Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor

Malmö universitet överger aktivitetsbaserade kontor

Det nybyggda huset Niagara på Malmö universitet blev trångbott och arbetsmiljön så dålig att många lärare och forskare valde att jobba hemifrån. Nu byggs lokalerna om för 20 miljoner kronor för att fungera bättre både för lärare och studenter.

Ett stenkast från Malmö Central ligger Niagara, Malmö universitets senaste byggnad som blev inflyttningsklart i augusti 2015. Den har en spännande form med rundade hörn och insidan präglas av ljus, rymd och en storslagen utsikt över staden.

På den ursprungliga planritningen hade medarbetarna egna rum längs ytterväggarnas stora glaspartier, men när universitetsledningen insåg att arbetsplatserna inte skulle räcka till ändrades ritningarna. Kontoren blev öppna ytor där medarbetarna inte hade personliga arbetsplatser, så kallade aktivitetsbaserade kontor. De lokala facken reserverade sig mot beslutet men blev överkörda.

När Niagara som stod klart hösten 2015 visade sig lokalerna fungera dåligt. Många lärare och forskare löste situationen med att jobba så mycket som möjligt hemifrån. Utanför de trånga kontorsytorna fanns stora men omöblerade ytor för studenterna. I brist på sittplatser gick studenterna därför till andra universitetslokaler för grupparbeten och plugg.

Omtag Niagara

När Kerstin Tham tillträdde som rektor i början av 2016 fick hon många frågor om arbetsmiljön i Niagara.

Kerstin Tham, rektor Malmö universitet

– Jag bestämde ganska snabbt att det var nödvändigt att göra en förändring. Att det har tagit tid och ännu inte är färdigt beror på att vi ville göra ett grundligt förarbete, säger hon.

I slutet av 2018 startade ”Omtag Niagara”, en ombyggnation som ska bli färdig till sommaren 2020.

Byggchefen på Malmö universitet, Mats Lyberg, förklarar varför själva byggprocessen tar tid.

De aktivitetsbaserade kontoren där medarbetarna saknade en fast arbetsplats har byggts om och nu har lärarna och forskarna egna skrivbord i nybyggda inglasade rum för 4-6 personer.

– Vi bygger om på våningsplan 5–10 där merparten av lärarna och forskarna sitter och vi kan inte tömma huset på verksamhet. Därför har vi tvingats bygga i etapper, förklarar han.

Idén om ett aktivitetsbaserat kontor utan egna skrivbord har övergetts i större delen av huset. Endast våning 12 där universitetsledningen sitter och delar av våning 11 har fortfarande en mer flexibel lösning där majoriteten inte har egna skrivbord.

Den här gången har medarbetarna varit delaktiga och kunnat påverka hur kontorsytorna utformas. Av utrymmesskäl har det inte varit möjligt att få ett eget rum, istället har man byggt rum för 4–6 personer med glasväggar mot de gemensamma ytorna.

De öppna ytorna utanför arbetsrummen har möblerats för spontana möten och samtal.

– På så vis har det blivit en lugnare miljö där prat inte stör de som behöver koncentrera sig, säger Kerstin Tham.

Bättre miljö för studenthäng

Nu finns det gott om sittgrupper i Niagara där studenterna kan grupparbeta och plugga.

Ny belysning har också installerats i lokalerna. De hängande taklamporna som fanns från början fungerade dåligt när kontoren möblerades om. Nu är belysningen integrerad i taket och mer flexibel.

Ytorna för studenterna har möblerats med soffgrupper, bord och stolar och där finns också utställningar om studentprojekt.

– Många upplevde Niagara från början mer som en hotellmiljö än ett universitet. Det behövs böcker, utställningar och inte minst studenter för att huset ska få en identitet som universitet, säger Kerstin Tham.

Facket hör positiva reaktioner

Naser Eftekharian är fackligt förtroendevald och ordförande för Offentliganställdas Förhandlingsråd på Malmö universitet. Han tror att ombyggnationen, när den blir klar, kommer att göra arbetsmiljön mycket bättre.

– Det är omöjligt att alla ska ha egna rum, det är en kompromiss med tanke på omständigheterna men hittills har jag bara har hört positiva reaktioner från medarbetarna och även från studenterna.

Ett femtontal medarbetare, som av olika skäl inte klarar av arbetsmiljön i ett delat rum med kolleger, har kunnat flytta in universitetets lokaler i ett hus snett över gatan.

Karin Virgin

6 KOMMENTARER

  1. Hej
    I kristianstad vill rektorn bygga en ny Högskola bredvid Centralstationen nära centrum. Min fråga är: Har Malmö Universitet bidragit till att centrum har utvecklats i Malmö? Vad har skett i centrum sen universitetet flyttades dit? Hur löser man bilparkeringen för pendlarna till Universitetet?

  2. När jag går förbi kontoren här på högskolan står kanske 80% tomma (på dagtid) så visst är det ett slöseri med resurser att alla har ett eget kontor – men ofta används de som mitt där jag har ett boklager och ett skrivbord med många mer eller mindre aktuella papper. En avgörande fördel med att jag har ett eget kontor är att jag kan ta emot en grupp studenter utan att behöva boka ett grupprum, något som händer flera gånger i veckan (men inte dagligen..)
    Det är alltså inte helt enkelt att lösa detta.
    F.ö. står också en hängiven administratörs rum tomt c:a 128 timmar i veckan.

  3. För att vara ett modernt universitet där mycket av både studenters och anställdas arbete sker via datorn är tillgången till el-uttag häpnadsväckande liten. Konstigt att detta inte prioterades högre när universitet byggdes 2015.

    • Japp – det där förvånar mig ofta! Inväntar Lifi – men det lär ta ett tag att implementera (ladda via ljus).

  4. After 2 years experience of this new environment in Volvo, people have preferred to back to old system that people have their own room and desk. This is worse in a university that all professors need their own stuffs and books and even notes close to them. It may become better for students that they don’t have their own desk and ….

  5. Det är rätt! Bort med skräpet bara! Önskar att SI ska ta ställning mot aktivitetsbaserade- och flexkontor. De är förnedrande. Som att vara daglönare utan trygghet och sammanhang.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

0
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

Arbetslösheten för ingenjörer nästan som före pandemin

0
I augusti låg arbetslösheten för ingenjörer på 1,3 procent – bara 0,1 procent över nivån två år tidigare. Samtidigt deltar fler ingenjörer i program hos Arbetsförmedlingen.

Civilingenjören som avslöjade pensionsbluffen i Allra

1
Varför krävdes det en civilingenjör i teknisk fysik för att avslöja hur pensionsföretaget Allra hade lurat spararna på hundratals miljoner kronor? Läs vad som fick Patrick Siegbahn att granska dem.
Martin Kvarnbäck

Ingenjörerna som jobbar som domare

2
Kan en ingenjör vara domare i en domstol? Ja. Det finns 70 ordinarie domare med teknisk eller naturvetenskaplig högskoleutbildning. Vi har mött två.

Fler har fått besvär av arbetet under pandemin

0
Var tredje person har upplevt arbetsrelaterade besvär under 2020. Den vanligaste orsaken är hög arbetsbelastning.

Nytt nätverk för unga ingenjörer med intresse för hållbarhet

0
I höst startar ett nätverk för ingenjörer med inriktning på hållbarhet. Nätverket har ett upplägg med fem digitala träffar under ett halvår.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA