Bygger med solceller i väggarna

3
4588
Enligt Sara Klingberg på Soltech Energy passar solceller som integreras i fasaden bra i våra svenska förhållanden. Företaget tog nyligen hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige.

Intresset för solenergi växer snabbt i Sverige just nu och det kommer allt fler smarta lösningar med integrerad solcellsteknik. I Örnsköldsvik bygger den tidigare hockeyspelaren Markus Näslund ett flerfamiljshus med solceller i fasaden. 

Intresset för att använda solen som energikälla växer starkt. Enligt Energimyndigheten har antalet nätanslutna solcellsanläggningar ökat med drygt 67 procent mellan 2017 och 2018. Förra året installerades det nästan 10 200 nätanslutna solcellsanläggningar och den totala installerade effekten uppgår till 411 MW.

En bidragande orsak till ökningen kan var solcellsstödet, men även de krav på energihushållning som finns i Boverkets byggregler, BBR, som nyligen har skärpts.

– Hårdare krav på energianvändning i nyproduktion i kombination med ökade elpriser driver på utvecklingen av energieffektivisering och lösningar för bland annat solenergi. Det innebär att man idag i princip inte bygger nya fastigheter utan att ha någon typ av solenergilösning, berättar Sara Klingberg som är teknisk chef och ingenjör på det svenska solcellsföretaget Soltech Energy.

Integrerade solceller kan användas för att ersätta traditionellt byggmaterial som tegel, puts eller fasadskivor.

Soltech är en av flera aktörer på den svenska marknaden som utvecklar teknik för att integrera solceller i både tak- och fasadmaterial. Företaget är även aktivt på den kinesiska marknaden som producent av solenergi. Under våren har de gjort flera uppköp av svenska installationsföretag för att nå ut med sina produkter på den svenska marknaden. Det hetaste på marknaden just nu är integrerade lösningar för både tak och fasad, där traditionellt byggmaterial kan ersättas med solceller.

Enligt Sara Klingberg, som specialiserat sig på fasadlösningar, är solceller på fasaden ett bra alternativ för våra svenska förhållanden. När solen står lågt på himlen får man en jämnare produktionsyta på en fasad jämfört med tak.

– En taklösning producerar mest energi på dagen då solen står som högst. En fasadlösning kan däremot fånga upp energin under en större del av dagen och passar även bra för vår- och höstsol då solen står lite lägre, förklarar Sara Klingberg.

Nyligen tog Soltech hem sin första affär för en integrerad fasadlösning i Sverige för en byggnad centralt i Örnsköldsvik som hockeyspelaren Markus Näslund uppför. Här har entreprenören valt att använda solceller istället för tegel, puts eller fasadskivor. Sara Klingberg berättar att solcellerna monteras precis som andra fasadmaterial med en ventilerad luftspalt. Själva solcellerna lyfts in på skenor och låses fast med gummidelar. Där det inte går att använda solceller monteras passbitar med samma utseende, vilket innebär att fasaden ger ett enhetligt intryck.

Sara Klingberg, Soltech Energy.

– Fördelen med vår lösning är att den är snabb och enkel att montera. Arkitekten som ritat huset i Örnsköldsvik har utgått från solcellernas storlek på ett fint sätt, vilket innebär att exempelvis fönster anpassats för att motsvara tre solceller på höjden. Fasaden får ett speciellt utseende som reflekterar omgivningen och jag tror att det kommer att bli en häftig byggnad.

Bygget av solcellshuset i Örnsköldsvik pågår för fullt. De två huskropparna kommer att rymma 38 lägenheter och beräknas stå klara för inflyttning i februari nästa år. Enligt simuleringar kommer solcellerna att producera ungefär 22 000 kWh per år.

– Solenergi behöver inte bli speciellt dyrt idag, inte minst för att du kan bygga med material där solcellerna ersätter annat byggmaterial. En solcellsfasad är idag endast marginellt dyrare än en traditionell fasadlösning. Dessutom betalar sig den extra kostnaden genom elen den genererar, poängterar Sara Klingberg.

