Industrifacken kräver löneökningar på 3 procent

0
824
Facken inom industrins avtalskrav presenterades av ordförandena för de fem fackförbunden. Från vänster: Per-Olof Sjöö, Pappers, Eva Gouvelin, Livs, Marie Nilsson, IF Metall, Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer och Martin Linder, Unionen. Foto: Caroline Le Ridou.

Löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till deltidspension/flexpension och flera konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljö och jämställdhet. Det är kraven från Facken inom industrin inför avtalsrörelsen.

Nästa år kommer nästan tre miljoner svenska löntagare få ett nytt löneavtal. Nu har fem industrifack presenterat sina gemensamma krav som påverkar omkring 400 000 anställda.

Facken inom industrin kräver löneökningar på 3 procent och utgångspunkten är ett ettårigt avtal. Den är högre löneökningar än i det treåriga avtal som löper ut i vår. Det innehöll ökningar på totalt 6,5 procent – löneökningar på 2 procent per år och avsättningar till flexpension på totalt 0,5 procent.

Trots flera tecken på att en lågkonjunktur närmar sig kräver Facken inom industrin nu större löneökningar.

– Vi anser att ökningarna väl motsvarar en ansvarsfull löneökning, det krävs för att vi ska nå reallöneökningar. Vi har de senaste åren medverkat till att stärka industrins konkurrenskraft, så det borde vi klara, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Förbunden formulerar egna krav

I den gemensamma plattform som Facken inom industrin har enats om finns utöver kravet på 3 procent också en lägsta löneökning på 530 kronor. Ett golv för individuella löneökningar är ett villkor som finns i avtalen för flera förbund, bland annat Unionen. Sveriges Ingenjörer har tidigare avtalsrörelser valt att inte ställa ett sådant krav. Om det kommer att ske den här gången återstår att se. Nästa steg för de enskilda fackförbunden är att formulera egna krav inför förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna.

Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer

– Kravet på en lägsta löneökning är fråga för våra avtalsdelegationer att ta ställning till, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Facken inom industrins krav på ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension är inte heller fastställt i form av en procentsats.

– Också detta är en fråga för avtalsdelegationerna att formulera.

Innebär Facken inom industrins krav att utrymmet för flexpension ska tillkomma utöver löneökningar på 3 procent?

– Det är givetvis vår förhoppning, men det är en fråga som ska lösas vid förhandlingsborden, säger Ulrika Lindstrand.

Pension, jämställdhet och arbetsmiljö

I Facken inom industrins gemensamma plattform finns utöver kravet på högre löner också krav på:

  1. Ytterligare avsättning till deltidspension/flexpension.
    2013 blev parterna överens om ett system för deltidspension/flexpension och facken vill fortsätta att höja avsättningen till detta.
  2. Åtgärder för färre arbetsskador och bättre rehabilitering
    Introduktion om arbetsmiljörisker, säkerhetsrutiner och arbetsmiljöpolicy ska ske vid all nyanställning, inhyrning av personal, ny befattning eller efter en tids frånvaro. Mål och rutiner för arbetsanpassning- och rehabilitering ska kontinuerligt följas upp.
  3. Åtgärder för bättre jämställdhet
    Krav på att arbetsgivarna upprättar en handlingsplan som kartlägger vilka åtgärder som behöver genomföras för att anställda som varit föräldralediga inte missgynnas i sin yrkes-, lön-, och karriärutveckling.

Industrins avtal ska förhandlas fram med arbetsgivarna och vara klara den 31 mars nästa år.

”Facken inom industrin” består av LO-förbunden IF Metall, GS och Livs, TCO-förbundet Unionen och Sacoförbundet Sveriges Ingenjörer.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Låt inte jobbet förstöra din söndag

De flesta drabbas någon gång av söndagsångest. Så kan du göra för att undvika den.
Ingenjörsfullmäktige 2019

Heta debatter på Ingenjörsfullmäktige

Det var få förslag som behandlades på årets Ingenjörsfullmäktige. Trots det blev det två heta debatter: om konfliktfonden och att vartannat fullmäktige skulle bli ett Ingenjörsråd.

Flexibilitet är bra men på ingenjörernas villkor

Tekniken gör det möjligt för många att arbeta var som helst och när som helst. Men det finns många risker med det gränslösa arbetet. Vem har ansvaret för att du inte bränner ut dig?

Trappa ner innan pensionen och få mer utrymme för reflektion

Gunnar Wikmark har inte ångrat beslutet att vara ledig en dag i veckan. Han har fått mer tid att fundera över vad han vill göra i framtiden och undersöka vilka möjligheter som finns.

Så här fungerar flexpension – och så länge räcker pengarna

Flexpension gör så att du kan gå ner i arbetstid några år innan pensionen utan att göra hål i plånboken. I räkneexemplet i artikeln ser du hur länge flexpensionen räcker.

Var tredje akademiker vågar inte föra fram kritik

Särskilt allvarlig är tystnadskulturen inom akademin, eftersom demokrati är beroende av forskare som vågar och kan granska samhällets makthavare.

Känner du dig som en bluff på jobbet?

Är du rädd för att bli avslöjad med att inte ha den kompetens som chefen och kollegorna tror? Det kallas bluffsyndromet och du är inte ensam. Läs vad du kan göra om du känner dig drabbad.

Pensionerad lärare mentor för studenter med funktionsnedsättning

Det var en slump som gjorde att tidigare Chalmers-läraren Lars Nordlund blev mentor för studenter med funktionsnedsättning. Men han är glad att han blev det.

Så många ingenjörer tar ut examen

Hur många tar examen från ingenjörsutbildningarna, egentligen? I slutet av 1970-talet låg det på ungefär 1 500 per år. Men hur har det sett ut sedan dess? Här är statistiken.

Södertälje kommun vässar ingenjörerna i projektledning

Omkring 50 ingenjörer i Södertälje kommun har avslutat den första delen i sin projektledarutbildning, början på en stor kompetenssatsning på ingenjörerna.