Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
9199
Viveca Sten
Viveca Sten. Foto: Thorn Ullberg

Många känner obehag inför löneförhandlingar och låter bli att förbereda sig. Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

Att framhålla vad man gjort bra känns onaturligt för många samtidigt som löneförhandlingen är viktigt för vilken lön du får – och det gör att situationen känns ännu jobbigare. Men just därför ska vi förbereda oss, menar Viveca Sten.

– Ska man hålla en viktig presentation, köpa boende eller en begagnad bil så kollar man ju upp innan. Med bilen tittar man vad som är rimligt att betala och funderar på argument. På samma sätt behöver man tänka om en löneförhandling. Tänk på att det här är ett av de viktigaste samtalen på hela året.

Hon menar att chefen inte är tankeläsare, att ingen kan förstå vad du är värd om du inte öppnar munnen och talar om det och vad det borde motsvara i lön. Och grunden för att tala om det här är förberedelse.

– Titta på den roll du har. Vad är en generell lönenivå för den? Vad rekommenderar facket? Vad ligger mina kollegor på? Vad tycker jag? Om du exempelvis ligger 2000 kronor under kollegorna men du tycker att du är en stjärna, så kanske du borde få 3000. Allt det här går inte att improvisera utan du måste förbereda.

Men det är mer än lönenivån du behöver titta på innan förhandlingen. Du behöver:

  • Tänka ut argument för att du ska få den lön du vill.
  • Lära dig om förhandlingar.
  • Träna på att inte känna obehag under samtalet utan i stället kanske till och med kunna känna att ”Det här blir kul”. Att ge chefen en match, men på ett schysst sätt.

Kunskap är makt och förberedelserna kommer också göra att du känner dig säkrare under förhandlingen.

Ett knep för att komma ifrån känslan av att du gör reklam för dig själv är att tänka att du talar för någon annan.

– Jag har flera kompisar som använder det. Att tänka att ”Hon är bra på det här, har gjort en lyckad insats med det här…”. Att tänka att det inte är jag gör det lättare. Då kan man frikoppla sina egna känslor.

Undvik också att tänka ”Oh, vad jobbigt”, utan gör som när du får ett uppdrag, förbered dig. Se på löneförhandlingen med samma respekt.

Rollspel – att öva på löneförhandling med en kompis eller partner – är också bra.

– Det händer något när du hör dig själv. ”Det där blir fånigt” eller ”Det där blir bra”.

En grund som man kommer långt med i alla förhandlingssammanhang är att vara rak, ärlig och öppen.

– Man ska aldrig hota, aldrig ge ultimatum. Det är bättre att ha en schysst och rak dialog. Den kan vara tuff men inte otrevlig. Är någon otrevlig är inte reaktionen att vara trevlig tillbaka. Men är du konstruktiv är den instinktiva reaktionen att jag vill vara konstruktiv tillbaka.

En annan metod är att träna på att pruta. Kanske kan du ta en halvvissen bukett i matbutiken och med ett leende fråga om du kan få den för halva priset.

På motsvarande sätt är det förhandlingstekniskt viktigt att ha prutmån på den löneförhöjning du begär. Det är sällan en chef tar ditt bud rakt av utan det behöver finnas ett utrymme där ni kan mötas någonstans i mitten.

Så om du vill få en löneökning på 1200 kronor är det bra att säga att du vill ha 1600, menar Viveca Sten. Hon ger också rådet att faktiskt ta i extra.

– Ta i så mycket du kan utan att rodna.

Är det så att chefen säger ja till det du begär så har du troligen begärt för lite.

Om chefen säger att ”Det här är ingen löneförhandling utan mer ett samtal”, så är det bra att veta att de flesta kollektivavtal anger att man ska ha ett lönesättande samtal före lönerevisionen.

– Många kollektivavtal säger att det ska vara löneförhandling. Säger chefen så här kan du konstatera: ”Det säger inte kollektivavtalet”. Om de inte tar det på allvar så kanske du ska fundera på om du vill vara kvar.

Om du blivit erbjuden ett annat jobb med bättre betalt, men känner att du hellre stannar, så är det bra att prata med chefen och tala om att du vill stanna men att du i så fall behöver få högre lön.

– Då skapar du en känsla av samförstånd samtidigt som du lyfter över problemet på din chef, som ser en duktig medarbetare som vill stanna kvar och funderar över vad som kan göras åt lönen.

Men låtsas aldrig att du fått ett jobb och säg ”Om jag inte får mer så går jag”, för då är risken att chefen säger ”Gör det då”.

Om förhandlingen inte lyckas som du hoppats – ha då en plan på annat du kan be om. Kanske vill du gå en dyr utbildning, få ett skrivbord vid ett fönster, jobba hemifrån på fredagar eller något annat som är lättare för chefen att få loss.

Ett annat viktigt verktyg om du inte får det du vill är hypotetiska frågor. Säg: ”Vad krävs för att jag ska få minst 1200 kronor till?”

– Får du svaret ”Du får aldrig det” så vet du det. Eller så blir det ”Det krävs att du jobbar mer, visar mer framåtanda eller tar på dig fler uppgifter”. Det är bra att få relevant information.

Du kan också komma med egna idéer. ”Om jag tar på mig det där projektet, får jag då en lönerevision efter jul?”

– Sådana frågor går inte att slingra sig ur.

Viveca Sten ger rådet att börja träna i tid – inte kvällen före förhandlingen utan kanske när du vet att den börjar närma sig.

– Försök tänka att det här är kul. Tänk inte ”Det här kommer inte att gå”. Arbetsgivaren har valt dig för att du är duktig. Alltså borde de uppskatta att du är en duktig löneförhandlare. Och när du är duktig på ditt jobb, varför skulle du inte kunna vara bra på att förhandla för dig själv?

Karin Thorsell

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.

Få valuta för pengarna för medlemskapet i facket

Är du nyfiken på vad din kollega tjänar inför nästa lönesamtal? Inte helt osannolikt, men att prata lön kan vara känsligt. Ta istället hjälp av Sveriges Ingenjörers lönestatistik för att få reda på vad anställda inom samma bransch och med liknande erfarenhet tjänar.

Så påverkas ingenjörerna på Scania av neddragningarna

Orderingången har sjunkit på Scania och många konsulter kommer att tvingas lämna företaget. Men det blir också stora omställningar för tjänstemännen som jobbar kvar. 

En ny ledamot föreslås till Ingenjörernas styrelse

Valberedningen i Sveriges Ingenjörer föreslår att en ny ledamot väljs in i förbundsstyrelsen vid Ingenjörsfullmäktige senare i november. Och den som föreslås är en ingenjör på Nationellt forensiskt centrum vid Polismyndigheten.