta upp frågan och förklara att avtal med paragraf 2-5 inte är lagliga? (Om nu EU direktiv är lag vilket jag har för mig att de brukar bli.)

    • EG:s arbetstidsdirektiv ger möjlighet att undanta de arbetstagare som har stor frihet att själv förfoga över sin arbetstid, från direktivets tillämpning. Mot bakgrund av det har kollektivavtalsparterna gjort bedömningen att våra arbetstidsavtal är förenliga med EG:s arbetstidsdirektiv. Skulle det visa sig att arbetstagaren inte har någon större frihet att själv förfoga över sin arbetstid så finns möjligheten att årligen säga upp överenskommelsen om undantag från §§ 2-5. Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

  2. Känns som alla nya avtal är utan övertid med en veckas extra semester som standard. Att tacka nej till det är som att tacka nej till jobbet och när alla arbetsgivare gör detta i Sverige är enda alternativet till att säga nej att flytta från landet (vilket man kanske inte gärna gör utan accepterar detta villkor).

    ”tjänstemän med frihet i arbetstidens förläggning, ofta kallad oreglerad arbetstid, där det som mäts är arbetsresultatet.”
    Vad är detta för typ av jobb? Tycker det låter som alla typer av jobb civilingenjörer har. Skulle ni räkna verksamhetskonsult till detta?

  3. Stämmer detta?
    Har inte EU direktiet begränsat vad som är möjligt att avtala bort?

    ”EU:s arbetstidsdirektiv har medfört inskränkningar i den möjlighet som tidigare förelåg att i kollektivavtal fritt avtala om arbetstidsfrågor. Numera måste avvikelser från arbetstidslagen hållas inom ramen för vad EU: arbetstidsregler medger. EU-spärren innebär att avvikelser från lagen inte får medföra att mindre förmånliga villkor ska tillämpas för arbetstagarna än vad som följer av EU:s arbetstidsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden).”

    https://www.foretagarnet.se/JP-Foretagarnet/Handboken/Handboken/d_127869-allmant-om-reglerna-om-arbetstid

    • Så här svarar Jenny Arkliden, ombudsman på Sveriges Ingenjörer. ”I de kollektivavtal där vi gjort avsteg från Arbetstidslagen har kollektivavtalsparterna varit eniga om att avtalen ligger inom ramen för EG:s arbetstidsdirektiv.”

  4. En extra semestervecka plus 10% högre lön motsvarar ca 150 timmars enkel övertid på ett år. Tänker jag rätt? Det är, åtminstone i vissa avtal, också gränsen för hur mycket övertidstimmar en person får ta ut under ett år utan att arbetsgivaren söker dispens hos facket. En hygglig deal för många kan jag tänka mig. Att tiden för återhämtning blir kortare vid övertidsuttag, vilket ökar risken för stressrelaterade sjukdomar, är också en faktor och ett argument att beakta i sammanhanget. Det finns med andra ord en gräns för när ett övertidsuttag mynnar ut i en långsiktig förlustaffär för alla parter, såväl ekonomiskt som psykosocialt. Förutsättningarna och gränserna är givetvis individuella. Har man tex familj med yngre barn så finns det inte mycket luft i kalendern och möjligheterna att jobba över på ett hållbart sätt är små. Utöver det så är min mening att vinsten av beordrad övertid för tjänstemän är diskutabel rent generellt, från ett arbetsgivarperspektiv.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Facken på Scania välkomnar tuffare miljökrav på lastbilar

I februari antog EU ett avtal om högre krav på CO2-utsläpp från lastbilar. Facken på Scania tycker att målen är både realistiska och nödvändiga och akademikerna sticker dessutom ut hakan. De ser gärna att...

Så bryter du dåliga semestervanor

Sommar och semestertider innebär också att vi dricker mer alkohol. Kanske hänger semestervanorna med ett tag in i sensommaren. Här är några varningstecken du bör se upp med. Att svenskarna dricker mer under sommaren än...
Nasa-astronauten Ricky Arnold på Michoud Assembly Facility, New Orleans.

Teknikföretag populära bland unga – och oväntad drömarbetsgivare

Teknikföretagen dominerar listan över de mest populära arbetsgivarna bland unga i Sverige – också för icke-ingenjörer. Men för dem som jobbar eller studerar teknik är det ännu tydligare. Och i den gruppen har en...
Föreläsning på KTH

Så hög blev antagningspoängen till ingenjörsutbildningarna i höst

Teknisk fysik på KTH och industriell ekonomi i Lund blev de civilingenjörsutbildningar som man behövde högst betyg för att komma in på i höstens antagning - 22,19 respektive 21,80. För högskoleingenjörsutbildningarna toppar teknisk design...

Här har kompetensutveckling blivit en konkurrensfördel

Många arbetsgivare lovar kompetensutveckling – löften som sällan visar sig hålla. I vardagen saknas både tid och pengar. På Attentec har man insett att kompetensutveckling som fungerar är ett sätt att sticka ut. Utbildningen...

Forskare undersöker om ingenjörer kan ersättas med AI och robotar

Hur kommer artificiell intelligens att förändra arbetsmarknaden och hur påverkas arbetsuppgifter och löner för akademiker, bland annat ingenjörer? Frågorna ska en grupp forskare besvara i en stor studie som startar vid årsskiftet.    Det saknas inte...
Ingenjörer som diskuterar.

Nej! – så här säger du ifrån utan att få fiender

Att säga ja till allt på jobbet har sina självklara nackdelar – från att bli överlastad med arbetsuppgifter till att genomföra projekt som du inte tror på. Men att säga nej är inte alltid...

”Många upplever att det är tabu att fråga om min stamning”

Hur fungerar det att jobba som ingenjör och stamma? Ska man berätta i sin jobbansökan att man stammar? Och hur vill stammarna att kollegor inte ska bete sig? Mattis Larsson som har grundat företaget...

”Har jag rätt till tjänstledighet?”

Att vara tjänstledig är ett tryggt sätt att ta en paus från jobbet för att göra något annat. Men i vilka fall har jag rätt till ledighet och när kan min arbetsgivare säga nej?...
Mats Rehnholm

Hopprepshoppande ordförande för distrikt Sörmland

I mars hade Sveriges Ingenjörers distrikt Sörmland årsmöte och valde styrelse. Ändå dröjde det till juni innan styrelsen utsåg en ordförande. Nu har Mats Rehnholm tagit på sig uppgiften och styrelsen planerar att ordna...