Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
10825
Viveca Sten
Viveca Sten. Foto: Thorn Ullberg

Många känner obehag inför löneförhandlingar och låter bli att förbereda sig. Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

Att framhålla vad man gjort bra känns onaturligt för många samtidigt som löneförhandlingen är viktigt för vilken lön du får – och det gör att situationen känns ännu jobbigare. Men just därför ska vi förbereda oss, menar Viveca Sten.

– Ska man hålla en viktig presentation, köpa boende eller en begagnad bil så kollar man ju upp innan. Med bilen tittar man vad som är rimligt att betala och funderar på argument. På samma sätt behöver man tänka om en löneförhandling. Tänk på att det här är ett av de viktigaste samtalen på hela året.

Hon menar att chefen inte är tankeläsare, att ingen kan förstå vad du är värd om du inte öppnar munnen och talar om det och vad det borde motsvara i lön. Och grunden för att tala om det här är förberedelse.

– Titta på den roll du har. Vad är en generell lönenivå för den? Vad rekommenderar facket? Vad ligger mina kollegor på? Vad tycker jag? Om du exempelvis ligger 2000 kronor under kollegorna men du tycker att du är en stjärna, så kanske du borde få 3000. Allt det här går inte att improvisera utan du måste förbereda.

Men det är mer än lönenivån du behöver titta på innan förhandlingen. Du behöver:

  • Tänka ut argument för att du ska få den lön du vill.
  • Lära dig om förhandlingar.
  • Träna på att inte känna obehag under samtalet utan i stället kanske till och med kunna känna att ”Det här blir kul”. Att ge chefen en match, men på ett schysst sätt.

Kunskap är makt och förberedelserna kommer också göra att du känner dig säkrare under förhandlingen.

Ett knep för att komma ifrån känslan av att du gör reklam för dig själv är att tänka att du talar för någon annan.

– Jag har flera kompisar som använder det. Att tänka att ”Hon är bra på det här, har gjort en lyckad insats med det här…”. Att tänka att det inte är jag gör det lättare. Då kan man frikoppla sina egna känslor.

Undvik också att tänka ”Oh, vad jobbigt”, utan gör som när du får ett uppdrag, förbered dig. Se på löneförhandlingen med samma respekt.

Rollspel – att öva på löneförhandling med en kompis eller partner – är också bra.

– Det händer något när du hör dig själv. ”Det där blir fånigt” eller ”Det där blir bra”.

En grund som man kommer långt med i alla förhandlingssammanhang är att vara rak, ärlig och öppen.

– Man ska aldrig hota, aldrig ge ultimatum. Det är bättre att ha en schysst och rak dialog. Den kan vara tuff men inte otrevlig. Är någon otrevlig är inte reaktionen att vara trevlig tillbaka. Men är du konstruktiv är den instinktiva reaktionen att jag vill vara konstruktiv tillbaka.

En annan metod är att träna på att pruta. Kanske kan du ta en halvvissen bukett i matbutiken och med ett leende fråga om du kan få den för halva priset.

På motsvarande sätt är det förhandlingstekniskt viktigt att ha prutmån på den löneförhöjning du begär. Det är sällan en chef tar ditt bud rakt av utan det behöver finnas ett utrymme där ni kan mötas någonstans i mitten.

Så om du vill få en löneökning på 1200 kronor är det bra att säga att du vill ha 1600, menar Viveca Sten. Hon ger också rådet att faktiskt ta i extra.

– Ta i så mycket du kan utan att rodna.

Är det så att chefen säger ja till det du begär så har du troligen begärt för lite.

Om chefen säger att ”Det här är ingen löneförhandling utan mer ett samtal”, så är det bra att veta att de flesta kollektivavtal anger att man ska ha ett lönesättande samtal före lönerevisionen.

– Många kollektivavtal säger att det ska vara löneförhandling. Säger chefen så här kan du konstatera: ”Det säger inte kollektivavtalet”. Om de inte tar det på allvar så kanske du ska fundera på om du vill vara kvar.