Men i takt med utvecklingen av solceller uppstår också nya utmaningar. Vad händer exempelvis om någon bygger ett hus som skuggar din solcellsfasad?

– När tekniken utvecklas ställs vi hela tiden inför nya frågeställningar och detta kan förstås bli ett problem. Här kommer det förmodligen att bli nödvändigt att se över bygglovsprocessen framöver så att man undviker sådana konflikter, konstaterar Sara Klingberg.

Anna Nyström

3 KOMMENTARER

  1. Hej! Om man ska installera solceller så ska man naturligtvis göra det på byggnader eller andra konstruktioner som ändå finns eller ska uppföras. (Man ska absolut INTE bygga solcellsparker på mark där livsmedel eller skog kan produceras.) ETT GRUNDLÄGGANDE PROBLEM MED SOLCELLER i regioner med måttlig solinstrålning ÄR DOCK DERAS LÅGA EROEI (Energy Returned on Energy Invested), alltså nettoenergiytbyte. Från Schweiz och norrut i Europa kan det i värsta fall vara så att solcellerna inte ger något nettoenergiutbyte alls om man tänker sig solceller i stor skala som ersättning för fossil elproduktion. Se https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301421517302914 Nettoenergiutbytet blir förstås något större om man ersätter fasadmaterial med solceller. Se även https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360544213000492?via%3Dihub Mvh René Mortensen

    • Frågan är stor och komplex och det finns många delar i detta att ta hänsyn till.
      För de solceller som vi har i våra integrerade produkter ser det ut såhär: Det går åt cirka 32 kWh att producera en solcell som producerar 85 W. Lite energi går också åt till transporten. Om den solcellen monteras i söderläge på ett tak i Stockholm (eller i en solcellspark) kommer den producera ca 82 kWh på ett år. Det tar alltså inte ens ett år innan solcellen har producerat den energi som går åt för att tillverka den. /Sara Klingberg, Soltech

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser, konstaterar experten Lars Larsson. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

”Urholkningen av resurser måste stoppas”

Sveriges Ingenjörer efterlyser mer resurser till högskolan i den kommande forskningspropositionen.

Statlig delpension är ett lotteri

Antalet nya statliga delpensioner har minskat markant de senaste åren och att få ansökan beviljad är lite som att spela på lotto.
Kvinna som mediterar medan kollegorna försöker prata med henne.

Åtta råd – så får du tillbaka fokus på jobbet

Mycket att göra och många bollar i luften är ett ideal idag - men hjärnan är inte gjord för det och det gör oss splittrade och mindre effektiva. Här är tipsen för att lära sig fokusera igen.

ABB-ingenjörernas löner halkar efter

På nio år har civilingenjörerna på ABB tappat nio procentenheter i lön jämfört med snittet för privatanställda civilingenjörer i Sveriges Ingenjörer.

”Arbetsgivaren vill köpa ut mig. Får de göra så?”

Vill arbetsgivaren köpa ut dig? Ta kontakt med någon som kan arbetsrätt så att du inte gör något misstag om du väljer att skriva på.

Distrikt Västmanland planerar fler studiebesök

Under 2019 arrangerade distrikt Västmanland ett studiebesök på Mälarenergis kraftvärmeverk och medlemskvällar om AI och rymden. Snart kommer programmet för 2020.

Slut på kreativitet? Hitta knepen som fungerar

Brainstorming eller promenadmöten? Hör de två civilingenjörerna berätta hur de gör för att öka sin kreativitet och när de får sina bästa idéer.

Kemiingenjören som sätter smak på julen

Åsa Orsvärn är kemiingenjören som redan nu vet vad många kommer ha i glasen nästa jul. Hon är chef för produktutvecklingen på Blossa och leder arbetet med att ta fram årgångsglöggen.

Hon kompetensutvecklar sig på distans från Dubai

Många underskattar den tid som det tar att plugga på distans. Civilingenjören Kathrine Bond bor i Dubai och läser ett magisterprogram i robotik på Högskolan Väst.