Om du blivit erbjuden ett annat jobb med bättre betalt, men känner att du hellre stannar, så är det bra att prata med chefen och tala om att du vill stanna men att du i så fall behöver få högre lön.

– Då skapar du en känsla av samförstånd samtidigt som du lyfter över problemet på din chef, som ser en duktig medarbetare som vill stanna kvar och funderar över vad som kan göras åt lönen.

Men låtsas aldrig att du fått ett jobb och säg ”Om jag inte får mer så går jag”, för då är risken att chefen säger ”Gör det då”.

Om förhandlingen inte lyckas som du hoppats – ha då en plan på annat du kan be om. Kanske vill du gå en dyr utbildning, få ett skrivbord vid ett fönster, jobba hemifrån på fredagar eller något annat som är lättare för chefen att få loss.

Ett annat viktigt verktyg om du inte får det du vill är hypotetiska frågor. Säg: ”Vad krävs för att jag ska få minst 1200 kronor till?”

– Får du svaret ”Du får aldrig det” så vet du det. Eller så blir det ”Det krävs att du jobbar mer, visar mer framåtanda eller tar på dig fler uppgifter”. Det är bra att få relevant information.

Du kan också komma med egna idéer. ”Om jag tar på mig det där projektet, får jag då en lönerevision efter jul?”

– Sådana frågor går inte att slingra sig ur.

Viveca Sten ger rådet att börja träna i tid – inte kvällen före förhandlingen utan kanske när du vet att den börjar närma sig.

– Försök tänka att det här är kul. Tänk inte ”Det här kommer inte att gå”. Arbetsgivaren har valt dig för att du är duktig. Alltså borde de uppskatta att du är en duktig löneförhandlare. Och när du är duktig på ditt jobb, varför skulle du inte kunna vara bra på att förhandla för dig själv?

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hundratusentals följer ingenjörens Coronakarta

Civilingenjören Elin Lütz har utvecklat coronakartan.se som nu har över 50 000 besökare om dagen.  

Jobberfarenhet kan bli genväg till studier

Att kunna dra nytta av sin arbetslivserfarenhet är en viktig komponent för att fler ska kunna utvecklas i yrkeslivet, enligt Valideringsdelegationen. Frågan är hur relevant är det för svenska ingenjörer.

Civilingenjören bytte yrke tre gånger: “Följde min nyfikenhet”

Civilingenjören Marléne Johansson har sadlat om från civilingenjör till lärare, startat eget företag och sedan bytt karriär en gång till. Och det är inget hon ångrar.

Över 8 000 ingenjörer korttidspermitteras

Den här veckan har tre av landets största industriföretag korttidspermitterat merparten av sina anställda. Nära 8 000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer berörs.

Vänta med lönesamtalen till hösten

Avtalsrörelsen 2020 skjuts upp med anledning av coronaviruset. Sveriges Ingenjörers råd till företagen som berörs är att vänta med lönesamtalen.

Rekordstor bonus till Scanias anställda

Resultatbonusen för Scanias medarbetare blev rekordstor i år, en ljusglimt i dessa dystra coronatider.

Tre digitala tips som underlättar distansmötet

När allt fler uppmanas att jobba hemma ökar också behovet av att mötas digitalt. Här är tre tips som kan ge dina digitala möten ett lyft. 
Man som har videosamtal

Så kan chefen stötta vid (plötsligt infört) distansarbete

Att jobba hemifrån är annorlunda än att vara på kontoret, särskilt när hemmajobbet införs plötsligt. Här är tips från tre forskare om hur chefer kan stötta i det läget.

Sveriges Ingenjörer har slutit avtal om korttidsarbete

Anställda går ner i arbetstid men får ändå får ut över 90 procent av lönen. Staten står för över hälften av lönekostnaderna. Korttidsavtalen kommer att rädda många jobb.
Skylt Sveriges Ingenjörer

Corona: Sveriges Ingenjörer har beredskap att stötta medlemmarna

Medlemsrådgivningen bemannas med ersättare, kartläggning av rutiner på alla kritiska funktioner och en FAQ på webben uppdateras dagligen för att kunna ge medlemmarna bra service.